Hur kan lärandeanalytik vara till nytta för skolan?

I början av veckan ljöd startskottet för LACE – Learning Analytics Community Exchange – i Bryssel. Det rör sig om ett två och ett halvt år långt EU-projekt som finansieras inom ramen för det sjunde ramprogrammet för forskning och innovation. Högskolor, myndigheter, företag och organisationer från sex EU-länder samt Norge deltar i projektet, däribland Skolverket. Open Universiteit i Nederländerna står för projektledningen.

Tanken är att få igång ett samtal med så många aktörer som möjligt om hur lärandeanalytik och educational data mining kan användas för att utveckla hur man arbetar och lär på arbetsplatsen, på högskolan och i skolan. Som en del av detta, undersöker en arbetsgrupp hur standardisering och interoperabilitet kan bli möjlig, så att informationen enkelt kan flyttas mellan plattformar och system.

Kort sagt handlar det om att analysera och dra nytta av den information som skapas när digitala lärresurser används och när elever kommunicerar och skapar tillsammans. Företag som Amazon, Facebook och Google analyserar big data för att anpassa sina tjänster efter användarnas intressen och behov, och för att kunna utforma reklamen så att den verkligen når fram. För arbetsplatsen, högskolan och skolan är det värdefullt att kunna se hur arbetsledning och undervisning fungerar, hur information förstås och hanteras och hur arbetstagare, studenter och elever samverkar för att lära och utvecklas tillsammans.

Lärandeanalytik har under de senaste fyra, fem åren blivit ett allt hetare ämne i den internationella debatten. Skälet är förstås att undervisningen i växande grad bedrivs på lärplattformar och andra digitala tjänster på nätet. Sedan några år tillbaka finns Society for Learning Analytics Research (SoLAR), ett internationellt och tvärvetenskapligt forskarnätverk som arbetar för att utveckla och att informera om det här nya arbets- och forskningsområdet.

I Horizon Report 2011 konstaterades att lärandeanalytik sannolikt kommer att slå igenom på bred front under de närmaste åren. Detta upprepades i Horizon Reports analys av den norska skolan, som kom i november förra året. Kort därefter arrangerade Senter for IKT i utdanningen ett seminarium om lärandeanalytik, där man belyste såväl möjligheter som utmaningar, tog upp möjliga integritetsproblem och lyfte fram betydelsen av att verkligen ha ett väl genomtänkt pedagogiskt perspektiv.

För knappt ett år sedan pratade jag med Fredrik Paulsson om arbetet med öppen länkad data för skolan. Han påpekade då vikten av att vara medveten om både för- och nackdelar när det blir möjligt att kartlägga elevers beteenden och att se olika slags mönster och kopplingar. Användningen av Skolfederation är på väg att komma igång så smått bland kommunerna och en allt större del av arbete och kommunikation sker digitalt, bland annat i molntjänster som Google Apps for Education. Det innebär att det blir enklare för läraren att ge formativ bedömning och att anpassa undervisningen efter elevernas kunskaper och förmågor. Men den här informationen kan också användas på helt andra sätt än vad som avsetts, till exempel av kommersiella tjänsteleverantörer. Det måste man vara medveten och även diskutera ordentligt, konstaterade han.

I arbetet med LACE ansvarar Skolverket för analysen av vad lärandeanalytik och big data innebär för undervisningen i skolan och för själva skolsystemet. Genom att använda den här typen av information kan läraren se hur de enskilda eleverna och hela klassen förstår undervisningen, vilka kunskapsluckor som finns och vad undervisningen behöver ta upp eller fördjupa. Informationen kan också användas i det mer övergripande utvecklingsarbetet och ge en bild av det aktuella läget i det nationella skolsystemet när det gäller viktiga kunskaper och förmågor. Detta kan ligga till grund för politiska beslut och för det fortsatta utvecklingsarbetet.

Här gäller det att ta tag i viktiga principiella frågor som användning av tredjepartsleverantörer och etiska och integritetsrelaterade problemställningar. Man ska också undersöka hur de nya tekniska möjligheterna kan och bör utnyttjas i praktiken för att vara till så stor nytta som möjligt i undervisningen och för skolans uppdrag.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *