Monitor 2013 – om it i norska förskolan och skolan

Idag presenterade Senter for IKT i utdanningen två rapporter som ger en bild av den pedagogiska it-användningen i den norska förskolan och skolan: Barnehagemonitor 2013 och Monitor skole 2013.

I år är det tio år sedan Monitor såg dagens ljus, och fram till 2010 publicerades vartannat år en kvantitativ analys av it-användningen i sjuan och åttan på grundskolan samt i tvåan på gymnasiet. 2010 kom för första gången en kvalitativ rapport, baserad på intervjuer och observationer. Numera ges Monitor om skolan ut varje år, omväxlande kvantitativ och kvalitativ. Barnehagemonitor ges ut för första gången, och det rör sig om en kvantitativ undersökning som kommer att genomföras och publiceras vartannat år.

Enkäten som Barnehagemonitor bygger på har skickats till huvudmän, skolledare och pedagoger.  Fokus ligger på förskollärarnas och de pedagogiska assistenternas svar, eftersom man den här gången vill analysera hur den pedagogiska användningen i vardagen ser ut. Svaren från de andra grupperna kommer att ligga till grund för mindre och mer avgränsade rapporter framöver.

Den främsta drivkraften att använda it i den norska förskolan kommer från barnen och från personalen, även om ledningens inställning också har betydelse. 90 procent av den pedagogiska personalen håller helt eller delvis med om att it-användningen spelar en positiv roll för barnens utveckling. Det handlar om att förbereda barnen inför framtiden, att stimulera deras kreativitet, och så vidare. Ofta används förskolans motsvarighet till läroplan, Rammeplan for barnehagens innhold og oppgaver, som ett sätt för pedagogerna att att förklara och motivera varför de använder it tillsammans med barnen.

De allra flesta förskolor har tillgång till Internet, men det är mest de privata som har trådlöst. Den vanligaste utrustningen är kamera, cd-spelare och bärbar dator, men 29% har också surfplattor. 75% av de tillfrågade menar att de inte har tillräckligt med digital utrustning i förskolan. 40% anser att den typ och mängd digital utrustning som de har begränsar undervisningens kvalitet. 43% vill ha tillgång till surfplattor, men de flesta vill också ha större tillgång till den typ av utrustning som de redan har.

Undersökningen visar att en större tillgång till digital utrustning generellt sett innebär en ökad pedagogisk användning av it. Men trots att de privata förskolorna i regel har en bättre tillgång än de offentliga, är användningen inte högre där. Tillgången är alltså inte den enda förklarande faktorn.

Det vanligaste är att barn och pedagoger lyssnar på musik och fotograferar, men informationssökning på nätet är också en populär aktivitet. 2009 genomförde Nina Bølgan en undersökning av it-användningen i förskolan på uppdrag av Kunnskapsdepartementet, och då var informationssökning inte alls lika vanligt. Det har även skett en del andra viktiga förändringar sedan dess. Framför allt är det tydligt att it-användningen har blivit mer utforskande och mer skapande. Numera är det 18% som någon gång spelat in animerade filmer och 20% arbetar med digitala berättelser. 2009 rörde det sig bara om någon enstaka procent.

Enligt Barnehagemonitor har personalens ålder ingen betydelse när det gäller hur mycket it används i undervisning och lek. Däremot är det tydligt att de yngre för det mesta visar upp en större bredd i it-användningen. Huvuddelen har lärt sig använda it på egen hand, men alla är intresserade av att lära sig mer. Majoriteten pekar också på att den egna kompetensen är avgörande för hur it används tillsammans med barnen. Det anser att det är en viktigare faktor än en god tillgång till tekniken.

Hur ser vägen framåt ut för förskolan? Enligt Barnehagemonitor gäller det nu att se till att alla förskolor har en fungerande infrastruktur och att de verkligen kan använda den teknik de har tillgång till i den dagliga verksamheten. Det gäller också att all personal kan erbjudas den pedagogiska kompetensutveckling inom it-området som de har behov av. Kunskapsdelning är förstås också viktigt. Genom att dokumentera och sprida hur it används i den pedagogiska verksamheten i förskolan, kan pedagogerna utveckla sin egen kompetens samtidigt som man hjälper andra att komma vidare.

Barnehagemonitor konstaterar också att den kommande planen för förskolans verksamhet bör återspegla att digitala medier och digital teknik spelar en stor roll i dagens samhälle och i dagens barnkultur. Den digitala kompetensen blir också en allt viktigare del av språkutvecklingen, så därför är det viktigt att börja tidigt med it i lek och undervisning. Dessutom ska förskolan fungera som bro till skolan, där digital kompetens är en av de fem grundläggande färdigheterna i läroplanen. Det finns stora sociala skillnader i det norska samhället och här kan förskolan hjälpa till med att ge alla lika förutsättningar inför skolstarten.

De båda tidigare kvanitativa undersökningarna av it i skolan, Monitor 2009 och Monitor 2011, visar att det fortfarande går trögt med att integrera it i undervisningen på många håll och att det finns stora skillnader mellan de norska skolorna. Särskilt i grundskolan går det långsamt och här är det lärarna som är flaskhalsen. Redan 2009 pekade Monitor på att detta riskerar att leda till en växande digital och socioekonomisk klyfta i Norge.

Monitor skole 2013 visar att it-användningen i grundskolan har minskat sedan 2011. 87% av eleverna i sjuan och 76% av eleverna i nian använder it mindre än tre timmar i veckan. Detta alltså trots att tillgången på teknik är god och att det är ett uttryckligt mål i läroplanen att digitala färdigheter ska prioriteras. Matematik är det ämne där it används minst. 84.6% av eleverna i sjuan gör det sällan eller inte alls.

Undersökningen ger inte någon förklaring till att it-användningen minskar, men enligt Horizon-rapporten är lärarnas bristande kompetens och beroendet av tryckta läroböcker en viktig del av förklaringen. SMIL-rapporten från i våras, som handlar om it-användning och lärande på gymnasiet, visar att en pedagogiskt genomtänkt it-användning i undervisningen utvecklar och fördjupar elevernas lärande. Detta kräver dock fungerande rutiner kring hur it ska användas samt goda kunskaper hos läraren, inte minst när det gäller att knyta ihop it-användning och formativ bedömning på ett bra sätt. Det är också avgörande att skolledningen är inriktad mot förändring, att digitala lärresurser är strukturellt förankrade i undervisningen och att alla elever kan få den hjälp och det stöd som de behöver.

Vad behöver göras för att få fart på den tröga utvecklingen? På presentationen imorse menade Ove Edvard Hatlevik, som är en av dem som skrivit Monitor skole 2013, att steget från vision till verklighet kan vara långt och och att det är många nivåer som ska fungera på vägen, från huvudman och skolledare till lärare och elever. Tankar och visioner om läroplan och ramverk för grundläggande färdigheter är en sak; hur lärarna uppfattar och använder läroplanen är något annat. Når läroplanens och ramverkets intentioner ut? Här behövs mötesplatser och resurser för att få igång lärarnas kunskapsutveckling, konstaterade Hatlevik. De ”kunskapsaktivister” som finns i en del kommuner kan fungera som en förebild. De förstår läroplan och ramverk och kan hjälpa lärarna över hindren.

Senter för IKT i utdanningen gör redan mycket för att underlätta en bra användning av it i undervisningen. Ett exempel är Veileder for klasseledelse i teknologirike omgivelser, som gavs ut tidigare i år, på uppdrag av Kunnskapsdepartementet. Här delar erfarna lärare med sig av sina kunskaper och det finns mängder med konkreta exempel och referenser. Ett annat exempel är Nordic Journal of Digital Literacy, en vetenskaplig tidskrift inriktad på pedagogisk it-användning och digital kompetens. I det senaste numret, som kom idag, tar man upp klassrumspraxis i den digitala skolvardagen och tittar bland annat närmare på textproduktion, sociala medier och distraherande faktorer i klassrummet.

Trond Ingebretsen, som är direktör för Senter for IKT i utdanningen, konstaterade imorse att det är märkligt att it-användningen i skolan minskar när den växer med en rasande fart i alla andra sammanhang. It-utvecklingen borde prägla skolan när den präglar allt annat! Därför är det viktigt att arbeta ännu mer för att visa att det verkligen fungerar att använda it i undervisningen, att stimulera till forskning och att lyfta fram goda exempel.

Den nya norska regeringen lanserade kort efter sitt tillträde planer på en storsatsning på kompetensutveckling av norska lärare. Trond Ingebretsen menade att den måste kopplas till pedagogisk it-användning. Lärarutbildningen behöver också utvecklas, så att de blivande lärarna lär sig det som de behöver för att kunna hantera den digitala verkligheten. Skolledarna måste ge plats för lärarna att testa – och lärarna måste bli mer nyfikna på att dra nytta av digitala medier och tjänster som redan är en naturlig del av de flesta elevers tillvaro.

Mycket behöver göras på olika plan och i många sammanhang för att läroplanens och ramverkets ambitiösa mål ska kunna förverkligas i den norska skolan.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *