Hög tid att koppla upp den svenska skolan

Igår tog jag upp två seminarier om skolans digitalisering som arrangerades i måndags på It-dagen i Almedalen. Idag gör jag ett andra och sista virtuellt nedslag i Almedalen för att belysa ett seminarium som SKL arrangerade i förmiddags: Hög tid att koppla upp den svenska skolan. Seminariet kan ses i efterhand.

Moderatorn Jan Wifstrand inledde seminariet med några minuters samtal med it- och energiminister Anna-Karin Hatt om vad som kan göras för att få fart på digitaliseringen och nätanvändningen i den svenska skolan. Som it-minister är hon ansvarig för arbetet med den svenska digitala agendan, och hon slog fast att regeringen menar allvar när man säger att Sverige ska bli bäst i världen på att utnyttja digitaliseringens möjligheter. Tekniken ska verkligen vara till nytta för samhället och medborgarna. Det gäller även för skolans del.

Anna-Karin Hatt konstaterade att it i skolan är den fråga som hon sannolikt får mest gensvar på som minister. Det är också en fråga som hon prioriterar. It är inte valbart för skolan. Fakta visar klart och tydligt att it i undervisningen kan leda till fantastiska resultat om teknikens möjligheter används på rätt sätt. Därför måste regeringen göra mer. Om den nuvarande regeringen får förnyat förtroende, är en nationell it-strategi för skolan en av de frågor som ska lyftas fram, menade hon.

Det är också viktigt med ett lärarlyft som tar upp it i undervisningen, tillade Anna-Karin Hatt. En annan förutsättning är att varje huvudman har en egen, lokalt anpassad, digital strategi. Rektorerna ska ta tag i de pedagogiska frågorna kring it och se till att lärarna får det stöd de behöver.

Behovet av en digital kompetensutveckling bland lärare har ofta lyfts fram på de olika rundabordssamtal som arrangerats kring den digitala agendan. Det är alltså nödvändigt att se till att alla lärare som behöver kompetensutveckling kan få det. Här är Matematiklyftet ett bra exempel på hur detta kan gå till, hävdade Anna-Karin Hatt.

Efter det inledande samtalet var det dags för övriga i panelen att komma till tals. Först ut var Karin Nygårds, lärare på Sjöstadsskolan, en kommunal F-9-skola i Stockholm. Enligt sin egen beskrivning arbetar hon sedan ett och ett halvt år tillbaka med att utforska gränserna för vad läroplanen tillåter kring det digitala i skolan. Programmering – kodning – är sedan februari i år en viktig del av den dagliga undervisningen.

För en vecka sedan var  Karin Nygårds i Bryssel och deltog på Coding: Connect and Scale Up, en workshop som Europeiska Skoldatanätet arrangerade inom ramen för sin satsning Future Classroom Lab. Intressenter från myndigheter, skola, näringsliv och ideella organisationer diskuterade vad som kan göras för att programmering ska få en tydlig och viktig plats i skolans undervisning. Här hävdade EU-kommissionens vice ordförande Neelie Kroes att inom fem år ska alla elever i EU koda som en del av sin undervisning i skolan.

Karin Nygårds, som är svensklärare i botten, talar om ”före och efter kod”. Hon började arbeta med programmering i undervisningen efter att själv ha gått en kurs. Kursen öppnade en ny dimension i tillvaron och därför började hon arbeta med det i skolan, bland annat med det visuella programmeringsspråket Scratch. Vi lever alla på nätet stora delar av vår vakna tid.  Därför är det nödvändigt att förstå hur de företeelser och fenomen som formar tillvaron faktiskt fungerar och hur de både kan öppna möjligheter och skapa begränsningar.

För Karin Nygårds del är inte målet att alla skall bli programmerare, utan att en grundläggande förståelse av digital kod och programmering ska bli en väsentlig del av allmänbildningen. Samhället blir alltmer digitalt och därför måste allmänbildningen inkludera det digitala, bland annat programmering.

Vid sidan av undervisningen arbetar Karin Nygårds bland annat med föreningen och  projektet Teacherhack tillsammans med Terese Raymond. De fick nyligen medel av Internetfonden och i januari nästa år kommer de att presentera ”en hackad läroplan”. Den ska lyfta upp digitala aspekter av alla skolämnen och visa vad som faktiskt går att göra redan idag inom ramarna för Lgr11.

Efter Karin Nygårds var det dags för Lena Micko, socialdemokratiskt kommunalråd i Linköping och ledamot av SKL:s styrelse. En betydelsefull erfarenhet från Linköpings kommuns treåriga satsning på i skola och förskola är att digitaliseringen kan ge ett särskilt gott stöd till elever som ofta har mest problem i skolan: funktionshindrade samt elever med utomnordisk bakgrund. Här har en genomtänkt it-användning resulterat i stora framsteg, och det är viktigt att dra lärdom av.

Ofta är det intresserade lärare som driver på den digitala utvecklingen i skolan, och det gäller att se till att detta uppmärksammas och meriteras, betonade Lena Micko. Erfarenheten visar att det är alltför lätt att hamna i projekttänkande när det handlar om it i skolan, tillade hon. Det måste vi komma ut och se till att det istället blir en naturlig och väl integrerad del av den normala verksamheten.

Carola Gunnarsson, centerpartistisk oppositionsledare i Sala kommun och tredje vice ordförande i SKL,  hävdade att det fortfarande är viktigt att diskutera varför it är viktigt i skolan. Sala är en landsbygdskommun med många små skolor. Digitaliseringen är avgörande för att det ska vara möjligt att behålla dem. Dess betydelse i det avseendet är ännu tydligare i glesbygdskommunerna, tillade hon. Ute på landet är den digitala infrastrukturen sämre än i landets urbana delar och därför är it-användningen i skolan ofta mer begränsad. Bredbandsutbyggnaden måste alltså hanteras bättre i hela landet om vi vill få igång den digitala skolutvecklingen på en nationell nivå.

Karin Nygårds påpekade att det även finns andra problem som lägger hinder i vägen för skolans digitalisering. De digitala system som skolorna i Stockholms stad och många andra kommuner använder, är ofta så tröganvända att krafterna tryter hos de allra flesta. På Sjöstadsskolan kan det ta fyrtio minuter bara att logga in, och detta måste hanteras strategiskt för att undervisningen inte ska haverera. Många datorer är inte funktionsdugliga, så därför måste eleverna samarbeta och dela på den utrustning som verkligen går att använda. Det finns också ofta snåriga regler för vilka program och nätbaserade tjänster som får användas i skolan, och det ger ytterligare problem. Den samlade tröskel som de här problemen skapar är inte alldeles enkel att forcera.

Lena Micko adderade att det är vanligt att synen på hur it ska användas ofta skiljer sig åt mellan it-avdelningen och skolverksamheten i landets kommuner. De begränsningar som detta innebär är hämmande för undervisningen och skolorna vill därför hitta nya vägar på egen hand. Den här typen av konflikter måste SKL bli bättre på att uppmärksamma och att se som en strategisk fråga som måste hanteras för att utvecklingshastigheten ska kunna växlas upp.

Anna-Karin Hatt instämde i resonemangen och menade att Skolverkets senaste rapport om it-användning och it-kompetens i skolan pekar på det här problemet. Den digitala skolutvecklingen kan inte längre primärt vara eldsjälsdriven, utan det måste finnas en genomarbetad strategi som håller ihop verksamheten, från huvudmän till lärare. Det gäller också att komma ihåg att digitalisering inte betyder att den befintliga verksamheten ska ”itfieras”. Istället handlar det om en genomgripande verksamhetsutveckling som innebär att man arbetar på helt andra sätt än tidigare. När skolorna lyckas med detta, blir det möjligt att väcka barnens lust att lära och att både öka deras kunskaper och främja deras självkänsla och personlighetsutveckling. Det har hon kunnat se hos sina egna barn, tillade hon.

Det politiska ledarskapet måste driva på den digitala utvecklingen, men även skolledarna har en viktig funktion att fylla. Det har tyvärr ofta glömts bort, påpekade Carola Gunnarsson. Skolledarna behöver också kompetensutveckling och forum för kunskapsdelning och diskussion. De måste också ges utrymme att ta ansvar och att fungera som det stöd som pedagogerna behöver för att kunna utveckla verksamheten. Här behövs samarbete på bred front, men SKL kan ha en betydelsefull roll genom att sprida goda exempel, menade hon.

Jan Gulliksen, KTH-professor och ordförande i Digitaliseringskommissionen, bytte spår och lyfte fram betydelsen av att inte enbart se eleverna som konsumenter av läromedel och digitala tjänster, utan också som möjliga producenter. Det är en viktig del i utvecklingen av skolans undervisning. Han pekade på Barack Obama, som i december, under kampanjen Hour of Code, som ingick i Computer Science Education Week, betonade att ungdomar inte bara ska köpa datorspel, utan också lära sig att själva bygga. Det är både viktigt för dem själva och för utvecklingen av USA:s konkurrenskraft på en alltmer global marknad.

Just nu är flippad undervisning och andra arbetssätt som kan fungera systemförändrande på skolan heta ämnen i debatten. Här finns det mycket att dra lärdom av, men det gäller också att inte fastna i diskussioner kring teknik och verktyg som ska leda skolans utveckling rätt, varnade Karin Nygårds. Hon är rädd för att alla lärare ska lära sig att programmera och börja använda verktyg och programspråk utan att reflektera kring vad digitaliseringen faktiskt innebär för samhället och för oss som lever och verkar i det.

Det viktiga är inte att försöka hitta Metoden eller Vägen som alla ska följa, underströk Karin Nygårds. En differentierad lärarutbildning och ett fritt utbyte av tankar, erfarenheter och idéer kan sannolikt skapa både bättre och mer långsiktigt fruktbara möjligheter.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *