Digitaliseringen av skolan i Frankrike

UNESCO Institute for Information Technologies in Education ger ut en serie rapporter om öppna digitala lärresurser och digitalisering av skola och högre utbildning i icke-engelskspråkiga länder. Förra året kom bland annat en rapport som beskriver utmaningar och möjligheter i Polen, som jag skrev om i slutet av november.

Nu har det kommit en rapport om Frankrike som sammanfattar läget idag och ger rekommendationer för den fortsatta utvecklingen. Rapporten tar både upp skola och högre utbildning, men i det här inlägget koncentrerar jag mig på skolan.

Frankrike har i likhet med Sverige och de andra EU-länderna tagit fram en nationell digital agenda inom ramen för Digital Agenda for Europe och EU:s tillväxtstrategi Europa 2020. Den franska digitala agendan – Feuille de route du Gouvernement sur la numérique – presenterades i februari förra året och kretsar kring tre områden:

  1. Digitaliseringen ska utveckla skola och utbildning och ge landets unga bättre möjligheter att förstå, reflektera kring och att skapa morgondagens samhälle
  2. Digitaliseringen ska stärka de franska företagen och öka deras konkurrenskraft
  3. Digitaliseringen ska stärka den franska republikens grundläggande värden, i synnerhet likvärdigheten, i samhällsliv och ekonomi

I juli förra året kom en ny skollag som syftar till att förnya och stärka den grundläggande utbildningen. Det handlar bland annat om att skapa en tryggare skolmiljö, utjämna sociala skillnader, motverka avhopp, tänka nytt kring lärarutbildningen – och att integrera den digitala utvecklingen i skolans undervisning.

En förbättring av den digitala infrastrukturen och snabba uppkopplingar till alla skolor är en viktig del av den här satsningen. Frankrike är bland de länder i EU som har dålig tillgång till datorer och uppkoppling i skolan, enligt EU:s undersökning ESSIE från förra året. Att ge lärare och elever kostnadsfri tillgång till digitala lärresurser av god kvalitet är en annan. Utbildningsdepartementet har tillsammans med forskningsinstitutioner, myndigheter, muséer, arkiv, förlag och andra aktörer därför tagit fram en rad olika tjänster.

Portalen Éduthèque, som samlar lärresurser inom olika ämnesområden från olika aktörer, är ett exempel på detta. Les Fondamentaux, med korta videofilmer som hjälper yngre elever att träna viktiga kunskaper och färdigheter inom franska, matematik, historia och geografi, är ett annat. Éduthèque kräver inloggning och Les fondamentaux kräver att användaren har en fransk ip-adress.

Utbildningsdepartementet har även utvecklat tjänsten M@gistère, som sedan oktober förra året ger lärare möjlighet att lära sig att skapa webbaserade kurser och att undervisa på nätet.

Rapporten berättar att de franska lärarutbildningarna förra läsåret började undervisa kring hur digitala medier kan användas i undervisningen. Utbildningsdepartementet har också påbörjat ett pilotprojekt där tjugo utvalda skolor testar olika sätt att integrera de digitala möjligheterna i undervisningen.

Förändringsarbetet är igång – men vad krävs för att resultatet ska bli så bra som möjligt?

Rapporten ger tre rekommendationer. Den första rekommendationen är att samla alla digitala lärresurser på ett ställe och att satsa på öppna lärresurser.

Det finns en lång rad olika satsningar på digitala lärresurser, såväl från staten som från andra aktörer. Men för att lärare och elever ska bli medvetna om att de finns och börja använda dem, krävs att de är lätta att hitta. Rapporten påpekar också att det finns en förvirring bland beslutsfattare och ansvariga myndighetspersoner kring vad öppna lärresurser egentligen är.

De lärresurser som utbildningsdepartementet bidragit till att utveckla är kostnadsfria, men de får inte utvecklas eller förändras av användarna och de kräver både inloggning och att man är verksam inom den franska skolan. Regeringen borde därför satsa helhjärtat på öppet innehåll, öppna licenser och fri tillgång till digitala lärresurser, i linje med EU:s handlingsplan Opening Up Education, konstaterar rapporten.

Rapportens andra rekommendation är att satsa på att öka lärarnas, elevernas och allmänhetens digitala kompetens och förståelse för samhällets digitala utveckling. En satsning på digitala körkort kan vara en del av detta, men det är minst lika viktigt att ge stöd åt hackathons och andra öppna aktiviteter som ger en ökad kunskap kring öppna lösningar och som lyfter fram förståelsen av tekniken och ”gör det själv”-perspektivet.

Det gäller att öka medvetenheten om värdet av öppna licenser och att främja användningen av dem i skolan. Samtidigt är det nödvändigt att öka användningen av it och digitala medier i skolan och att ge de typer av stöd som behövs. En tydligare digital inriktning på lärarutbildningen och krav på lärare att kunna använda dagens digitala möjligheter i sin undervisning skulle vara steg i rätt riktning, enligt rapporten.

Den tredje rekommendationen är att se på skolan med nya ögon och att börja tänka kring utbildning och undervisning utanför de traditionella ramarna. Internet och den digitala utvecklingen skapar helt nya förutsättningar för skolans verksamhet och det gäller att förstå och att kunna använda dem.

Mer forskning och ett bättre utnyttjande av det utvidgade kollegiet skulle kunna sätta fart på utvecklingen. Det behövs också en mer experimentell pedagogisk ansats i skolan, konstaterar rapporten. FabLab och det flippade klassrummet är exempel på intressanta didaktiska perspektiv som borde testas och undersökas på ett systematiskt sätt.

Den digitala utvecklingen går snabbt och är svår att förutse. Därför är det både nödvändigt att följa med i vad som händer globalt inom teknik och pedagogik och att praktiskt undersöka vad som kan fungera i skolan, säger rapporten. Här har det franska utbildningsdepartementet, den franska forskarvärlden och lärarna en stor och viktig uppgift.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *