Digitalt kunskapslyft för skolchefer

I augusti förra året skrev jag om SKL:s uppdrag från regeringen att genomföra insatser som kan underlätta digitaliseringen av skolan. Ett av uppdragen var att samla beslutsfattare från olika samhällsområden i en grupp som kan samordna det här arbetet. Under hösten bestämdes vilka organisationer som skulle vara med. I början av november möttes medlemmarna i Nationellt forum för digitaliseringen i skolan för första gången.

Igår meddelades att Nationellt forum för digitaliseringen i skolan senast 1 juli kommer att presentera en nationell vision och strategi. I pressmeddelandet knöt man an till en av slutsatserna från forskningsprojektet Unos uno och slog fast att skolans ledarskap är avgörande för att it verkligen ska få fäste i undervisningen.

Staten,  berörda myndigheter och andra nationella aktörer måste därför sätta upp tydliga mål, hjälpa till med samordning och lyfta fram goda exempel. Det gäller såväl på klassrumsnivå som på huvudmannanivå. I pressmeddelandet konstaterades också att huvudmännen och rektorerna är de viktigaste målgrupperna för de satsningar som kommer att krävas.

Göran Isberg, skoldirektör i Karlstad och ordförande i Föreningen Sveriges Skolchefer, anser att det är minst lika viktigt att komma ihåg skolcheferna i det här sammanhanget. Med tanke på den viktiga roll som skolchefen spelar, både gentemot beslutsfattarna och gentemot själva skolverksamheten, har professionen ägnats förvånansvärt lite energi, menar han.

Sveriges Skolchefer är intresseorganisation för förvaltningschefer som ansvarar för förskola och skola i kommunerna och för motsvarande befattningar hos fristående huvudmän. I samverkan med Skolverket och SKL driver man bland annat Nationella skolchefsprogrammet, en utbildning för landets skolchefer. Programmet har sedan starten bestått av två delar. Först en introduktion till vad professionen och yrkesrollen innebär och sedan, efter några år, en fördjupning inom något eller några områden.

– Från och med i höst ska vi även börja arbeta med mer specialiserade utbildningar, säger Göran Isberg. Förskolans och skolans digitala utveckling blir vår första utbildning, och det är förstås ingen slump att vi väljer just det. It och digitala lärmiljöer spelar en allt större del i arbetet med att utveckla skolan och förskolan krings barns och elevers utveckling, undervisning och lärande. Samtidigt är det ett område som blir alltmer komplext och svårnavigerat. Många aktörer har intressen i utbildningsverksamheten. Det handlar om att som skolchef kunna leda, inte ledas, tillägger Göran Isberg.

Syftet med utbildningen, som totalt omfattar fyra och en halv dag, är att de skolchefer som deltar ska utveckla den förståelse som krävs för att de ska kunna leda den digitala utvecklingen av sin verksamhet. Mats Östling, som är fristående konsult, ansvarar för upplägg och innehåll.

– Tyngdpunkten kommer att ligga på omvärldsbevakning och ledarskap, säger Mats Östling. Kort sagt handlar det om hur skolchefen ska hantera och arbeta med allt det som rör it och digitalisering i skolan. Här ska vi förstås ta upp aktuell forskning, vad vi vet idag om hur digitalisering i skolan ser ut, vilka hinder som brukar visa sig och hur utvecklingen kan drivas på.

Digitaliseringen är sedan ett par, tre decennier tillbaka en av samhällsutvecklingens allra viktiga drivkrafter – och det märks även i allt högre grad i skolan. Arbetet med att förändra skolans verksamhet i en digital riktning skapar ofta frustration, kostar mycket pengar och det är många som tycker och tänker kring vad som kan och bör göras. Ibland har beslutsfattarna svaga grunder för sina beslut. Det är förstås inte acceptabelt längre, understryker Göran Isberg.

– När det satsas stora belopp på infrastruktur, omorganisation, fortbildning och nya arbetssätt behövs en långsiktighet i kommunen för att skapa hållbarhet på längre sikt. Här har skolchefen en avgörande roll för att skapa rätt förutsättningar. Detta kräver både målmedvetenhet, flexibilitet och ihärdighet och det kommer vi att lyfta fram och analysera på utbildningen.

Göran Isberg menar att det handlar om att skapa en handlingsberedskap hos skolchefen för att kunna agera självständigt inom de ramar som beslutsfattarna sätter. Det handlar först och främst om att kunna leda verksamheten, inte om att bli ledd.

– Skolchefen måste kunna skapa och förankra en vision. Vad krävs för att det ska vara möjligt? Frågor som rör infrastruktur och upphandling av hårdvara och tjänster måste kunna hanteras. Det gäller också att ha tillräckliga kunskaper om styrdokumenten och att förstå hur it kan användas för att ge stöd åt de mål som formuleras där. Samtidigt måste strategi och vision skapa ett kitt som håller samman verksamhetens olika systemnivåer. Skolchefen måste förstå hur allt hänger samman för att kunna leda utvecklingen framåt.

Enligt Göran Isberg är det inte någon större mening att försöka sia om framtiden. Det är uppenbart att det har skett stora förändringar i samhället sedan 1990-talet som på många sätt påverkar förutsättningarna för skolans verksamhet. Tar vi bara tag i det som formar verkligheten idag, har vi tagit de steg som behövs för att kunna komma vidare, menar han. Skolchefen har ett ansvar att se till att det sker.

– I Karlstad och i Forshaga har vi börjat arbeta med lokala föreläsningar och seminarier under samlingsnamnet WETT, där lärare delar erfarenheter och lär av varandra. Det gäller att dra nytta av det professionella kunnande som finns i kollegiet. Det är inte enbart forskningen som kan – vi kan. När utvecklingsarbetet är praxisnära, lokalt beprövat och dokumenterat, så händer det något. Går det dessutom att hitta forskning som ger stöd, har vi skapat en väg som vi själva äger och kan arbeta vidare med.

En viktig tanke med skolchefsutbildningen är att den ska fungera som ett utvidgat kollegium, där man utvecklas tillsammans och hjälper varandra att komma vidare, säger Mats Östling. Nätverkandet kommer att spela en central roll.  Tyvärr är det alltför sällan som enbart skolchefer möts. Ofta ingår de i sammanhang där de flesta har en mer operativ roll och som inte kan fungera som bollplank eller inspiration.

– Skolchefer är en grupp som har en oerhört viktig roll och som behöver stöd för att komma framåt. De jobbar ju med förutsättningar för att rektorerna och lärarna ska kunna föra sitt arbete framåt. Med andra ord är de avgörande för att de satsningar som görs verkligen kommer till sin rätt. Den pusselbiten kan man inte bara slarva bort.

Numera ställs det ofta frågor kring varför rektorerna är viktiga, vad de ska göra och vilka former av stöd som de behöver. Samma frågor måste ställas när det gäller skolcheferna, betonar Mats Östling. Det är en mycket kompetent grupp med ett stort ansvar. De behöver ett genomtänkt och anpassat stöd så att de kan vara den viktiga resurs som skolverksamheten behöver. Det räcker inte att säga att något är viktigt och att sedan lämna det hela åt sitt öde, tillägger han.

Göran Isberg menar att de statliga aktörerna mest är intresserade av vad som händer i klassrummet. Det är bra, men det behövs också fokus på strukturer, hierarkier och systemperspektiv.

– Det behövs uppmärksamhet på skolchefens uppdrag för helhet och likvärdighet i kommunen. Det handlar om att problematisera istället för att enbart reglera. Nu har rektorns stora betydelse blivit tydlig, men det gäller att ta ytterligare ett steg, upp till nästa nivå. I det viktiga arbete som sker hos till exempel Digitaliseringskommissionen och i SKL:s arbete med eSamhället, gäller det att flytta blicken till systemnivån. När flera aktörer börja agera samlat på olika systemnivåer, börjar utvecklingen ta fart. Det måste ständigt pågå något på alla nivåer och de olika nivåerna måste kopplas samman.

För bara några år sedan var det ett vanlig uppfattning att det räckte med trådlöst Internet och varsin dator till alla lärare och elever för att skolan skulle följa med i samhällets digitala utveckling. Idag börjar stället komplexiteten framträda alltmer tydligt, menar Mats Östling.

– Med en ökande mångfald, med konsumentanvändningen som en stark drivkraft och med en allt mer tillgänglig och allestädes närvande teknik blir läget kanske mer osäkert idag än på länge. Det finns inte några enkla, linjära lösningar för skolan. Därför behövs ett digital kunskapslyft för skolchefer som lyfter fram nätverkandets och kunskapsdelningens stora värde och betydelse för den fortsatta utvecklingen. Ibland är det helt enkelt avgörande att kunna föra öppna och problematiserande samtal i en grupp där alla som deltar jobbar med ungefär samma saker. Man förstår varandra och kan hjälpa varandra att komma vidare.


Kommentarer (2)

  1. Niclas Ekholm,

    Strålande! Verkligen på tiden.
    Det ”nya rektorsprogrammet” med fortbildning för skolledare och rektorer som Stockholm Universitet kör nu har inte ens med IT eller att driva IKT-projekt i sin kursplan idag!? Jag funderar på att skapa ett liknande online-forum för skolledare som jag var med att bygga upp för Ledningskrafts chefsnätverk inom äldrevård på uppdrag av SKL i vintras. Det räcker inte med en engångsinsats på några dagars föreläsningar och diskussioner. Vet att SKL pratade om att skapa en plattform för skolutveckling i höstas men jag har inte haft tid att följa upp det. Någon som vet hur det går med det?

    Svara
  2. Stefan Pålsson,

    Hej!

    Tänker du möjligen på LIKA (Ledning, Infrastruktur, Kompetens, Användning)? Du kan följa arbetet på projektets blogg: http://lika.sklblogg.se/

    /Stefan

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *