LIKA – it-tempen för skolan

I augusti förra året skrev jag om det uppdrag SKL ett par månader tidigare fått av regeringen för att ge stöd åt kommunernas arbete med att digitalisera den svenska skolan.

Den ena delen av uppdraget går ut på att skapa och leda ett nationellt forum för skolans digitalisering. Deras första uppdrag är att ta fram ett underlag till en nationell strategi, och det arbetet börjar närma sig slutet. Före valet kommer regeringen att ge Skolverket i uppdrag att utarbeta en strategi.

Den andra delen handlar om att ta fram ett nationellt ramverk och ett webbaserat självskattningsverktyg. Det ska fungera på ungefär samma sätt som eBlomlådan, som hjälper kommunerna att utvärdera sin digitala verksamhetsutveckling. Det här verktyget ska landets skolförvaltningar, skolchefer och rektorer använda för att göra en lägesbedömning och för att lägga upp en lämplig strategi för fortsatta insatser.

Nu är den första versionen klar och verktyget kommer att finns tillgängligt för alla 27 augusti. Prototypen kan testas redan idag.

I det här inlägget kommer jag att titta lite närmare på det webbaserade självskattningsverktyget. Det har fått namnet LIKA, it-tempen för skolan.

Häromdagen pratade jag med Johanna Karlén, som är inlånad som projektledare på SKL året ut. Därefter kommer LIKA att hamna i en förvaltningsstyrd organisation, i likhet med eBlomlådan. Till vardags arbetar hon med samordningen av den digitala utvecklingen på skolorna i Lunds kommun.

– LIKA bygger vidare på It-tempen, ett verktyg som Lunds kommun utvecklat tillsammans med Lidingö stad. I Lund tog vi fram en it-strategi 2010, och efter ett tag upptäckte vi att det behövdes ett sätt att hålla koll på läget ute på skolorna. Vi behövde också kunna utvärdera och följa upp vår it-strategi på ett enkelt sätt. Lidingö stad var på väg att ta fram en it-strategi och letade efter ett lämpligt verktyg. Björn Söderlund i Lidingö, som tidigare arbetat med eBlomlådan, menade att det behövdes en utvecklad variant av den. Vi bestämde oss för att samarbeta och det resulterade i It-tempen.

It-tempen byggdes i Excel och Word och var en ganska primitiv men ändå fungerande föregångare till den första version av LIKA som nu är klar, berättar Johanna Karlén. Utgångspunkten var att skolchefer och rektorer ofta är osäkra kring vad digitaliseringen av skolan egentligen innebär och vad som behöver göras. Därför ville man ha ett verktyg som kan bryta ned komplexiteten och göra den mer begriplig och hanterlig. Man ville också få förslag på aktiviteter som kan ingå i en lämplig handlingsplan.

Akronymen LIKA står för ledning, infrastruktur, kompetens och användning – de områden som verktyget täcker. LIKA består av tre delar: en självskattning med indikatorer inom de fyra områdena, en sammanfattning för skolan, kommunen och för hela landet samt en handlingsplan som ger ett underlag för det fortsatta arbetet.

Syftet med LIKA är att visa vad skolan behöver arbeta med för att digitaliseringen av administration och undervisning ska ta fart – inte att beskriva hur det pedagogiska arbetet ska gå till.

 – LIKA är ett värdefullt hjälpmedel för rektorer, skolchefer och ansvariga på landets skol- och utbildningsförvaltningar. Det visar tydligt vad skolorna i kommunen är bra på och inom vilka områden det behövs fler insatser. Man får också ett gemensamt språk och kan lättare diskutera det som är relevant. Därför är det viktigt att ta ett samlat kommunalt grepp kring det här. Vi kommer att bjuda in landets skolchefer att skapa ett verifierat kommunkonto. Det behövs för att man ska finnas med i den nationella sammanställlningen. Ju fler kommuner som finns med, desto bättre blir LIKA på att visa på hur det nationella läget ser ut. Det blir också enklare att jämföra mellan kommunerna, att dra nytta av andras erfarenheter och att lära av varandra.

Johanna Karlén konstaterar att det är en utmaning att täcka in alla indikatorer som behövs. Det får inte vara för många, men alla som är viktiga måste vara med för att LIKA verkligen ska vara användbart. I It-tempen fanns nittio indikatorer, men i LIKA har man lyckats reducera antalet till sjuttiofem. Här gäller det dock att se till att indikatorn inte är för komplex och innehåller alltför många delar.

Det får inte heller vara för svårt att göra skattningen. I LIKA finns fem valmöjligheter: inte planerad, planerad, påbörjad, nästan där samt uppnådd. Man beslöt också att ta bort ”alla” och ”samtliga” från indikatorerna. Istället för att till exempel använda formuleringen ”Alla lärare har kunskaper i informationssökning och källkritik”, står det att ”Lärarna har kunskaper i informationssökning och källkritik”. Det räcker bra så, tillägger Johanna Karlén.

– Indikatorerna kommer förstås inte att se likadana ut år från år. Det pågår en mycket snabb utveckling och efterhand kommer en del att vara självklart samtidigt som det tillkommer nya områden som behöver täckas in. Just nu är flipped classroom, ipads och sociala medier viktiga indikatorer, men hur det ser ut om ett par år är det ingen som vet. Här gäller det att vara dynamisk och flexibel och att hålla koll på utvecklingen.

Under arbetet med LIKA har en rad pilotskolor från hela landet deltagit och de kommuner som ingår i Ifous FoU-program Digitalisering i skolan har också varit med. Det har verkligen varit bra att ha så många piloter under testfasen, påpekar Johanna Karlén, och man har fått god hjälp med att forma indikatorerna och att putsa på formuleringarna.

Nästa steg kan kanske vara att ta fram ett liknande verktyg för förskolan, där det just nu sker en intressant digital utveckling på många håll, säger Johanna Karlén. Även här finns det förstås behov av hjälp och stöd. Skolan och förskolan har en gemensam grund och de flesta indikatorer är relevanta. Några behöver adderas och några behöver tas bort. Det är onödigt att utveckla ett helt nytt verktyg när det går utmärkt att bygga vidare på det som redan finns.

– När LIKA har lanserats, är det dags att börja jobba med kommunikation och förankring. Det betyder bland annat att jag och mina kollegor ska delta på konferenser och se till att bygga nätverk för det fortsatta arbetet. Det gäller att se till att LIKA sprids och att vi får den återkoppling som behövs för att finputsa och utveckla det vidare. Vi behöver till exempel veta om indikatorerna fungerar och om handlingsplanen ger det underlag som är nödvändigt. Det är också intressant att fundera på vad som händer när utvecklingen går vidare ute i kommunerna. Vilka slags indikatorer och vilka typer av underlag kommer att behövas då?

Johanna Karlén tror att LIKA kom vid precis rätt tidpunkt. Det finns ett skriande behov ute i kommunerna att få hjälp med att prioritera och att få igång en ordentlig utvecklingsprocess. Lösryckta satsningar räcker inte långt.

– It är en väsentlig del i all skolutveckling, så på lite längre sikt behövs nog inte LIKA. Men det fyller en plats just nu för att få lite fräs på utvecklingen. Tanken med LIKA är att göra det svåra lite enklare, så att alla ansvariga greppar vad det handlar om, får en överblick och kan fatta de beslut som krävs. Men även de kommuner som ligger lite längre fram i utvecklingen kan få hjälp och stöd i sitt arbete. Det gäller att ha koll och att försöka göra så rätt som det går.


Kommentarer (2)

  1. Kent Lundgren,

    Tack får bra genomgång av LIKA – it-tempen för skolan! LIKA – it-tempen för skolan! Jag är dock osäker om ens 75 indikatorer i LIKA it-tempen för skolan kan täcka in det som en flitig ”digitallärare” visar i ett enda blogginlägg. (är osäker på om man får/kan länka här, se webbplats ovan).

    Svara
  2. Lennart Rolandsson,

    Sedan början av 70-talet har man pratat om IT i skolan. Sedan 80-talet har man gjort satsningar på datorer i olika omgångar och projekt. Inte minst efter Bildts initiativ ”Informationsteknologin-vingar åt människans förmåga. Tycker detta initiativ påminner mycket om de tidigare som man gjorde i ngn teknikoptimistiskt anda, dvs hur kan vi anv ny teknik för att förändra skolan. Är det någon som har funderat på vem och varför man gör dessa mycket kostnadskrävande satsningar? Det blir speciellt intressant då ämnet och innehållet IT, börjar bli inaktuellt. I England så är fokus mera på ”Computing” och ”Computational thinking” vilket visar på ett större perspektiv än de prylar, datorer och mjukvara som håller så många löften. Tycker det är dags att debattten om IT i skolan borde få ett mera balanserat perspektiv. Begreppen IT och digitalisering är föråldrade. De utgör begrepp som står för hur vi skall interagera med utbildningsteknologi. Ett användarperspektiv där du förväntas bli literat och erhålla ”knappkunskaper”. Det räcker inte inte i framtidens samhälle

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *