Maktfaktorn visualiserar demokratins grunder

Vi lever i en tid av snabba tekniska, ekonomiska, kulturella och politiska förändringar. Det märks extra tydligt i år, påpekar redaktören för The Economists rapport The World in 2014. Under året anordnas det nämligen allmänna val som rör runt 40% av världens befolkning.

Demokrati, ur ett globalt, nationellt och lokalt perspektiv, är en viktig del av skolans uppdrag. Men eftersom det rör sig om en komplex fråga, som ofta framstår som abstrakt och svårfångad, kan det både vara svårt att engagera eleverna och att fördjupa deras förståelse.

Nu tar UR tag i detta med webbplatsen Maktfaktorn – en interaktiv multimedial lärresurs med visualisering i fokus. Webbplatsen finns i betaversion sedan någon vecka tillbaka och lanseras officiellt på måndag, 18 augusti. Maktfaktorn utgår från kunskapsmålen i samhällskunskap 1b för gymnasiet, och vänder sig i första hand till ungdomar mellan 16 och 22 år.

Maktfaktorn ska komplettera UR:s programproduktioner kring demokratifrågor som produceras under året, men är främst kopplad till tv-serien Diktatorn, som börjar sändas 28 oktober. Det rör sig om en dokumentärserie där åtta unga med varierande bakgrund utsätts för en simulerad diktatur under åtta dagar. Syftet är att visa att demokrati inte är något självklart som utan vidare kan tas för givet. Serien står för det spektakulära och känslomässigt engagerande. Maktfaktorn är baserad på fakta och statistik.

Igår pratade jag med Maria Andersson, som är projektledare, och Maria Nordmark, som är konceptutvecklare, om UR:s nya satsning Maktfaktorn.

– Tanken är att inspirera användarna till att börja utforska och att reflektera kring de värderingar som utmärker en demokrati, berättar Maria Andersson. En viktig del av detta är att visualisera svåra begrepp, statistik och annan data så att det blir hanterligt och greppbart. Vi vill både bidra till fördjupade kunskaper om demokrati och inspirera unga vuxna till att påverka och att delta aktivt i samhällsutvecklingen. Ett demokratiskt samhälle förutsätter ju kunskaper och motivation för att kunna delta och ta tillvara sina medborgerliga rättigheter och skyldigheter, och det hoppas vi kunna vara med och bidra till.

Arbetet med Maktfaktorn började med en mjukstart förra hösten och projektgruppen har arbetat med satsningen sedan november. Det har varit ett komplicerat arbete, såväl konceptuellt som programmeringsmässigt, att skapa en flexibel, icke-linjär och interaktiv webbplats. Innehållet är indelat i sex delar och en viktig tanke är att de olika delarna ska kunna användas oberoende av varandra.

Det blir en mer helgjuten upplevelse för den som skapar en identitet och arbetar med innehållet som inloggad, men det är inte nödvändigt.

– Vi började med att fråga lärare vad som kunde vara en lämplig ingång, säger Maria Nordmark. Den allmänna slutsatsen var att det blir lättare att förstå demokratins grunder om man reflekterar kring sina egna funderingar och börjar förstå sig själv. Det är inte självklart att alla elever har samma perspektiv och tycker samma saker. Många delar i demokratin är svåra att förklara och att greppa, men om man kan visualisera så blir det betydligt enklare. Samtidigt blir det enklare att jämföra sina egna ståndpunkter och sina egna levnadsvillkor med andra. Det blir lättare att se likheter och skillnader och att diskutera varför det ser ut så.

Den statistik och de frågeställningar som används i Maktfaktorn är är hämtade från tre aktuella och vederhäftiga undersökningar som fäster blicken på olika perspektiv kring demokrati, värderingar och medborgares upplevelser av att kunna påverka, såväl i Sverige som ute i världen:

Unga med attityd 2013 – dåvarande Ungdomsstyrelsens (numera Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor) undersökning av ungas attityder, värderingar och samhällsengagemang.

World Values Survey 2014, som mäter människors livsvillkor och värderingar i ett åttiotal av världens länder.

The Economist Democracy Index 2012, som rankar nivån av demokrati i 167 av världens länder.

– Under arbetets gång har vi bland annat tittat en hel del på New York Times, säger Maria Nordmark. De arbetar på spännande sätt med visualisering av komplexa frågor och problemställningar. Gapminder är förstås också en stor inspirationskälla. Ett annat viktigt mål med Maktfaktorn är att visa på de stora studier som finns och att lyfta fram det vetenskapliga perspektivet.

Maktfaktorn ska inte ge svar, utan tanken är att skapa ett vederhäftigt och relevant underlag för reflektion och diskussion. Det är också viktigt att använda de befintliga frågorna från undersökningarna i de olika övningar som finns på webbplatsen. Då går det att jämföra de svar som användaren ger med de undersökningar som genomförts, och det större perspektivet blir därmed tydligare.

De program i UR:s arkiv som är relevanta i det här sammanhanget fungerar som motorn i projektet. Maktfaktorn har också fyra specialproducerade infografikfilmer:

  • Demokrati och mänskliga rättigheter.
  • Hur mäter man demokrati?
  • Hur styrs ett demokratiskt land?
  • World Values Surveys kulturella karta.

Webbplatsens sex delar innehåller interaktiva övningar som ger varierande ingångar till demokratins villkor och förutsättningar:

  1. Vem är du? Utifrån de svar som användaren ger, genereras statistik över demografiska faktorer som jämförs med andra användare på sajten.

  2. Dina värderingar innehåller attityd- och värderingsfrågor från World Values Survey som tar upp vad som är nödvändigt i ett demokratiskt land. Statistik genereras och kan jämföras med hur det ser ut i de 52 länder som ingår i WVS.

  3. Demokrati i världen utgår från den kulturella karta som finns i World Values Survey. Här är tolv länder klickbara. När användaren klickar, visas faktorer som är avgörande för hur demokratiskt ett land är enligt The Economists demokratiska index. Målet med övningen är att bedöma hur demokratiska länderna är utifrån den kulturella kartan och The Economists kriterier. När eleven svarar rätt, ges frågeställningar som kopplar vidare till värderingar och demokratisering.

  4. I Skapa ett valsystem går användaren igenom en kedja av frågor med fördefinierade svar som är demokratiska respektive odemokratiska. Efter varje svar får användaren återkoppling och kan även göra ett nytt val. Det system som användaren slutligen skapar, matchas mot ett verkligt system. Det skapas en visualisering och det dras paralleller till länder som har det här styrelseskicket i verkligheten.

  5. I Påverka! svarar användaren på frågor som tar upp vilka områden de vill påverka, från arbetsmarknad till äldreomsorg,  och hur de vill påverka – lokalt, nationellt och globalt. De nio områdena och de olika frågeställningar är hämtade från Unga med attityd 2013. Med utgångspunkt i användarens svar skapas en påverkansprofil som kan delas och jämföras med andras svar och med den enkät som Unga med attityd 2013 bygger på.

  6. I Testa dina kunskaper om demokrati kan användaren utmana olika kända personer i en frågesport. Efter varje frågeställning ges återkoppling, så att det hela tiden skapas ett lärandemoment.

Webbplatsen är byggd med en responsiv design som fungerar på alla plattformar. Förstasidans utseende förändras utifrån de svar som användaren ger i de olika övningarna.

Projektet har dragit nytta av experthjälp från statsvetare och visualiseringsexperter under utvecklingen av Maktfaktorn. Många från skolvärlden har också varit inblandade i de olika faserna under arbetet. Bland annat har elever och lärare på St Botvids gymnasium i Botkyrka och Sjölins gymnasium Södermalm i Stockholm testat idéskisser, koncept, funktionalitet, design och frågeformuleringar.

– Lärarna kom med massor med spännande förslag under arbetets gång, inte minst idéer som överskrider ämnesgränserna, säger Maria Nordmark. Det rör sig ju om väldigt kluriga frågor, som till exempel varför det är så svårt med demokrati och om välfärden är nödvändig för att demokratin ska fungera. Därför hoppas vi att lärarna ska kunna utveckla resonemangen, vidga perspektiven och göra det lättare för eleverna att förstå. Varför tycker vi så här i Sverige? Varför tycker man kanske annorlunda i andra länder?

Det är förstås viktigt att lärarna ges inspiration och får hjälp med att använda Maktfaktorn i sin undervisning.

– UR har sedan tidigare en temasida om demokratifrågor som fortsätter att utvecklas, säger Maria Andersson. Den kan med fördel kombineras med Maktfaktorn! En lärarhandledning är också på gång och kommer i början av september, skriven av en av lärarna som varit med och testat sajten.

Erfarenheter från tidigare projekt visat att det är viktigt att vara tydligt med vad materialet kan tillföra i undervisningen. Annars är det enklare för läraren att fortsätta använda det man har, tillägger Maria Nordmark.

– Vi kan till exempel se att Didaktikens verktyg, ett webbaserat studiemedel för lärare och lärarstuderande om att undervisa och lära multimodalt, används mer och mer. Men det har tagit ett par, tre år att få ett större genomslag. Här ska det bli intressant att se hur lång tid det tar innan användningen kommer igång på allvar!

Innehållet i Maktfaktorn kommer förstås att förändras och utvecklas efterhand. Det som händer närmast framöver är att alla program på UR som är intressanta för valet kommer att bli tillgängliga.

– De frågor som finns i övningarna kommer att vara hållbara under lång tid, avslutar Maria Andersson. Användarna kommer att se till att webbplatsen utvecklas och förändras och förblir aktuell. Vi vill att den minst ska kunna leva fram till nästa val. Naturligtvis ser vi fram emot synpunkter från lärarna om vad som fungerar och vad som borde förbättras. Framöver kommer vi att besöka skolor och utvärdera materialet, men det vore också bra med en ordentlig diskussion bland engagerade och intresserade lärare i sociala medier!


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *