Om skolans digitalisering på It-dagen i Almedalen

Almedalsveckan är igång och skolan är, ur olika perspektiv, som vanligt en av de viktigare frågorna på programmet.

Mediehuset IDG arrangerade igår, för tredje året i rad, It-dagen tillsammans med IT&Telekomföretagen. I det här inlägget ger jag en bild av vad som sades på två seminarier som tog upp digitaliseringen av skolan: Skolans digitalisering en jämlikhetsfråga samt Förändrar IT synen på undervisning?

Seminariet om skolans digitalisering tog avstamp i Digitaliseringskommissionens andra delbetänkande, som kom i mars: En digital agenda i människans tjänst – en ljusnande framtid kan bli vår. I det femte kapitlet lyfter Digitaliseringskommissionen fram att digitaliseringens möjligheter behöver lyfta fram i skola och undervisning, och man ger förslag på hur detta kan göras.

Digitaliseringskommissionen anser att Skolverket ska ges en större och tydligare roll när det gäller att leda och utvärdera digitaliseringen av skolan. Man pekar också på att styrdokumenten behöver revideras ur ett digitalt perspektiv.

Digital kompetens ska föras in som en baskompetens. Här går det till exempel att bygga vidare på resonemangen kring digital kompetens som en femte basfärdighet i styrdokumenten för den norska skolan och beskrivningen av digital kompetens i EU:s åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande. UNESCO:s ramverk för lärares medie- och informationskunnighet, som har börjat synas i svensk forskning, debatt och praktik, kan också fungera som en lämplig byggsten. Programmering bör också föras in i skolans undervisning, som en del av redan existerande ämnen.

En gradvis digitalisering av de nationella proven behöver utredas, menar Digitaliseringskommissionen, och nätbaserad undervisning ska bli ett naturligt och självklart inslag i vardagen. Det är också viktigt att lyfta lärares och skolledares digitala kompetens. Skolverket borde kartlägga och samla beprövad erfarenhet inom it-baserad undervisning, så att den blir lätt tillgänglig för alla. Det gäller även att förtydliga det digitala inslaget i lärarutbildningarna.

En ökad kunskap om de pedagogiska effekterna av skolans digitalisering är nödvändig, säger Digitaliseringskommissionen i delbetänkandet. Dessutom krävs en samlad satsning på innovationsprojekt för framtidens lärande som ska organiseras av Vinnova.

Regeringen har under våren förverkligat några av förslagen. Digitaliseringen av nationella prov ska utredas under hösten, en proposition om nätbaserad undervisning är på gång och en nationell it-strategi har aviserats. Just nu är delbetänkandet på remiss hos relevanta myndigheter och organisationer. Vinnovas satsning är redan igång.

Maria Stockhaus, moderat skolkommunalråd i Sollentuna och ordförande i SKL:s utbildningsberedning, inledde med att konstatera att samhället i hög grad är digitaliserat och att skolan ligger tydligt efter. I Sollentuna genomförs en digital satsning på skolan för att den ska vara relevant här och nu för eleverna. När Skolverket har tagit fram en digital strategi för skolan kommer ett liknande arbete att sätta fart i hela landet.

Ebba Östlin, socialdemokratisk ordförande i utbildningsnämnden i Botkyrka kommun, betonade att digitaliseringen av skolan är en självklarhet som måste nå alla och att rektorerna spelar en nyckelroll. Det är inte minst tydligt i Botkyrkas digitala satsning. Därför gäller det att verkligen få med alla på tåget. Allt handlar om pedagogik och mycket lite handlar rent faktiskt om teknik, tillade hon.

Samtliga strategier, såväl lokala som nationella, behöver genomtänkta planer och avsatta medel för att fungera i praktiken, påpekade Jabar Amin, utbildningspolitisk talesman för Miljöpartiet. Sverige har redan en ganska väl utvecklad teknisk infrastruktur, men det krävs planer och satsningar på pedagogik och kompetens. Annars blir det svårt att komma vidare.

Bertil Östberg, folkpartist och utbildningsministerns statssekreterare, menade att it bara är en del av det som krävs för att utveckla skolan. I de reformer som regeringen genomfört av styrdokument och lärarutbildning har it hela tiden funnits med. It måste till exempel alltid räknas med i didaktiska fortbildningsinsatser. It tas även med i beräkningen i Läslyftet, som bygger vidare på lärdomarna kring kollegialt lärande i Matematiklyftet, och som ska ledas och administreras av Skolverket. För närvarande ligger dessutom både proposition, utredning och strategi i stöpsleven.

Jan Gulliksen, KTH-professor och ordförande i Digitaliseringskommissionen, adderade att det andra delbetänkandet bara är första steget i det nytänkande som krävs när det gäller skola, undervisning och utbildning. Nu måste vi börja prata på allvar om det livslånga lärandet och här är it ett fantastiskt verktyg för alla åldrar. Vi måste också börja tänka om när det gäller pedagogiken.

Förstelärarreformen är bra, men här borde it ha vävts in som ett tydligt inslag, menade Ebba Östlin. Styrsignaler behövs för att kunna komma framåt. It i skolan har varit en närmast obefintlig fråga för regeringen, tillade hon. Det räcker inte att lägga till den mot slutet av regeringsperioden. Redan idag ser många kommuner till att lära av varandras erfarenheter, men det skulle behövas en bättre samordning för att undvika att alla uppfinner hjulet gång på gång. Botkyrka kommun samverkar med forskare på Stockholms universitet för att få återkopplingar på de insatser som görs.

Maria Stockhaus påpekade att SKL inte vill ha en central detaljstyrning av förstelärartjänsterna, utan huvudmännen ska själva bestämma inriktningen. För Moderaternas del vill man ha ett digitalt lärarlyft för att få fart på utvecklingen och för att säkra likvärdigheten. De lärare som kommit längre än sina kollegor, fortbildar sig själva i en rasande takt tillsammans med det utvidgade kollegiet på nätet. Här är det därför viktigt att alla är med.

Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag och ska vara likvärdig. Det går inte att vara nöjd så länge den faktiskt inte är det, menade Jabar Amin.

Förändrar it synen på undervisningen? Cecilia Dalman Eek, riksdagsledamot för Socialdemokraterna och ersättare i riksdagens utbildningsutskott, konstaterade i början av det andra seminariet att det är en stor fråga. Vilka paradigmskiften i samhället påverkar skolans verksamhet och hur ska det gå till i praktiken? PISA visar dock tydligt att många ungdomar inte ser skolan som den viktigaste platsen att bygga sin framtid på. När undervisningen i alltför liten grad utgår ifrån dagens digitala verklighet visar skolan att den inte längre är relevant. Regeringen har varit alltför passiv och det slår tillbaka, menade hon. Nu börjar det hända saker och förhoppningsvis är det fortfarande möjligt att se till att skolan faktiskt blir relevant igen.

Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén funderade på hur bilden av skolan och läraryrket ser ut och hur detta påverkar skolan som institution. Hur ser eleverna på skolans möjligheter? Hur påverkas lärarna? Ingen kan huka för Sveriges PISA-resultat, men den slutsatsen gäller också för TALIS, OECD:s internationella enkätundersökning för lärare och rektorer. I Sverige upplever pedagogerna att läraryrket har låg status.

Enligt Eva-Lis Sirén måste synen på undervisning, lärande och lärarens roll hanteras innan förändringarna kan ta ordentlig fart. Kanske är det den traditionella synen på skolan med katedern i centrum och läraren som den allvetande förmedlaren av kunskap som är föråldrad? Idag finns det en stor brist på disputerade lärare i skolan, och det påverkar både allmänhetens syn på skolan och lärarnas bild av sig själva, menade hon. Lärarförbundet argumenterar för behovet av disputerade lärare i skolan, bland annat för att det kan fungera som en sköld för alltför klåfingriga politiker.

Lars Wiigh, EU-ansvarig och affärsområdeschef för offentlig sektor på IBM, ansåg att vi måste ta fasta på att samhället ställer helt andra krav på elevernas kunskaper och förmågor än för tjugo, trettio år sedan. Under 80- och 90-talet påbörjades övergången från kateder- till projektbaserad undervisning i skolan för att bättre svara mot samhällets behov. Resultatet blev att en tredjedel eller en fjärdedel av eleverna klarade av detta. Resten blev avhängda.

Vi måste hitta sätt att förena de båda sätten att undervisa, underströk  Lars Wiigh. Lösningen är inte antingen eller, utan både och. Det handlar om att ta vara på elevernas nyfikenhet och drivkraft och att se till att läraren kan ge den hjälp och det stöd som de behöver för sitt lärande. Dagens och morgondagens komplexa samhälle kräver både goda baskunskaper och ett dynamiskt intellekt. Därför behövs en flexibel undervisning.

Christine Kastner Johnson är utbildningsdirektör för IT-Gymnasiet och NTI-gymnasiet på Academedia. Hon påpekade att det finns en hel del skrivet om digital kompetens i styrdokumenten, men att det krävs att man har de digitala glasögonen på sig för att det ska bli synligt. Skolans kompensatoriska uppdrag är tyvärr alltför ofta obefintligt. Huvudman, rektor, lärare, föräldrar och elevernas kön avgöri hög grad  om det hela fungerar.

Men vad behöver egentligen ungdomarna ha med sig ut i samhället när de slutar skolan? undrade Christine Kastner Johnson. Hon slog fast att det är en väldigt komplex fråga, men att det går att lyfta fram några viktiga drag. Redan idag är i stort sett alla unga ute på nätet och drar nytta av de digitala möjligheterna. Tyvärr är de för det mesta passiva och inte aktiva konsumenter. Många saknar den kritiska blick som krävs. De allra flesta saknar även kunskaper i och förståelse kring programmering och har därför svårare att bli aktiva producenter.

Christine Kastner Johnson är med och driver nätverket Framtidens språk, en satsning som lyfter fram programmering som en viktig del av grundskolans undervisning. Academedia vill också att lärarna ska utveckla ett forskande förhållningssätt till it i undervisningen. Allt befinner sig i förändring och det gäller att följa med.

Jan Gulliksen slog fast att Digitaliseringskommissionens uppdrag är att synliggöra de möjligheter som den digitala utvecklingen skapar. Nu är den andra delrapporten ute på remiss och mot slutet av året kommer nästa. Den kommande delrapportenm, som blir klar mot slutet av året, ska fokusera på it och det livslånga lärandet och ge förslag på vilka politiska åtgärder som krävs för att åstadkomma det stöd som behövs.

Eva-Lis Sirén menade att den svenska skolan inte alls ligger lika långt framme i digitaliseringsarbetet som de andra nordiska länderna. Och det är en viktig signal! Att digitalisera undervisningen är inte någon frivilligt uppgift, men det krävs att politikerna skapar de nödvändiga förutsättningarna för att förändringsarbetet verkligen ska fungera.

Cecilia Dalman Eek avslutade panelsamtalet med att slå fast att det krävs ett brett samarbete kring skolans utveckling för att alla ska nå fram. Leif Lewin, som var regeringens utredare av kommunaliseringens effekter på den svenska skolan, konstaterade att staten inte får abdikera, utan måste verka för att alla skolor skapar en lärorganisation som fungerar. Det kräver dock inte att skolan förstatligas, påpekade Cecilia Dalman Eek. Skolorna måste själva ges möjlighet att utreda vilka åtgärder som krävs för att uppfylla de gemensamma målen, baserat på sina respektive förutsättningar.


Kommentarer (4)

  1. Stefan Pålsson,

    Tackar!

    Svara
  2. Birgitta Hellman Magnusson,

    Intressant läsning. Bra att frågan om digital
    kompetens i det livslånga lärandet äntligen lyfts upp på nationell nivå. Det behövs ett rejält IKT-lyft inom skolan, men också inom folkbildningen, där bl.a. biblioteken kan bidra. Alla människor behöver idag kunna behärska IKT-verktygen för att kunna vara delaktiga i samhällslivet. Det här är både en viktig rättighets – och tillgänglighetsfråga. Idag upplever många människor att de är utestängda från samhället för att de inte kan använda IKT. Vi möter dem dagligen på biblioteken, där många människor frågar efter IKT-hjälp. Många saknar de färdigheter som krävs, andra har inte råd med teknisk utrustning och bredband. Sverige ska bli bäst på att utnyttja IT-tekniken heter det, men då måste samhället också satsa resurser på att alla människor ska kunna använda sig av tekniken! Satsa på lokala IKT-center på alla landets bibliotek där man gratis kan få lära sig att använda informationstekniken i en trygg miljö.

    Svara
  3. Stefan Pålsson,

    Tack!

    Här finns det verkligen många viktiga uppgifter att ta tag i på olika nivåer. Frågan om digital delaktighet kommer säkert behålla sin plats på dagordningen inom överskådlig tid.

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *