Digitalisering för framtidens skola

Precis före påskhelgen öppnade Vinnova två utlysningar i sin nya satsning Digitalisering för framtidens skola. Den ena satsningen – Innovativa testmiljöer – riktar sig till huvudmän för svenska skolor och kommunalförbund. Den andra satsningen – Innovationsprojekt – vänder sig till företag, skolor, forskare och offentlig verksamhet. Ansökningarna ska vara inne senast klockan fjorton den fjärde juni och besluten kommer att meddelas i slutet av september.

Vinnova är en statlig myndighet under Näringsdepartementet som har till uppgift att främja hållbar tillväxt och samhällsnytta genom att skapa bättre förutsättningar för innovation inom viktiga samhällsområden. Digitalisering för framtidens skola är en del av programmet Innovativ IKT som i sin tur ingår i det strategiska området Tjänster och IKT. Tanken med den här satsningen är att långsiktigt bidra till att skolan kan dra nytta av den snabba digitala utvecklingen i sin undervisning och för elevernas lärande och utveckling.

Igår bytte jag några ord med Alexander Alvsilver, som är en av dem som arbetar med Digitalisering för framtidens skola på Vinnova. De båda andra är Andreas Aurelius, som är utlysningsansvarig, och Anna Bjurström.

– It i skolan är ett svårt område att bryta ny mark kring, säger Alexander Alvsilver. Men det är problematiskt att utvecklingen går så långsamt som den gör nu när hela samhället förändras av digitaliseringen. Därför har vi bestämt att rikta en satsning mot skolan. Syftet är inte att ta ett helhetsansvar för digitaliseringen. Vårt fokus i den här satsningen ligger på it-verktyg och tekniska lösningar. Ledningsfrågor och kompetensutveckling är viktiga frågor som måste lösas för att den här satsningen ska fungera, men det är inte en uppgift som vi tar tag i här och nu. Istället tar vi ett snävt perspektiv och hoppas kunna öppna för en dialog kring de andra frågorna med berörda parter. De förslag som finns i Digitaliseringskommissionens andra delbetänkande, som kom i mitten av mars, ligger väl i linje med det som vi vill göra.

Vinnova är en av de aktörer som ingår i Nationellt forum för skolans digitalisering, en brett sammansatt grupp ledd av SKL som på uppdrag av regeringen arbetar för att underlätta digitaliseringen av skolan. Bland annat tar man fram en strategi för hur detta bäst kan gå till. Tankarna på en satsning har efterhand utvecklats där, berättar Alexander Alvsilver. Vinnova har även diskuterat och förankrat satsningen hos de andra organisationer och myndigheter som deltar i arbetet. .SE, som genom Internetfonden satsar på skolans digitala utveckling, har varit en av flera viktiga samtalspartners från forumsgruppen. Utöver dem har Vinnova även talat med Nesta i Storbritannien, lärare och andra en rad aktörer.

De båda utlysningarna riktar sig till olika målgrupper och har varierande syfte och mål. Innovativa testmiljöer går ut på att hjälpa skolhuvudmän som tillsammans med relevanta aktörer vill skapa en testmiljö för att systematiskt prova, utvärdera, förbättra IT-system och digitala arbetssätt i skolan, i enlighet med de behov som finns och de ramar som styrdokumenten sätter. Här kan de få planeringsbidrag på högst 300 000 kronor för att komma igång med verksamheten.

 – Innovativa testmiljöer går ut på att ge stöd åt skapandet av en slags infrastruktur, gärna centrumbildningar, där skolhuvudmän, forskare och företag kan samverka kring viktiga delområden. Det handlar om att skapa samlingsplatser och resurser i olika delar av landet, där det kan bli möjligt för intresserade att utveckla digitala verktyg och tjänster för skolan eller nya pedagogiska arbetssätt. Ett exempel skulle kunna vara testmiljöer för de som utvecklar digitala läromedel och behöver dialog och återkoppling för att komma vidare. Vi kan tänka oss att testmiljöerna baseras kring en viss teknik eller har en viss inriktning. Vår förhoppning är att de här testmiljöerna kan ha en katalyserande effekt på den verksamhet som pågår inom de olika områdena.

Sammansättningen av aktörer som kopplas till innovationsmiljön är viktig, betonar Alexander Alvsilver. Det krävs även öppenhet så att man inte blir fastlåst i en viss teknik. Medverkan från akademin och forskningen är avgörande, men utgångspunkten måste vara skolans verksamhet och behov.

– Steget från labb till verksamhet får inte bli för långt. Skolan ska vara labbet! Redan idag finns det några skolor som arbetar på ett liknande sätt. De har interna processer för att utveckla nya verktyg som sedan rullas ut i lärarlagen. Här rör det sig om en mindre variant av en innovativ testmiljö. För att få en bättre fart på utvecklingen och skapa ett förnyat verksamhetstänk är det lämpligt att flera skolor, kanske till och med många skolor, kan kopplas till en innovativ testmiljö.

De innovativa testmiljöerna ska arbeta med olika utvecklingsprojekt, med ungefär samma inriktning som i utlysningen Innovationsprojekt. I den här utlysningen, som totalt omfattar tio miljoner kronor, ger man stöd åt utvecklingen av innovativa produkter och tjänster som förbättrar skolans undervisning och elevernas förutsättningar, och som ökar utbudet av beprövade digitala lärresurser. Innovationsmiljöerna ska ses som en långsiktig verksamhet som stöder och främjar utvecklingen, säger Alexander Alvsilver. Innovationsprojekten är budgetavgränsade projekt som syftar till att förbereda en större lansering och spridning.

– Här kan det till exempel handla om aktörer som jobbat med en lösning ett tag, men som har svårt att nå ut. De kan behöva pengar för att vidareutveckla eller paketera om sitt verktyg eller sin tjänst, så att den blir lättare att använda. Det kan krävas en manual, en pedagogisk validering eller något annat.

Alexander Alvsilver tillägger att det förstås finns utrymme för mer visionära och experimentella projekt som försöker blicka fem, åtta eller tio år framåt i tiden. Redan nu går det att se intressanta möjligheter med röststyrning, wearable computing och mycket annat. Och det är viktigt att börja knyta framtida teknik till skolans verksamhet.

Innovationsprojekten delas in i större och mindre projekt. Det ställs högre krav på genomarbetad plan, medfinansiering med mera för de större projekten. För projekt som är små, snabba och kan ge skalbarhet ställs inte lika höga krav. Det är viktigt att det finns utrymme för båda typerna av projekt, säger Alexander Alvsilver.

– Vi kan redan se att det finns ett stort intresse för de båda utlysningarna. Det är många som ringer och undrar vilka typer av projekt man kan söka för, hur det fungerar, och så vidare. Det har inte funnits särskilt mycket stöd för den här typen av projekt tidigare, så därför är det nog många som är på hugget. Men eftersom ansökningstiden är så pass kort som den är, måste man i princip redan vara på gång för att kunna söka.

Alexander Alvsilver rekommenderar alla som vill söka att kontakta honom eller hans kollegor för att få en bättre förståelse för vad som krävs och hur förutsättningarna ser ut. Dessutom är det viktigt att vara medveten om att Vinnova är väldigt noggranna när det gäller deadline. En ansökan som inte levererats allra senast klockan fjorton den fjärde juni kommer inte att bedömas.

Ett viktigt syfte med den här satsningen och de båda utlysningarna är att driva på andra aktörer att dra igång egna satsningar, säger Alexander Alvsilver. Digitalisering för framtidens skola är en snävt avgränsad satsning som inte försöker ta ett helhetsgrepp. Men det här kan vara ett sätt att visa vilka typer av satsningar som saknas och som kan behövas. Och det är knappast orimligt att tänka sig att det arbete som SKL leder för digitaliseringen av skolan kan leda till fler statliga satsningar.

–  Min förhoppning är att de som söker meder för att planera innovativa testmiljöer verkligen lyckas få med sig många skolor så att de uppnår den fullskalighet som behövs. Här tror jag att det blir starkast om man kan bygga vidare på redan existerande miljöer. Om det är alltför konstruerat, finns det risk för att testmiljön inte blir långvarig. Långsiktigheten är tillsammans med hållbarheten viktiga kriterier när vi bedömer ansökningarna. När det gäller innovationsprojekten kan vi vara lite mer spektakulära, men testmiljöerna syftar till att få ut lösningar i skolans verksamhet och att sätta snurr på verksamheten. Därför måste vi ställa strängare krav.

Alexander Alvsilver hoppas att det efterhand kan uppstå ett tydligt nationellt samarbete kring de innovativa testmiljöer som växer fram. De som arbetar med att utveckla skolan i en digital riktning behöver kunna diskutera och byta erfarenheter på ett mer systematiskt sätt än idag.

– Vinnova kan hjälpa till med att koppla samman de som arbetar med innovativa testmiljöer i olika delar av landet. Vi kan bidra till att skapa ett erfarenhetsnätverk där de som är ansvariga för verksamheterna kan visa vad som fungerar för dem i utvecklings- och stödarbetet. Kanske kan det också, som i Danmark, leda till att de skolor som deltar i arbetet fungerar som digitala demonstrationsskolor som visar andra skolor och resten av samhället vad som faktiskt är möjligt?


Kommentarer (2)

  1. Kent Lundgren,

    Tack för sammanställning!
    Vilka innovativa testmiljöer har bildats?

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *