Digitaliseringen av skolan i Danmark

Igår eftermiddags arrangerade barn- och utbildningsutskottet i folketinget en öppen hearing om den pågående digitaliseringen av den danska skolan. Syftet var att ge beslutsfattarna en bild av hur digitaliseringen kan höja den ämnesmässiga nivån, frigöra resurser, öka elevernas lärande samt förbättra samarbete och kommunikation. Man ville också lyfta fram möjliga negativa effekter och se lite närmare på vad den gemensamma offentliga strategin för digital välfärd kan betyda för skolan.

Åtta experter och sakkunniga inom olika områden var inbjudna för att ge sitt bidrag till den samlade bilden.

Jakob Harder, vice direktör på UNI•C – Styrelsen for it og læring, var först ut. Han gav en överblick av vad som är på gång just nu i den danska regeringens satsning på att få igång it-användningen i skolan.

Satsningen kan delas in i fyra delar:

  1. En marknad för digitala läromedel
  2. Forskning om it-baserat lärande
  3. En väl fungerande digital infrastruktur
  4. Nätverk, samarbete och kunskapsdelning bland lärarna

Det som är viktigt med den här satsningen är att den inte enbart riktar in sig på vissa områden, utan att den ser till helheten, påpekade Jakob Harder.

Satsningen på att ge stöd åt utvecklingen av en marknad för digitala läromedel är en grundsten i satsningen. Det är kostsamt för förlagen att ta utveckla nytt material, och de gör det inte om de inte tror att det finns en efterfrågan. 2012-2015 får kommunerna därför statligt stöd på upp till femtio procent av kostnaden för att köpa in digitala läromedel som uppfyller angivna kvalitetskrav.

Den totala summa som anslagits för de fyra åren är 500 miljoner danska kroner, men det anslås bara en begränsad summa pengar för varje år.

Jakob Harder konstaterade att inköpen har fyrdubblats sedan 2012, så marknaden börjar långsamt ta form. Just nu genomförs en effektutvärdering som ska visa vad den ökade användningen av digitala läromedel innebär i skolan. Den beräknas vara klar i april.

Ett aktuellt forskningsprojekt, som jag skrev om nyligen, är satsningen på digitala demonstrationsskolor, som pågår till och med nästa år.

När det gäller infrastrukturen, satsar kommunerna på trådlösa nätverk och BYOD (Bring Your Own Device), det vill säga att eleverna kan ta med sin egen utrustning till skolan. De elever som inte har egna datorer, plattor eller mobiler ska kunna låna av skolan.

Det pågår flera satsningar på att få igång det kollegiala samarbetet. Ett exempel är Skoleledernetværk for digital forandringsledelse, ett projekt som pågår året ut, där skolledarna ska fungera som förändringsagenter. Det finns också digitala lärarnätverk och ett samarbetsforum kring framtidens digitala läromedel.

Ralf Klitgaard Jensen från Kommunernes Landsforening (KL), som även ingår i Styregruppen for It i Folkeskolen, beskrev arbetet med den digitala infrastrukturen ute på skolorna. I det ekonomiska avtalet mellan regeringen och KL från 2012, slogs fast att kommunerna ska säkra att skolorna har den digitala infrastruktur som behövs.

Satsningarna ute i kommunerna skiljer sig mycket åt, berättade Ralf Klitgaard Jensen. Några har köpt in varsin dator till alla elever, andra har klassuppsättningar som kan användas på skolan. I en del kommuner används plattor till allt och i andra har man plattor i några årskurser och laptops i resten. De allra flesta kommuner ser till att skolorna har egna servrar för lagring av material, men några använder istället molntjänster.

De första erfarenheterna av BYOD visar att det är långt ifrån enkelt att införa i praktiken, menade Ralf Klitgaard Jensen. Den utrustning som eleverna tar med sig är av en högst varierande kvalitet och det är en utmaning att ge support till elevernas egen utrustning. Det är också svårt att använda inköpta digitala läromedel eftersom eleverna långt ifrån alltid har de operativsytem eller prgram som är nödvändiga.

I början av året var åttiofyra av de nittioåtta danska kommunerna i mål. Det innebär bland annat att de har trådlösa nätverk som täcker hela skolan och som har kapacitet till flera enheter per användare. Kommunerna ger även möjlighet till BYOD och det finns flexibla utskriftsmöjligheter på skolorna. De fjorton kommuner som återstår räknar med att vara klara innan höstterminen startar. Några av de kommuner som var klara förra året har fått komplettera, eftersom det visat sig att behovet och användningen av nät och övrig infrastruktur har ökat mer än beräknat.

Thomas Illum Hansen är verksamhetsledare på Nationalt videncenter for læremidler och ingår även han i Styregruppen for It i Folkeskolen. Han påpekade att det finns behov av utveckling inom tre olika områden för att användningen av digitala läromedel ska komma igång ordentligt och utveckla lärarnas undervisning och elevernas lärande:

  • Ett gemensamt fackspråk om digitala läromedel är nödvändigt. Annars blir det svårt för lärare att få en ordentlig överblick och att förstå vilka möjligheter som läromedlen kan skapa i undervisningen.
  • Det krävs ett mer systematiskt samarbete bland lärare kring användningen av digitala läromedel. Kanske är ett centralt initiativ nödvändigt.
  • Den gryende digitala läromedelsmarknaden måste börja röra sig i en mer nytänkande riktning, bort från de tryckta läromedlens form.

Christian Scheuer är avdelningsdirektör på it-företaget KMD.  Han menade att det finns fyra rejäla utmaningar som måste hanteras för att digitaliseringen av den danska skolan ska lyckas. Bristen på digital mognad är en utmaning och gamla vanor är en annan. Behovet av kompetensutveckling är ytterligare utmaning, och slutligen måste man börja ta itu med den bristande beslutsviljan ute på skolor och i kommuner. Annars blir det svårt att komma vidare, betonade Christian Scheuer.

Claus Hjortdal är vice ordförande i Skoleledernetværk for digital forandringsledelse. Enligt honom måste skolledare som vill arbeta med digital förändring kunna möta en rad pedagogiska, personalrelaterade och praktiska utmaningar för att lyckas.

Förändringsperspektivet är en stor pedagogisk utmaning. Att gå från en vilja till förändring till verklig förändring är bland det svåraste som finns. För att det ska bli något annat än försök, måste de som berörs se ett värde med förändringen, annars händer det inte något. Svårigheterna att visa att digitaliseringen verkligen utvecklar elevernas lärande bidrar till att göra värdet med förändring mindre tydligt. Men för att kunna ta itu med förändringen, krävs att man verkligen undersöker vad som hindrar. Skolan måste digitaliseras när hela samhället blir digitalt. Dessutom måste barn vänja sig vid och lära sig att hantera den ständiga förändringen av teknik och förutsättningar i vardagen.

Utbildning och fortbildning är stora utmaningar som rör den pedagogiska personalen. Många av lärarutbildningarna har inte följt med i samhällsutvecklingen, och det är långt ifrån självklart att nyutexaminerade lärare är mer digitalt bevandrade än sina äldre kollegor. Ett sätt att hantera detta på är att främja en kultur för kunskapsdelning och gemensamt lärande, så att lärare lär av varandra. Här kan det också vara en bra idé att engagera it-kunniga elever som kan föra in barns och ungas mediekultur och andra viktiga erfarenheter.

De praktiska utmaningarna är många och alla är relaterade till teknik och teknikanvändning. BYOD kan låta som en bra lösning i teorin, men i praktiken kan det vara besvärligt om skolan investerat i program och läromedel som inte fungerar på alla operativsystem och plattformar. Det finns dock en del kommuner och skolor som har goda erfarenheter av att eleverna tar med sig sin egen utrustning till skolan. Med andra ord gäller det att ta reda på vad det kan bero på.

Claus Hjortdahl slog fast att skolledarna måste gå främst i förändringsprocessen för att det hela ska lyckas. Men det krävs också att beslutsfattarna förstår att utvecklingen av skolan förutsätter ständiga investeringar, såväl i tekniken som i fortbildningen av lärare.

Det allra bästa är om skolor och lärare kan arbeta enligt devisen ”Choose Your Best Device”, konkluderade Claus Hjortdahl. Med andra ord handlar det om att kunna använda den teknik och det arbetssätt som fungerar bäst i den konkreta situationen.

Kasper Koed är it-didaktisk konsult på Center for undervisningsmidler (CFU), som är en del av Professionshøjskolen UCC i Köpenhamn. Han konstaterade att den tekniska mångfalden gör det mycket svårt för läraren att få en överblick av vilka didaktiska möjligheter som finns. Det är också svårt att iscensätta en flexibel undervsining som tar hänsyn till att eleverna inte har samma utrustning. Här skapar BYOD en närmast babylonsk förvirring, tillade han.

Det behövs en bra metadatamärkning och en modularisering av de digitala läromedlen för att de ska komma till optimal nytta i undervisningen, menade Kasper Koed. Det krävs en Spotify-liknande modell som gör det möjligt för läraren att hitta en pedagogisk röd tråd genom ett antal olika digitala läromedel, från olika förlag. Läraren behöver alltså kunna skapa en ”spellista” med olika moduler som tillsammans kan fungera väl i undervisningen och ge ett bra stöd för elevernas lärande.

Kasper Koed betonade också att lärare behöver ett gemensamt språk för värdering och validering av läromedel, lärresurser och appar. Här gäller det att bygga upp en kapacitet inom skolkulturen och att tillsammans säkra ett gemensamt språk. Det är också viktigt att eleverna engageras i arbetet och att de får bidra till utvärderingen av de läromedel som de använder. Kasper Koed ansvarar för uppbygganden av mediepatruller på de digitala demonstrationsskolorna. Läromedelpatruller kan vara en bra utveckling av det initiativet, menade han.

Förändringarna tar fart när lärarna själva får utvärdera de läromedel som de ska använda, konstaterade Kasper Koed. Här kan Vurdigi, ett webbaserat hjälpmedel för utvärdering från CFU, kopplat till ämneskraven i läroplanen, vara ett bra hjälpmedel.

Fredrik Paulsson, universitetslektor på Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap på Umeå universitet, argumenterade för att teknik och pedagogik måste utvecklas i symbios i skolan. Pedagoger måste involveras på ett mer djupgående sätt i den tekniska utvecklingen för att vi ska kunna få lösningar som verkligen fungerar i undervisningen. Kanske krävs det till och med en ny yrkeskategori, en korsning mellan systemvetare och pedagog, som kan hantera detta komplexa område?

Dagens lärplattformar fungerar närmast som gigantiska schweiziska arméknivar som ska kunna lösa allt. Istället gäller det att tänka modulärt och att börja resonera med utgångspunkt i infrastruktur och tjänster istället för att fastna i plattformar och system. Här behövs en nationell grundläggande infrastruktur som hanterar identitet och inloggning. Skolfederation är ett aktuellt svenskt exempel.

En nationell infrastruktur bidrar till att skapa en marknad för digitala lärresurser och digitala tjänster som bättre matchar skolans behov, konstaterade Fredrik Paulsson. Standarder och samförstånd är kittet som ser till att allt hänger samman och fungerar som en grund för arbetet i skolan.

Filosofen och idéhistorikern Lars Henrik Schmidt är professor på Institut for uddannelse og Pædagogik (DPU). Han avslutade eftermiddagens hearing med några övergripande reflektioner. Bland annat lyfte han fram att en effekt av nätets stora genomslag är att världen börjar bli alltför öppen, att tillvaron närmast svämmar över av plattformar, kulturer, information, och så vidare. Ingen vet hur detta ska hanteras och det är ett gigantiskt problem.

Fri tillgång till information kräver att man faktiskt kan välja – det är den avgörande delen av den digitala kompetensen.


Kommentarer (2)

  1. Finn Togo,

    Den effektutvärdering af anvendelsen af digitale læremidler, som blev omtalt i blogindlæg om Digitaliseringen av skolan i Danmark 12 mars 2014 er nu klar. Den viser, at der ER gevinster ved at anvende digitale læremidler. Muligheder for undervisningsdifferentiering øges og især drenge motiveres alene fordi der anvendes it i undervisningen. Se rapporten her: http://uvm.dk/~/media/UVM/Filer/Udd/Folke/PDF14/Juni/140619%20Anvendelse%20af%20digitale%20laeremidler%20effektmaaling.ashx

    Hälninger från Danmark/Finn Togo/UNI-C, Styrelsen for it og læring

    Svara
    1. Stefan Pålsson,

      Tack för kommentaren! Jag ska ta en titt på rapporten!

      /Stefan

      Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *