Nya perspektiv med surfplattor i undervisningen

Många skolor och kommuner satsar på varsin dator till elever och lärare. För det mesta rör det sig om bärbara datorer, men några satsar helt eller delvis på surfplattor, exempelvis ipads. Forskningsprojektet Unos uno visade i sin slutrapport att en-till-en handlar om långsiktig utveckling som kräver förändring av arbetsprocesser, arbetsorganisation och arbetsvillkor i skolan för att lyckas. Satsningen ska alltså inte ses som ett teknikprojekt inom ramen för den befintliga verksamheten, utan som en katalysator för utvecklingen av det pedagogiska arbetet.

I slutet av augusti presenterades utvärderingar från två pågående projekt med varsin surfplatta, ett i småländska Gislaved och ett i danska Odder. I båda projekten vänder man sig till grundskolan, från förskoleklass till och med nian, och de omfattar samtliga kommunala skolor.

Utvärderingen av projektet i Gislaved har gjorts av konsulten Jan Hylén och baseras på enkäter till elever, lärare och rektorer samt intervjuer med lärare och rektorer. Hans uppdrag var att undersöka hur användningen av surfplattorna påverkat undervisning och lärande, om elevernas och lärarnas motivation och engagemang förändrats, om tekniken fungerat samt om införandet skett på ett kostnadseffektivt sätt.

Gislaved inledde med en pilotsatsning höstterminen 2012, och under 2013 och 2014 har samtliga lärare och elever fått varsin surfplatta. Kommunen har under flera år arbetat med it i undervisningen och lärarna använder smartboards, bloggar, lärplattformar och andra hjälpmedel och medier för att få ett så varierat arbetssätt som möjligt i undervisningen.

Barn- och utbildningsnämnden i Gislaved har fattat beslut om vilka mål som gäller för it-användningen i kommunens skolor. It ska vara en naturlig del av det pedagogiska arbetet, utveckla lärandet, skapa arbetsmetoder som inte var möjliga tidigare och bidra till förbättrade resultat. Lärare och elever ska tillsammans utveckla de nyckelkompetenser som behövs för att förstå och hantera den digitala utveckling som präglar samhället.

Engagemang och motivation ska öka hos såväl lärare som elever och alla elever ska ges möjlighet att utvecklas optimalt efter sina förutsättningar. Tekniken ska även användas för att underlätta och stödja dokumentationen av elevernas lärande.

Hylén konstaterar att satsningen var väl förberedd och har kommit igång på ett bra sätt. Lärplattorna fungerar utmärkt i skolornas it-miljö. Utbyggnaden av nätkapaciteten innan satsningen inleddes är säkert en bidragande orsak till detta. En annan positiv faktor är att kommunen har en särskild arbetsgrupp för it i skolan, som förenar teknisk och pedagogisk kompetens.

Kostnadseffektiviteten är svår att bedöma, eftersom det saknas jämförelsematerial, menar Hylén. Han kan dock inte peka på några punkter där effektiviteten kunnat förbättras. Framöver kan det vara värdefullt för kommunen att göra tydligare vad man vill uppnå med surfplattorna i  skolan och att följa upp om detta förverkligas. Då blir det lättare att bedöma kostnadseffektiviteten.

Utvärderingen gjordes relativt snart efter införandet, därför är det svårt att bedöma om elevernas kunskaper förbättrats och om måluppfyllelsen ökat, påpekas i rapporten. Däremot är det tydligt att många lärare har börjat undervisa på nya sätt och att motivation och engagemang har ökat hos både lärare och elever. Det blir också enklare att sköta kommunikationen med föräldrarna, eftersom det går snabbt och smidigt att dokumentera vad man gör i skolan, på studiebesök, och så vidare, och lägga upp det på en blogg.

Slöjdlärarna gör korta videoklipp, bland annat hur man trär om en tråd i symaskinen eller hur trä ska underbehandlas innan det målas. Detta spar mycket tid och ger större möjlighet att bistå elever som behöver extra hjälp. Lärare i lägre årskurser lyfter fram att de har lättare att motivera eleverna att träna stavning och räkning, eftersom det finns gott om appar som ger omedelbar återkoppling och som sträcker sig över flera nivåer och svårighetsgrader. Den enkla tillgången till Internet förändrar också undervisningen. Eleverna kan till exempel lätt ta reda på sådant som de undrar över och lärarna kan snabbt hitta bilder som hjälper nyanlända elever att lära sig nya ord på svenska.

En viktig framgångsfaktor är sannolikt att kommunen använder lärspridare, det vill säga it-pedagogiskt kunniga lärare, ute på skolorna som hjälper till med att få fart på kunskapsdelning och kollegialt lärande.

För den fortsatta utvecklingen är det viktigt att skapa tydliga modeller och strukturer för hur surfplattorna bäst används i undervisningen. Det gäller också att arbeta vidare med kompetensutvecklingen och att anpassa den efter de behov som finns och att göra den mer ålders- och ämnesspecifik. Hittills har den mest varit på en grundläggande nivå. Man måste också se till att surfplattan verkligen blir ett hjälpmedel och inte en distraktion. Här har man haft en del problem, framför allt med äldre elever.

I Odder arbetar lärare och elever i kommunens skolor med surfplattor sedan januari 2012, och nu funderar politikerna på hur man ska gå vidare. Satsningen utvärderas av Isa Jahnke, professor i utbildningsvetenskap vid Umeå universitet, och hennes forskargrupp, som arbetar med digital didaktisk design. Med andra ord vill de undersöka hur de nya tekniska möjligheterna kan utveckla, förändra och förbättra undervisning och lärande.

Häromveckan arrangerades en minikonferens i Odder, där forskarna Isa Jahnke, Lars Norqvist och Andreas Olsson presenterade några av sina resultat så här långt. Deras uppgift är att ta reda på hur lärarna använder surfplattan i sin undervisning – används den inom ramen för befintliga arbetssätt eller utvecklar de nya? De tittar också närmare på vad den internationella forskningen säger om möjligheter och problem med surfplattor i undervisningen.

Forskarnas slutsats är att undervisningen har förändrats och att användningen av surfplattorna har en positiv inverkan på elevernas lärande. Nu är eleverna aktiva på helt andra sätt än tidigare. De är inte längre enbart mottagare av information, utan producerar sitt eget lärande genom sina olika aktiviteter. Eleverna upptäcker att det finns många olika sätt att lära och att redovisa sitt lärande, och lärarna uppmuntrar dem att använda olika vägar för att visa detta.

De här förändringarna innebär samtidigt att lärarnas roll förändras. De lär av eleverna och de lär av varandra och hittar ständigt nya sätt att undervisa, med eller utan surfplattor. Forskarna uttrycker det som att lärarna är på väg att bli lärdesigners. Lärandet ses som en process och syftet är att eleverna ska skapa sitt eget lärande, med hjälp och stöd av sin lärare. Några elever fungerar som lead users: de delar med sig av sina erfarenheter och hjälper de andra att komma vidare.

I forskningsrapporten Digital Didactical Designs of Learning Expeditions, beskrivs hur undervisningen i Odder har gått från traditionella kurser med läraren i centrum till något som närmast kan beskrivas som elevfokuserade lärexpeditioner.

Med hjälp av surfplattan kan eleverna enkelt beskriva sin lärprocess och med hjälp av olika medier och appar visa vad de lärt sig och hur de gått tillväga. Men det handlar inte om att helt överge gamla metoder och arbetssätt – och allt behöver inte heller göras med surfplattan. Läroböckerna har fortfarande en plats, men de används inom ramen för elevernas undersökande och skapande arbete.

Klassrummets roll och funktion har också förändrats. Nu fungerar det som en öppen plats för social interaktion, där elever och lärare lär av varandra och delar med sig av metoder och arbetssätt. Eleverna lär sig att det finns mer än en väg fram till målet. Uppgifterna går inte främst ut på att hitta ”rätt svar”, utan eleverna ska visa förklara, argumentera och resonera med olika medier och uttryckssätt. Surfplattan utvecklar och förändrar rummet för lärande.

Forskningsrapporten The learners’ expressed values of learning in a media tablet learning culture bygger på samtal med elever kring hur de uppfattar sitt eget lärande. Eleverna kommer från elva olika skolor och de går i olika årskurser. Innehållet i elevernas tankar och reflektioner skiljer sig ganska mycket åt.  Det gemensamma är att de uppfattar surfplattan som viktig i vardagen och att den har blivit en naturligt integrerad del i undervisningen. Den är inte konstigare eller mer speciell än något annat hjälpmedel som används i skolan. Ibland är det lämpligt och praktiskt att använda den, andra gånger fungerar något annat bättre.

Evgeny Káganer, docent på IESA vid Navarrauniversitet i Spanien, hör till dem som menar att surfplattor och annan mobil it kan vara värdefull för undervisning och lärande. Det förutsätter att den blir verkligt integrerad (”truly integrated”) i vardagen och otvunget förenas och blandas med andra mer traditionella sätt att undervisa och lära. Mycket pekar på att skolorna i Odder börjar komma på god väg i den riktningen.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *