Det utvidgade kollegiet – på och utanför nätet

De senaste fem åren har det blivit allt vanligare att lärare och andra pedagogiska yrkesgrupper skapar informella nätverk, organisationer och mötesplatser för att diskutera skolan, sitt yrkesliv och sin yrkesutveckling. Detta sker både på och utanför nätet.

Under våren kommer jag att göra några nedslag för att ge en bild av den utveckling som pågår. I det här inlägget kommer jag att ge en kort bakgrund som kan fungera som en lämplig introduktion.

Ofta används uttrycket det utvidgade kollegiet för att beskriva vad det handlar om. Uttrycket skapades av Anne-Marie Körling för några år sedan, när hon började blogga och samtidigt kom i kontakt med andra lärare som ville samtala kring skola, undervisning och lärande. Sociala medier gör det enklare än någonsin att diskutera och ta del av nya perspektiv – och de fysiska avstånden har inte längre någon betydelse.

Den egna arbetsplatsens begränsningar kan överskridas och det skapas utrymme för reflektion och ett samarbetsbaserat lärande som är öppet för alla intresserade. Detta pekade Marie Andersson på i den offentliga utfrågningen om skolan och lärandets nya landskap i riksdagen för en månad sedan. Uppdrag och undervisning synliggörs för både individ och grupp, och nya vägar kan öppnas. Tankar och insikter från ”lärarummet på nätet” kan sedan delas och utvecklas tillsammans med de fysiska kollegorna och komma till nytta i det dagliga arbetet.

Det utvidgade kollegiet möjliggör också att lärarens professionella röst blir tydlig, både för dem själva och för resten av samhället, konstaterar Anne-Marie Körling. Det ger förutsättningar för ett annat samtal om skolan i den allmänna debatten, ett samtal som tar sin utgångspunkt i professionens konkreta kunskaper och erfarenheter.

Namnkunniga internationella forskare som John Hattie och Helen Timperley har i metastudier och analyser lyft fram den stora betydelse som kollegialt lärande och tillämpning av aktuell forskning har för skolan och dess uppdrag. Förutfattade meningar och gamla hjulspår ska inte begränsa elevernas möjligheter att lära och att utveckla de kunskaper som de behöver i samhället. Detta börjar få genomslag i flera länders utbildningspolitik, och det gäller även här i Sverige.

Kritiska röster, till exempel pedagogikprofessorn Ingrid Carlgren, menar dock att det finns risk för att lärarna hanteras som objekt och inte som professionella yrkespersoner. Istället för ett gemensamt lärande med utgångspunkt i vardagens förutsättningar, kommer det då att handla om en enkelriktad spridning av forskning som bestäms uppifrån och som inte för skolan vidare. Därför är det viktigt att öppna för samspel och dialog där alla erkänns och ges utrymme.

De virtuella och fysiska rum som används i det utvidgade kollegiet präglas av en strävan att vara icke-hierarkiska och bygga på vardagliga sociala relationer. Det finns inte heller någon agenda eller några färdiga mål, utan alla ges möjlighet att göra sin röst hörd och att föra samtalet vidare. Perspektiv möts, åsikter bryts och det är de pedagogiska yrkesgrupperna som själva sätter ramarna.

Inspiration hämtas bland annat ifrån de okonferenser (unconferences), ibland även kallade knytkonferenser, som började bli vanliga i näringslivet och bland organisationer för ungefär femton år sedan. Ett exempel på detta är TeachMeet, som har sina rötter i Skottland, och som började ta form sommaren 2006. Svenska lärare kom i kontakt med fenomenet på BETT 2009, och i slutet av oktober samma år, i samband med Skolforum, arrangerades TeachMeet för första gången i Sverige. Ett öppet nätverk av lärare, som hade lärt känna varandra på Twitter, stod bakom arrangemanget. Därefter har det arrangerats ett antal gånger över hela landet och verksamheten visar ännu inga tecken på att avta.

Svenska TeachMeet har även inspirerat andra yrkesgrupper att genomföra liknande satsningar. Ett exempel är BibMeet, för skolbibliotekarier, som bland annat arrangerades på SETT 2012.

Edcamp Sverige, som bygger vidare på verksamheten i amerikanska Edcamp Foundation, har varit igång sedan 2011 och materialiseras då och då på olika platser. Nästa månad är det dags både i Helsingborg, Nacka och i Kungsbacka.

I USA har det federala utbildningsdepartementet blivit intresserat av den här mötesformen, och 6 juni anordnas Edcamp US DOE i Washington, DC. Lärare och beslutsfattare kommer att träffas under öppna former för att lyfta fram och diskutera aktuella och viktiga frågor. Tre teman står på schemat: utbildningspolitikens riktlinjer och mål, best practice samt satsningen ConnectED, som syftar till att få lärare att samarbeta och dela erfarenheter över nätet.

#skolvåren är ett ideellt och partipolitiskt oberoende initiativ som drog igång i februari 2013. Det kan närmast beskrivas som ett medborgarforum kring skolan och utbildningspolitiken och bjuder in alla intresserade från hela samhället till öppna samtal och diskussioner. Facebook och Twitter är viktiga arenor, men man arrangerar också konferenser med inslag av okonferens under samlingsnamnet #afk. Afk är en bokstavsförkortning som ska utläsas ”away from keyboard”, och som kommer från internetslangen.

Okonferenser under #afk-paraplyet arrangeras även av Skolsmedjan, en ideell organisation bestående av fem lärare som skapades på #afkVarberg förra året. Verksamhetens mål är att bidra till att utveckla skolan genom att lyfta fram goda exempel och bidra till att de sprids i skolan och i resten av samhället. I dagarna arrangeras #afkrektor14 i Varberg, där rektorer och skolchefer, beslutsfattare och representanter för näringslivet träffas för att lära av varandra.

Nu har jag ägnat mycket utrymme åt de fysiska mötena, men huvuddelen av aktiviteterna sker förstås på nätet, där samtalet nästan ständigt pågår. Redan 2009 startade Dela!, inspirerad av norska satsningen Del og bruk. Kanske var det lite för tidigt. Även om antalet medlemmar växte snabbt, tog kunskapsdelningen och samarbetet aldrig riktig fart, åtminstone inte i Sverige. Båda initiativen är dock fortfarande igång, så sista ordet är inte sagt.

Idag är Skollyftet, som drivs av en ideell förening med samma namn, nog en av de mer synliga aktörerna. Skollyftet startades i efterdyningarna av den debatt kring skolan som initierades av Jan Björklunds artikel i DN i mars samma år, som uppmanade lärare att åter ta plats bakom katedern. Kort därefter drog Aftonbladet igång artikelserien Skolraset som senare bytte namn till Skolgranskning. Johan Groth skapade hashtaggen #merkateder på Twitter, som utmynnade i en okonferens med samma namn några veckor senare.

Skollyftet ligger bakom #skolchatt, som äger rum på Twitter varje torsdag mellan 20 och 21, inspirerad av amerikanska #edchat, som föddes 2009. Alla som använder hashtaggen i sina inlägg kan delta i samtalet. Skolchatt har även inspirerat andra yrkesgrupper att starta liknande forum för samtal på Twitter.  Just nu är #fpchatt (fritidspedagoger), #fskchatt (förskolan) och #rektorschatt aktiva.

I slutet av oktober startade Skollyftet den informella fortbildningssatsningen Digitala skollyftet, som avslutades för några veckor sedan. Tanken var att skapa ett utvidgat kursbegrepp, inspirerat av MOOC, som kan hjälpa lärare att upptäcka möjligheterna i det utvidgade kollegiet och börja lära av varandra för att utveckla sin undervisning.

Nu är grunden lagd och jag återkommer kring det utvidgade kollegiet framöver!


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *