Den finska skolans digitala utveckling

Just nu pågår ett omfattande arbete med att utveckla den finska skolan för att stärka dess kvalitet och likvärdighet i ett globalt och alltmer digitalt samhälle. Nya läroplaner tas fram till förskolan och grundskolan, en molnbaserad tjänst för digitala lärresurser planeras, det ges statliga bidrag till skolor som satsar på att integrera it i undervisningen och ämnesproven för studentexamen ska digitaliseras.

Det här arbetet har varit på gång ett tag, men fick ytterligare en skjuts i december, när resultatet från PISA 2012 visade att den sjunkande trenden för finska elever fortsätter. Trenden är tydligast i matematik, men syns också när det gäller naturvetenskap och läsförmåga.

Undervisningsminister Krista Kiuru meddelade att hon skulle starta ett projekt för att stärka den finska grundskolan inför framtidens utmaningar. Det handlar både om att stärka elevernas lärande och kunskapsutveckling och att öka deras trivsel och studiemotivation.

28 februari presenterade Krista Kiuru utvecklingsprojektet Framtidens skola – en nystart. Syftet är att ta reda på varför finska elevers kunskaper har försämrats (enligt PISA), att minska skillnaderna mellan flickor och pojkar och att öka elevernas intresse för skolan.

Två arbetsgrupper är verksamma inom ramen för projektet. Den ena ska titta närmare på vilka krav den pågående samhällsutvecklingen ställer på elevernas kompetenser och lärande. Den andra ska undersöka hur undervisningen kan förändras för att öka elevernas motivation och utveckla deras lärande i takt med samhällets förutsättningar och krav. Arbetet styrs av en brett sammansatt ledningsgrupp med representanter från bland annat riksdagspartierna, Finlands kommunförbund, den akademiska forskningen samt fack- och intresseorganisationer.

Det här arbetet pågår parallellt och i samverkan med planeringen av LP 2016, de nya läroplanerna för grundskolan. Sedan en knapp vecka tillbaka ligger ett utkast till grunderna för de nya läroplanerna ute på webben och är öppna för alla intresserade att kommentera till och med 23 maj. Utöver allmänheten kommer huvudmän och intresseorganisationer att ges möjlighet att kommentera utkasten. De färdiga grunderna kommer sedan att ligga till grund för de finska skolornas mer praktiskt inriktade läroplaner.

Utgångspunkten för revideringen av läroplanerna är att världen förändras och att det ställer nya krav på skolan och undervisningen. Globaliseringen, den tekniska utvecklingen, det enorma informationsflödet, den förändrade synen på lärande, kunskap och arbete samt den växande kulturella, språkliga och åskådningsmässiga mångfalden i samhället ändrar skolans villkor och förutsättningar i grunden. Därför är det nödvändigt att skolan kan ge stöd åt eleverna att utveckla de kunskaper och förmågor som de behöver för att klara sig i det samhälle som nu växer fram.

EU:s åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande ligger till grund för resonemangen i kapitlet om grundskolans uppdrag och mål. Det handlar om att lära eleverna att lära, att utveckla en grundläggande matematisk, teknisk och vetenskaplig kompetens, att vara företagsamma, att fungera socialt och som medborgare och att utveckla den digitala kompetens som krävs.

När det gäller de språkliga kunskaperna och förmågorna, betonas behovet av multilitteracitet. Förutom att kunna uppfatta, strukturera och förstå olika kulturella kommunikationsmönster och -kontexter, gäller det att kunna hantera ett vidgat textbegrepp. Skolans undervisning måste lära eleverna att hantera och att skapa information som är skriven, talad, ljudsatt, visuell, kinestetisk, tryckt, analog och digital.

Samtliga nyckelkompetenser är generiska, vilket innebär att de på olika sätt ska utvecklas i samtliga ämnen.

Kommunförbundet genomförde nyligen en enkät där man tittade närmare på hur det står till med den digitala infrastrukturen, tillgången till digitala läromedel samt lärarnas förmåga att dra nytta av digitala medier i undervisningen. Enligt enkäten behövs det en fortsatt utbyggnad av bredband, en ökad tillgång till datorer för lärare och elever, fler digitala läromedel och lärresurser och en målmedveten utveckling av lärarnas förmåga att hantera de digitala förutsättningarna.

Survey of schools: ICT in Education (ESSIE), som jag skrev om förra året, visade att det finns stora skillnader mellan medlemsländerna när det gäller digital infrastruktur, men att samtliga behöver tänka mer strategiskt och satsa på en pedagogiskt inriktad kompetensutveckling för att skolan och undervisningen ska hänga med i den digitala utvecklingen.

För Finlands del är datortäthet och tillgång till nät ganska bra och det går i genomsnitt knappt tre datorer på tio elever. Lärarnas förmåga att integrera digitala medier i sin undervisning måste dock förbättras väsentligt. Finska undersökningar, till exempel av Finlands Gymnasistförbund, pekar på att många lärare ser it som något lösryckt från sin undervisning och inte något som de kan integrera och dra nytta av. Många saknar de kunskaper och färdigheter som behövs för att det ska bli möjligt.

2019 är det meningen att proven till studentexamen ska vara nätbaserade och arbetet pågår med att se till att det kan bli möjligt. De digitala proven kommer att införas successivt från och med 2016, och det genomförs tester runt om i landet.

Studentexamensnämnden uppmanar skolorna att förbereda sig för detta och det sker också på många håll. I Åbo uppmanas gymnasierna att använda it i undervisningen och i Helsingforsområdet förutsätts alla som börjar i gymnasiet i höst att ha en egen dator. I de flesta fall handlar det om att eleverna ska köpa dator själva eller hyra av skolan.

I Sverige har SKL tagit fram verktyget LIKA, som just nu pilottestas, för att underlätta digitaliseringen av skolan. I Finland har Utbildningsstyrelsen utvecklat ett liknande verktyg, Opeka, tillsammans med Tammerfors universitet.

För att digitaliseringen av skolan ska fungera, måste det finnas en god tillgång till digitala läromedel och lärresurser. De finska förlagen har dock inte tagit tag i detta och tillgången är därför närmast obefintlig. Undervisnings- och kulturministeriet har därför gett Utbildningsstyrelsen i uppdrag att skissera på en öppen nationell molnbaserad tjänst för utbildning (Koulutuksen pilviväylä) som både kan rymma läromedel och andra resurser, exempelvis datorspel. I slutet av mars kom en rapport (endast på finska) som tagits fram tillsammans med förlag, it-företag, Helsingfors och Tammerfors kommuner, YLE och andra aktörer.

Förra året gav Utbildningsstyrelsen ut antologin Med kvalitet i fokus – e-läromedlen i undervisning och lärande, en uppdaterad version av Kunskapa på nätet – med hjälp av lärobjekt, som kom för tio år sedan. Här är syftet att så konkret som möjligt visa hur digitala medier kan användas för att utveckla och förbättra undervisningen.

Igår meddelade Undervisnings- och kulturministeriet att man satsar tre miljoner euro på stöd till lärare och lärargrupper som vill hjälpa sina kollegor att använda digitala lärresurser och att integrera digitala medier i sin undervisning. Satsningen knyter både an till Framtidens grundskola och till planerna på en molnbaserad tjänst. Pengarna ska användas till lärarnas löner i år och nästa år. Sedan tidigare finns det möjlighet att söka medel till hårdvara och annan infrastruktur från Utbildningsstyrelsen för att utveckla användningen av it i undervisningen.

Mycket är på gång i Finland, så det finns goda skäl att återkomma framöver!


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *