Är nya lärare tillräckligt digitalt kompetenta?

Utvecklar norska lärarstuderande den yrkesmässiga digitala kompetens som de behöver i sitt arbete? Tar lärarutbildningarna upp detta i tillräcklig grad? Vad behöver förbättras? Vilka resurser finns för att möjliggöra det idag? Detta analyserar Senter for IKT i utdanningen i rapporten Profesjonsfaglig digital kompetanse og erfaringer med IKT i lærerutdanningen, som presenterades igår.

Redan för ett år sedan visade det oberoende forskningsinstitutet NIFU att det återstår en hel del att göra. I rapporten IKT i lærerutdanningen? På vei mot en profesjonsfaglig digital kompetanse konstateras att satsningarna på it i lärarutbildningen i regel drivs av eldsjälar, att de är svagt förankrade hos ledningen och att det saknas ett övergripande perspektiv.

Kort sagt ses digital kompetens inte som ett viktigt kunskapsområde för de blivande lärarna och lärarutbildarna saknar i stor utsträckning själva de kunskaper som krävs för att en förändring ska bli möjlig. Så är alltså läget, trots att både Kunnskapsløftet, den genomgripande skolreformen som trädde i kraft 2006, och den nya grundskollärarutbildningen från 2010 lyfter fram digital kompetens som en av de grundläggande färdigheter som lärare och elever behöver utveckla för att klara sig i arbetslivet och i samhället.

Förra årets Horizon-report om den norska skolan visade att varken blivande eller yrkesverksamma lärare ges tillräckliga formella möjligheter att lära sig integrera digitala medier i sin undervisning. Den pekade också på att behovet av detta inte lyfts inte fram särskilt tydligt i den nationella skolpolitiken eller i den allmänna debatten. Kanske förändras det när Ludvigsen-utvalget, som på uppdrag av Kunnskapsdepartementet utreder i vilken grad skolan ger barnen möjlighet att utveckla de kompetenser samhällsutvecklingen kräver, levererar sin slutrapport före sommaren nästa år.

Senter for IKT i utdanningen knyter i början av sin rapport an till EU:s undersökning ESSIE, som kom i september förra året. I den framgår det tydligt att Norge, precis som Sverige och Finland, hör till de länder som har god tillgång till datorer på sina skolor. I likhet med sina grannländer ligger de dock bara kring genomsnittet när det kommer till den vardagliga pedagogiska användningen.

Rapporten om lärarnas yrkesmässiga digitala kompetens bygger på en kvantitativ undersökning som genomfördes i vintras bland lärare som varit yrkesverksamma i högst två år. I rapporten konstateras att lärarna överlag är positiva till att använda it i undervisningen, men att de också ser utmaningar, till exempel när det gäller att leda eleverna och upprätthålla ordningen i klassrummet. Att kunna klara av det är särskilt viktigt när digitala medier börjar bli en del av det dagliga  arbetet. Men de flesta menar ändå att de klarar av det. Detsamma gäller förmågan att möta vardagens krav på digital kompetens. Ett avgörande skäl till detta är sannolikt att de själva överlag menar att de ligger över genomsnittet när det gäller allmänna it-kunskaper.

Trots att de flesta tycker att det fungerar, menar åtta av tio lärare att de behöver utveckla eller förnya sin digitala kompetens. Skälet till detta är inte att arbetsgivaren, kollegor eller elever trycker på, utan att det själva vill det, av personliga eller yrkesmässiga skäl. De allra flesta anser också att lärarutbildningen inte lärde dem att använda digitala medier i sin undervisning i någon högre utsträckning. Det har de i hög grad fått göra själva, på grund av eget intresse.

Rapporten understryker att lärarutbildningarna bör lägga större vikt på användningen av digitala medier i ämnesundervisningen och på it-didaktiska frågor. De blivande lärarna har den inre motivation som behövs och de har också den rent praktiska förmåga att använda it som krävs. Det är också nödvändigt att förmågan att använda digitala medier i undervisning och lärande betonas tydligare i läroplanen. Dessutom behövs det fler digitala läromedel och lärresurser som kan användas i de olika ämnena såväl som ämnesöverskridande. Detta förutsätter politiska beslut på nationell nivå.

I rapporten påpekas att de nya lärarna klarar av att möta de krav på digital kompetens som de möter i arbetslivet, men att de känner ett behov av att lära sig mer. De upplever en reell nytta med att kunna använda it på ett didaktiskt genomtänkt sätt och med passande lärresurser, och detta måste lärarutbildningarna ta fasta på.

Rapporten lyfter fram några områden som det är särskilt viktigt att lärarutbildningarna börjar arbeta med:

  • Digital omdömesförmåga när det gäller källkritik, upphovsrätt och integritet, i och utanför skolan. Här kan bland annat lärresursen Du bestemmer, som Datatilsynet, Senter for IKT i utdanningen, og Teknologirådet tagit fram tillsammans, komma till nytta.
  • Använd de digitala möjligheter som redan finns på skolan i större utsträckning. Hit hör interaktiva whiteboards, som kan användas på betydligt fler sätt än som en digital svart tavla i katederundervisningen. Ipads och andra plattor kan också komma till nytta på nya och spännade sätt. Satsningen Nettbrettstafetten, som drivs av Senter for IKT i utdanningen, syftar till att få fart på den utvecklingen.
  • Knyt it-användningen tydligare till ämnen och ämesdidaktik. Se till att de lärarstuderande praktiserar på skolor som har en utvecklad och varierad it-användning i undervisningen och där lärarna kan ge det stöd som behövs för att utveckla den yrkesmässiga digitala kompetensen. Här kan IKT i praksis, en plattform som Senter for IKT i utdanningen nyligen startade för att göra det lättare för lärare att dela undervisningsidéer, vara till stor nytta.
  • Lägg större vikt vid hur lärarroll och klassledning bäst bedrivs när digitala medier och digitala lärmiljöer blir allt viktigare i undervisningen. Här finns det stöd att hämta i Veileder for klasseledelse i teknologirike omgivelser, som Senter for IKT i utdanningen gav ut förra året.

Rapporten avslutar med att slå fast att Senter for IKT i utdanningen arbetar för att skolorna verkligen ska dra nytta av de möjligheter som den digitala utvecklingen skapar, så att barn och ungdomar lär sig att hantera det samhälle och den verklighet som de ska leva resten av sina liv i. Det förutsätter att de norska lärarutbildningarna lägger större vikt vid detta, så att de blivande lärarna utvecklar den digitala kompetens som de behöver i sin yrkesliv och i sin vardag framöver.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *