Hur kan digitaliseringen av skolan underlättas?

I slutet av september redogjorde EU-kommissionen för en handlingsplan som är avsedd att sätta fart på digitaliseringen av skolan och hela utbildningssystemet: Opening Up Education. Det europeiska samhället utvecklas och förändras i en snabb takt och utbildningarna måste följa med bättre för att kunna fylla sin funktion.  Det rör sig om en bred handlingsplan inom ramen för Digital agenda för Europa. Den omfattar 24 satsningar inom olika områden, alltifrån infrastruktur till lärares kunskapsdelning och lärande till utveckling och användning av digitala lärresurser i undervisningen.

Hinder och möjligheter för digitaliseringen av skolan diskuteras just nu på många håll, både i Sverige och i till exempel Norge och Danmark.

Här i Sverige fick SKL i mitten av juni i uppdrag av regeringen att hjälpa till i arbetet med att digitalisera skolan. Det handlar dels om att ta fram ett ramverk som kan användas som stöd i arbetet och dels om att skapa en nationell samverkansgrupp kring frågan tillsammans med viktiga aktörer. Igår träffades samverkansgruppen – Nationellt forum för digitaliseringen av skolan – för första gången, och på mötet presenterades en lägesrapport om it i skolan. Rapporten pekar på fyra orosmoln:

  1. Användningen av it i undervisningen går långsamt och har inte förändrats nämnvärt de senaste fem åren.
  2. Lärare får för lite kompetensutveckling, särskilt när det gäller it–pedagogik och ämnesnära kompetensutveckling med it.
  3. Många rektorer har inte den kompetens som krävs för att utveckla skolan i en digital riktning.
  4. Det råder brist på digitala läromedel och utvecklingsinitiativ inom innehållsområdet.

Idag publicerades Technology Outlook: Norwegian Schools 2013-2018, en rapport inom ramen för NMC Horizon Project som tagits fram av New Media Consortium i samarbete med Senter for IKT i utdanningen. Rapporten beskriver den digitala pedagogiska utvecklingen i Norge, analyserar hur den kan förändra villkor och förutsättningar för skolsystemet de närmaste fem åren och pekar på de möjligheter och hinder som syns vid horisonten.

Den pedagogiska användningen av sociala medier växer i den norska skolan och synen på utbildning, undervisning och lärande är på väg att förändras. Det är möjligt att arbeta och studera när och var som helst, det blir vanligare att elever tar med sina egna dator, mobiler och plattor till skolan och öppenhet börjar framstå som ett viktigt värde när det gäller tillgång till information och möjligheter till lärande. Men det finns flera hinder som bromsar utvecklingen. Hit hör bland annat blivande och yrkesverksamma lärares bristande it-didaktiska förmåga och beroendet av tryckta läromedel i undervisningen.

De senaste par månaderna har jag tagit upp det pågående arbetet med att digitalisera skolan i Danmark, som bygger vidare på den nationella strategi för it i skolan som antogs av folkestinget 2011.

I september lanserade den danska regeringen en tvåårig satsning på digitala demonstrationsskolor. Universitet, högskolor och skolor ska tillsammans ta reda på hur didaktik, pedagogik och teknik kan förenas för att utveckla alla elevers lärande. Som en del av detta ska man också se närmare på vilken kompetensutveckling lärarna behöver och vilka förändringar som behövs när det gäller skolans kultur och organisation.

För en månad sedan presenterade Digitaliseringsstyrelsen en strategi för att digitalisera den danska välfärdssektorn fram till 2020. Två av de sju fokusområdena handlar om skolan: Digitalt lärande och digital undervisning samt Digitalt samarbete inom utbildningsområdet. Ett viktigt mål är att it, digitala medier och digitala läromedel ska bli en naturlig del av skolans vardag. Vurdigi, en digital vägledning som hjälper lärare att värdera digitala läromedel och lärresurser, är en del av det arbete som pågår för att det ska bli möjligt. Den kom i en första version för några dagar sedan och är under utveckling. Vurdigi drivs av Center for undervisningsmidler, som är en del av Professionshøjskolen UCC i Köpenhamn, och bygger på en rapport av pedagogikforskarna Thomas Illum Hansen, och Jeppe Bundsgaard.

Men vad krävs egentligen för att it i skolan ska öppna nya vägar? Förra veckan skrev jag om Anneli Hanssons avhandling, som beskriver vad som händer när en skola i en mellanstor svensk kommun ska integrera den digitala utvecklingens möjligheter i verksamheten. Hon visar bland annat det krävs ett tydligt och processinriktat ledarskap som betonar de pedagogiska och didaktiska målen med att använda it i undervisningen. Det är också nödvändigt att skapa rum för gränsöverskridande samtal mellan skolledning och lärare för att utmana etablerade tankestrukturer och skapa möjligheter för ett konstruktivt kollegialt samarbete.

Igår presenterade e-Learning Lab vid Ålborgs universitet en rapport som analyserar vad som hände när lärare i den mellanstora danska kommunen Favrskov började samarbeta i nätverk för att utveckla ämnesundervisningen med hjälp av it. Här konstateras bland annat att det är viktigt att sammanhang och förväntningar  presenteras klart och tydligt, så att alla är med på vad det handlar om. Det gäller också att ledningen ute på skolorna förstår de möjligheter och problem som öppnar sig när undervisningen digitaliseras. Genom att intressera sig för lärarnas deltagande i nätverket, kan de bidra till att de nya kunskaperna förankras i den dagliga verksamheten. I rapporten betonas dock att det är svår balansgång mellan att ge erkännande och att styra för mycket kring lärarens undervisning.

I det här projektet, som inleddes i juni förra året och avslutades i september i år, användes en blogg för att dela kunskap mellan olika nätverkskonstellationer i kommunen. Rapporten påpekar dock att många lärare tycker att det var ett alltför statiskt sätt att kommunicera och att de behöver mer interaktiva möjligheter. Några bildlärare använde ett mindmap-verktyg för att kommunicera och dela erfarenheter, och det har det fortsatt med efter att projektet avslutades. I projektet använde man sig av nätverkssamordnare som gav stöd och styrde upp arbetet. De spelar, enligt rapporten, en värdefull roll som måste fokuseras mer i den här typen av satsningar.

Professionshøjskolen UCC, som bland annat utbildar lärare, har i dagarna invigt en experimentell digital undervisningsmiljö. Här undersöks på ett öppet och lekfullt sätt hur olika typer av hårdvara och digitala medier kan utveckla undervisningen. Syftet är både att ta reda på hur den digitala tekniken bäst kan komma till nytta och att se vilka krav det ställer på organisationen, lärarna och eleverna. Projektet drivs i samarbete med ett it-företag och är tänkt att pågå fram till 2015. Kanske är det en möjlig väg att förbereda blivande lärare på de möjligheter och utmaningar som väntar?


Kommentarer (4)

  1. Maria Norberg,

    Jag håller med de lärare som vill ha mer dialog kring arbetet. Hos oss i Tyresö använder vi lärare Google Drive för att dela med oss till varandra. Tyvärr använder sig inte alla av denna möjlighet i de skolor jag undervisar i. Jag skulle vilja ha IT-företag som utvecklar verktygen ur pedagogiskt perspektiv mera än de system jag hittills arbetat i (fr Nacka där vi ändå var en ENISskola, Botkyrka, Huddinge o Tyresö) samt de system som vi använder i kommunikationen med föräldrar och elever i samband med utvecklingssamtalen måste också bli mer formativa i sin bedömning anser jag. Unikum som vi använder i Tyresö, bedömer summativt i alla årskurser tom år 6 enligt läroplanen vad jag har sett hittills. Man har satt upp målen för år 3 och 6 och sedan delat upp i årskurser på de olika skolenheterna som samarbetar som finns i kommunen.

    Svara
  2. Emelie Öhman,

    Hej! Vi är tre studenter vid Göteborgs Universitet som skriver ett examensarbete inom lärarprogrammet som handlar om IKT. Vi har intresserat oss för din blogg då den faller samman med det vi arbetar med och vi undrar nu om vi skulle kunna få ta kontakt med dig?

    Tack på förhand!

    Svara
  3. Stefan Pålsson,

    Hej!

    Absolut! Skicka ett mejl!

    På återhörande!

    Svara
  4. Anders Söderberg,

    Hej,
    Lägesrapporten om it i skolan är absolut intressant läsning och jag känner igen mig i mycket av det den avhandlar. Då jag jobbar med ett utvecklingsinitiativ inom området (digitala läromedel) tänkte jag egentligen bara meddela att det förhoppningsvis kommer att ändras sett till punkt fyra. Runt om i Sverige använder lärare och elever idag På Riktigt som har sin grund i något som heter lärcirklar (Ett exempel: http://circletool.pariktigt.com/circles/210). Lärare skapar själva material av allt som finns tillgängligt online och skräddarsyr på så vis undervisningsområden. Allt taggas upp mot rådande läroplan. Förhoppningsvis upptäcker fler På Riktigt och förhoppningsvis dyker det upp flera alternativ sett till just innehåll anpassat för skolor och lärare som behöver stöd i sin it-satsning.

    / Anders Söderberg

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *