Skolan behöver omvandlas efter dagens villkor

I slutet av förra veckan arrangerades den sjätte upplagan av Framtidens lärande under två dagar på Münchenbryggeriet i Stockholm. Den samlande rubriken för årets konferens var Framtidens lärande – nästa steg.

Peter Becker, ordförande i Stiftelsen DIU, inledde torsdagens ramprogram med ett kort anförande. Här konstaterade han bland annat att skolans mål inte kan uppfyllas utan it. Samtidigt måste vi förstå att problemen inte automatiskt blir lösta bara för att vi använder it i undervisningen. Vi måste lära oss hur de digitala möjligheterna bäst kan komma till nytta för att uppfylla målen – och den resan är precis påbörjad.

Den utveckling som är nödvändig måste i hög grad genomföras av de professioner som är verksamma i skolan, menade Peter Becker. Detta sker genom att man arbetar gemensamt och driver utvecklingen kollegialt. Idag saknas det i stor utsträckning former för hur det här ska lösas i skolans vardag. Men det måste lösas, avslutade han. Det kollaborativa lärandet är en viktig ingrediens i det arbete som krävs för att lösa de utvecklingsfrågor som skolan står inför.

Nästa talare var Valerie Hannon, som leder det brittiska icke-vinstdrivande konsultföretaget Innovation Unit. Hon talade om hur skolan behöver förändras för att passa till de villkor och förutsättningar som gäller idag. Det var en förlängd version av det föredrag hon höll för två månader sedan, på den offentliga utfrågning om lärandets nya landskap som Stiftelsen DIU var med om att anordna i riksdagen.

Hennes övergripande budskap är att det finns ett antal drivkrafter som pressar på en förnyelse av skolan och synen på kunskap, undervisning och lärande i hela världen. Resonemangen påminner en hel del om det som sägs i OECD:s rapport Trends Shaping Education 2013, som jag tog upp i februari förra året.

En viktig drivkraft är globaliseringen, påpekade Valerie Hannon. Ur ett ekonomiskt perspektiv innebär globaliseringen att världens marknader pressas samman och att verksamheter enkelt kan flyttas mellan världsdelar och länder. De länder som erbjuder bäst villkor till lägst pris blir vinnare i dragkampen. För ett land ska vara konkurrenskraftigt, måste befolkningen vara väl utbildad och ha kunskaper och färdigheter som är i takt med tidens krav, betonade hon. Detta ställer höga krav på utbildningssystemet och kraven ökar allt eftersom utbildningarna blir globala.

Den demografiska utvecklingen är en annan viktig faktor, tillade Valerie Hannonn. När befolkningen blir allt äldre, samtidigt som födelsetalen minskar, måste alla arbeta längre. Därför är det viktigt med ett livslångt lärande och ett bevarande av nyfikenheten, viljan och förmågan att ständigt lära nytt.

De starkt växande påfrestningarna på den globala miljön är ytterligare en faktor. Vi måste hantera att världen urbaniseras och att vi behöver utveckla de värdesystem och förhållningsätt som gör det möjligt för alla i hela världen att leva i högt utvecklade samhällen. Detta måste in i skolans undervisning och bli en del av elevernas förståelse av samhället och världen, betonade Valerie Hannon.

Teknikens snabba utveckling och världens digitalisering är en central drivkraft som märks i alla delar av samhället. Utvecklingen är exponentiell och ger i många avseenden helt nya förutsättningar för hela samhället och för skolans uppdrag. Det handlar inte om att förbättra traditionell undervisning och bedömning med teknikens hjälp. Horizon Report visar varje år vilka möjligheter som den tekniska och den didaktiska utvecklingen skapar.

Valerie Hannon var noga med att påpeka att det verkligen gäller att använda de digitala möjligheterna till att skapa nya sätt att undervisa och lära och att hjälpa barn och unga att bli aktiva och kritiska samhällsmedborgare. Detta är nödvändigt att förstå för att digitaliseringen av skolan verkligen ska leda till den utveckling och de förändringsprocesser som krävs.

Skolans undervisning måste hålla elevernas låga vid liv och ge dem de kunskaper och verktyg de behöver för att klara dagens och morgondagens utmaningar. Klarar inte skolan det, har vi misslyckats, hävdade Valerie Hannon.

Ann-Charlotte Eriksson, förste vice ordförande i Lärarförbundet, avslutade första delen av torsdagen ramprogram med att reflektera kring vad som är på gång i Sverige. Hon konstaterade att regeringen nu har beslutat att ta fram en nationell it-strategi för skolan. Men hon undrade vad den kommer att innebära i praktiken. Handlar det om att försöka skapa nya vägar eller är målet att effektivisera och förbättra den traditionella undervisningen?

I likhet med Danmark behöver vi en genomarbetad digital agenda för skolan, menade Ann-Charlotte Eriksson. Och skolans professioner måste delta i arbetet med att ta fram den.

Det gäller att få till stånd ett öppet och samarbetsinriktat samtal där de pedagogiska behoven får styra. Då kan vi få en handlingsplan och en strategi som verkligen gör det möjligt att förändra skolan så att den motsvarar dagens villkor och behov.