Eleverna, Internet, datorn och skolan

I måndags släppte .SE rapporten Eleverna och Internet, skriven av Kristina Alexandersson och Pamela Davidsson. Här förenas information om barn och ungdomar från Svenskarna och Internet 2013 med statistik från Skolverkets undersökning It-användning och it-kompetens i skolan. Det framgår tydligt att datorer och mobila enheter är en självklar och viktig del av elevernas vardag. Detta tas dock sällan till vara, trots att i stort sett alla skolor numera är anslutna till Internet. Det dröjer ända till gymnasiet innan en majoritet av eleverna upplever att Internet är viktigare för studierna än på fritiden.

I grundskolan går det i genomsnitt tre elever på varje dator, vilket är en klar förbättring sedan 2008, då Skolverket genomförde sin undersökning förra gången. Det är dock en skarp kontrast till många ungas vardag i hemmet, där de är vana vid en god tillgång till såväl datorer som smartphones och plattor.

De allra flesta elever upplever sig vara bra eller ganska bra på att hantera datorer, men kunskaperna är ojämnt fördelade och i stor utsträckning beroende av användningen hemma. I hög grad handlar det om att konsumera medier och att googla efter fakta eller förklaringar på ord och begrepp. I skolan används datorer och Internet mest i svenska och SO, och det rör sig huvudsakligen om informationssökning och olika skrivuppgifter. Trots detta uppger 31% av eleverna att att de inte har fått lära sig att värdera eller kritiskt granska den information som de hittar på nätet

Eleverna och Internet slår fast att it och internet måste bli en integrerad del av undervisningen för att skolan ska kunna förbereda alla elever till ett aktivt liv som medborgare i ett samhälle som präglas av snabb teknisk förändring och ett komplext, ständigt strömmande informationsflöde. Användningen måste även bli mer mångfacetterad än idag. Eleverna behöver bland annat lära sig att granska informationen kritiskt, att förstå hur tekniken och medierna fungerar och att utveckla de kunskaper och färdigheter som krävs för att göra sin röst hörd i samhällsdebatten.

Skolverkets undersökning visar att det krävs kompetensutveckling bland skolledare och lärare för att detta ska bli möjligt. Aktuell forskning pekar på att det behövs öppna, horisontella samtal i skolan för att kunna öppna nya vägar för undervisningen med teknikens hjälp. Skolledning och lärare måste mötas och det räcker inte att fortsätta i traditionella hjulspår.

På årets upplaga av Internetdagarna, som arrangeras av .SE, handlade ett av spåren om Elevers integritet på nätet. Här konstaterade Kristina Alexandersson att frågor som rör personlig integritet är något som skolan ska ta upp i undervisningen. Det beror på att rätten till en personlig sfär och rätten att få bestämma över sin personliga information är en omistlig del av det demokratiska samhället. Därmed ingår det också i skolans värdegrund. Här har .SE inom ramen för Webbstjärnan tagit fram kostnadsfritt stödmaterial för lärare på alla stadier, så det finns hjälp och vägledning att tillgå för alla som behöver.

Jag har tidigare skrivit om att digitaliseringen av skolan går trögt, och det gäller förstås inte bara i Sverige utan också i Norge, inom EU och i resten av världen. I september drog EU-kommissionen igång en storsatsning på den digitala utvecklingen och här i Sverige har SKL fått i uppdrag att skapa ett nationellt forum som kan samordna och driva på utvecklingen i landets kommuner.

Statens medieråd arbetar målmedvetet med att hjälpa skolbibliotekarier och lärare att utveckla elevernas medie.och informationskunnighet, vilket är en nyckelfråga för skolan idag. Under hösten har man arrangerat seminariedagar på fyra platser i landet och 11 februari nästa år, på Safer Internet Day, lanseras en webbtjänst kring medie- och informationskunnighet med faktatexter, reflektionsövningar, konkreta lektionstips och andra lärresurser.

Det pågår också ett stort ideellt arbete bland lärare och andra yrkesgrupper i skolan där man hjälper varandra att dra nytta av den digitala utvecklingen i undervisningen. Ett exempel är Digitala skollyftet, som fungerar som en viktig samlingsplats för lärares informella lärande inom området. Den ideella föreningen Teacherhack, som grundskolläraren Karin Nygårds i Stockholm nyligen startat tillsammans med Terese Raymond och Maria Nordmark, är ett annat exempel. Här är utgångspunkten att den digitala utveckling som pågår i samhället måste tas in i skolans undervisning för att eleverna ska lära sig att förstå, diskutera, hantera och påverka den.

Det handlar om allt ifrån att förstå hur datorer, mjukvara och programmering fungerar till att bli medie- och informationskunnig och kunna skydda sin integritet och vara säker på Internet. Just nu går de igenom grundskolans styrdokument för att knyta samman detta med de mål och riktlinjer för elevernas kunskaper och färdigheter som finns där. Syftet är att ”hacka läroplanen” och andra dokument för att kunna arbeta med digitaliseringen på sätt som stämmer överens med det regelverk som gäller för skolan. Allt material som tas fram kommer att bli fritt tillgängligt för alla intresserade att använda och att utveckla vidare.

För två månader sedan skrev jag om att skolbiblioteket kan vara en bra väg att gå i arbetet med att digitalisera skolan och detta togs även upp på ett seminarium som Skolverket arrangerade i början av oktober. Håkan Fleischer, som idag disputerade på en avhandling om kunskapsbildningens kvalitet och villkor i en skola där eleverna har varsin dator, är också inne på detta.

Enligt Håkan Fleischer tar de en-till-en-satsningar som pågår runt om i landet ofta inte  hänsyn till att eleverna behöver hjälp, stöd och vägledning för att hantera datorns och nätets möjligheter. Det handlar om så mycket mer än bara teknik och det måste skolan och undervisningen ta hänsyn till om eleverna ska utveckla de kunskaper och förmågor som är nödvändiga i ett digitaliserat samhälle. Han har tidigare pekat på att skolbibliotekarien kan  spela en central roll i det här avseendet.

Skolbibliotekarien är expert på informationssökning och kan komplettera läraren. Om skolbibliotekarien finns med redan från början när eleverna får varsin dator, utvecklar de både ett bredare spektrum av sökbeteenden och ett mer moget förhållande till källkritik. Många skolbibliotekarier är bra på att använda sociala medier och de kan också engagera föräldrarna och visa nyttan med en-till-en.

Digitaliseringen av skolan är en ytterst komplex uppgift och det måste både beslutsfattare, skolledare, lärare, elever, föräldrar och allmänhet förstå. Det behövs något annat och något mer än ”business as usual”, som Håkan Fleischer uttrycker det, om elevernas lärande och kunskapsutveckling ska gynnas av de nya förutsättningarna. Och det ställer i sin tur krav på skolan, på undervisningen och på skolledares och lärares kompetenser och förhållningssätt.

I Danmark, till exempel, satsar regeringen och Kommunernes Landsforening på digitala demonstrationsskolor i fyra olika projekt, där forskare och lärare tillsammans ska försöka hitta utvecklingsvägar som kan förena didaktik, pedagogik och teknik. Dessutom genomför Digitaliseringsstyrelsen just nu ett antal undersökningar och analyser för att ta reda på vad som behöver göras för att it, digitala medier och digitala läromedel ska integreras på ett helgjutet sätt i skolans undervisning fram till 2020.

Det krävs stora insatser för att digitaliseringen av skolan ska bli positiva för elevernas och samhällets fortsatta utveckling. För drygt ett år sedan skrev pedagogikprofessorn Berner Lindström en artikel i Pedagogiska magasinet där han konstaterade att det knappast råder någon tvekan om att skolan kommer att digitaliseras. De avgörande frågorna är istället hur digitaliseringen ska gå till, hur undervisningen ska se ut, vilka mål man vill uppnå och vad som krävs av skolledare och lärare för att detta ska bli möjligt.


Kommentarer (2)

  1. Kent Lundgren,

    Tack för bra artikel! Bra att säkerhets- och integritetsproblem, samt behov av källkritik, belyses. Saknar dock att ”offensiva”, bildande o roliga aspekter av digitaliseringen belyses. Som kommer t ex med flippat material som struktureras med hjälp av någon form av blogg; som kommer med hjälpmedel som Socrative, Mentimeter etc; hur läroböcker bättre ska kunna dra nytta av nätet; samt aspekten av bra lärplattformar och öppna lärresurser där lärare (och elever?!) lätt kan dela och utveckla material med varandra. Vilka mer offensiva satsningar av digitaliseringen kan vi se?

    Svara
  2. Hanna,

    Den fråga jag ställer mig just nu är hur man implementerar it och dator så att det blir ett verktyg man använder i undervisningen? Hur gör man för att få pedagoger att använda it och låta eleverna använda it?

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *