Kunna koda av är lika viktigt som att kunna koda

27-28 maj arrangerades European Media and Information Literacy Forum 2014 i Unescos högkvarter i Paris. Konferensen, arrangerades gemensamt av EU-kommissionen och UNESCO. Beslutsfattare, forskare, lärare, folk från mediabranschen och många andra samlades för att resonera kring vad som kan göras för att lyfta medie- och informationskunnighet i Europa och för att fart på nationella initiativ och samarbeten över landsgränserna. Här är inte minst skolan ett viktigt område.

UNESCO har arbetat med medie- och informationskunnighet i mer än fyrtio år och hävdar att det är en nödvändighet för att kunna ta del av sina mänskliga rättigheter och för att vara en aktiv medborgare i ett öppet och demokratiskt samhälle. För tre år sedan tog UNESCO fram ett internationellt ramverk för lärares medie- och informationskunnighet för att underlätta för skolor runt om i världen att arbeta med detta. I mars förra året gavs det ut på svenska.

Den digitala utvecklingen förändrar medielandskapet och skapar nya villkor och förutsättningar för hela samhället. Detta har EU-kommissionen tagit fasta på i Digital agenda för Europa, som är en central del av tillväxtstrategin Europa 2020. I september förra året presenterade EU-kommissionen sin handlingsplan för att främja nytänkande och utveckling av digital kompetens i Europas skolor, som också den är en del av tillväxtstrategin. Alla måste lära sig att förstå och att använda digitala medier för att kunna fungera i arbetslivet och som medborgare.

På konferensen diskuterades bland annat hur medie- och informationskunnighet kan integreras i ett lands läroplan, vad den nuvarande politiken innebär ur ett ekonomiskt och ett sociokulturellt perspektiv, på vilka sätt medie- och informationskunnighet kan underlätta dialog och samverkan mellan olika kulturer samt verktyg och metoder som gör det möjligt att bedöma medie- och informationskunnighet.

Konsortiet Emedus, som drivs med stöd av EU-kommissionen, bidrar med sin forskning till arbetet med att ta fram europeiska riktlinjer och nationella styrdokument som främjar utvecklingen av mediekunnighet i formell och informell utbildning. Här ingår bland annat Nordicom vid Göteborgs universitet, som lyft frågan om medie- och informationskunnighetens roll i den svenska skolans undervisning och betonat värdet av kritiska förmågor i det digitala medielandskapet. På konferensen presenterades Emedus rapporter som kort visar hur läget ser ut idag i unionens medlemsländer.

Detsamma gjorde en arbetsgrupp från det nyligen avslutade projektet Transforming Audiences, Transforming Societies, som drev av COST – European Cooperation in Science and Technology. I sina rapporter för vart och ett av medlemsländerna, ger de en mer utförlig och detaljerad beskrivning av nuläget. Arbetsgruppen har också sammanställt en övergripande analys av hur det ser ut i EU och vad som behöver göras för att medie- och informationskunnigheten ska förbättras bland medborgarna.

ESF – European Science Foundation – presenterade också sin rapport Media in Europe: New Questions for Research and Policy där man pekar på tolv viktiga frågor och problemställningar som forskningen behöver undersöka under de kommande åren. Hit hör frågan om hur kritisk mediekunnighet kan utveckla medborgarskapet, stärka invånarnas kulturella kapital och möjliggöra ett mer inklusivt demokratiskt kunskapssamhälle med engagerade medborgare. Den norske pedagogikprofessorn Ola Erstad är en av dem som skrivit rapporten.

Tyvärr finns det ännu inte så mycket information om vad diskussionerna ledde till, men det hoppas jag kunna återkomma till vid ett annat tillfälle. Bland annat tog konferensen fram en strategi för vad som behöver göras för att stärka medie- och informationskompetensen i samhället och hur vi kan få ett medielandskap som tar ett större demokratiskt ansvar.

Divina Frau Meigs, professor på Université Sorbonne Nouvelle Paris 3 är chef för det franska medieutbildningscentret CLEMI, var en av talarna på konferensen. Hon konstaterade några dagar innan att det är viktigt att se till att medie- och informationskunnighet inte knuffas bort från den utbildningspolitiska agendan.

Intresseorganisationer argumenterar för att digitala kunskaper och färdigheter som det finns ett stort behov av på arbetsmarknaden ska ges större plats i skolans undervisning. Hit hör bland annat programmering och mer djupgående tekniska kunskaper. Allt det här är naturligtvis viktigt, säger Divina Frau Meigs. Men vi får inte glömma bort att medborgarnas kritiska analysförmåga och förståelse av hur digitala medier ser ut, fungerar och kan användas är nödvändig för att ett demokratiskt samhälle ska kunna existera. Det är lika viktigt att kunna koda av information som att kunna koda den! Inte antingen eller, utan både och.

De båda brittiska professorerna Sonia Livingstone och Julian McDougall kommenterade konferensen några dagar efter att den avslutats. Båda instämmer i Divina Frau Meigts påstående om att det är lika viktigt att kunna koda av som att koda information. Det är nödvändigt att kunna förstå informationen, bedöma dess trovärdighet och kunna överblicka och välja bland de källor som finns.  Det krävs för att  kunna dra nytta av den digitala utvecklingen och de nya möjligheterna att hålla sig kunnig och välinformerad och att delta i det offentliga samtalet.

Detta förutsätter att skolan kan hjälpa eleverna att utveckla dessa kunskaper och förmågor i sin undervisning. Vad behövs för att det ska bli möjligt?


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *