Litteracitet i ett digitalt samhälle

Bok- & Bibliotek i Göteborg, som i år firar trettioårsjubileum, är igång! Mässan har som vanligt en bred inriktning och vänder sig till många olika målgrupper. En viktig sådan utgörs av alla yrkesgrupper som är verksamma med undervisning och lärande i skolan, alltifrån beslutsfattare till skolledare, lärare, specialpedagoger och skolbibliotekarier.

Faktum är att Bok- och bibliotek är Sveriges största evenemang som vänder sig till skolans yrkesgrupper. Totalt är det en knapp femtedel av de totalt cirka hundratusen besökarna som räknas hit.

Vi lever i ett samhälle som i allt högre grad präglas av en digital medieutveckling, men det innebär inte att det blir mindre viktigt att ha en väl utvecklad läs- och skrivförmåga. Snarare är det tvärtom.

Efter Litteraturutredningens slutbetänkande ifjol, drog regeringen igång satsningen Läsa för livet, som vänder sig till hela befolkningen, barn som vuxna. Det övergripande syftet är att förståelsen för läsningens och en väl utvecklad läs- och skrivförmågas avgörande betydelse för lärande, bildning och delaktighet i samhällslivet ska öka.

Under hösten startar Skolverket pilotomgången av Läslyftet, en fortbildningssatsning som vänder sig till alla lärare samt till skolbibliotekarier. Läslyftet är en del av Läsa för livet och är riktad mot hela den obligatoriska skolan, från förskoleklass till gymnasiet. En god läs- och skrivförmåga är avgörande för kunskapsutveckling och lärande i alla ämnen – och för att kunna förstå och delta i samhällsdebatten. Därför vänder sig Läslyftet inte enbart till svensklärare, utan till alla lärargrupper.

Läslyftet kommer att fungera på samma sätt som Matematiklyftet, som Skolverket driver på uppdrag av regeringen sedan hösten 2012. Det handlar om ett kollegialt lärande där pedagogerna lär av varandra. De diskuterar och delar didaktiska kunskaper och erfarenheter med stöd och vägledning av en särskilt utbildad handledare. Fortbildningen ska vara tätt knuten till det dagliga arbetet och allt som man läser, planerar och diskuterar ska prövas i undervisningen.

Precis som med Matematiklyftet, kommer Skolverket att ta fram stödmaterial som kan användas i fortbildningen. Läslyftet varar till och med 2018, och totalt satsas 800 miljoner kronor.

Inom lärandeforskningen talar man i allt högre grad om litteracitet, som är ett utvidgat och multimodalt perspektiv på språkliga och meningsskapande färdigheter. Det handlar inte längre bara om skriven text, utan också om bild, film, och så vidare. Dessutom är det avgörande att förstå och kunna använda digitala medier – som fungerar på andra sätt än de traditionella medierna och har en mer oklar gräns mellan producent och konsument – när medielandskapet förändras i en digital och interaktiv riktning. Den som inte klarar detta får allt svårare att klara sig i samhället och att fungera som en upplyst och engagerad medborgare.

Värdet av en god medie- och informationskunnighet en kritisk och medveten medieanvändning kan sannolikt inte överskattas. Detta ställer nya krav på pedagogernas kunskaper och färdigheter inom området, samtidigt som skolbibliotekariens roll och funktion förändras.

I våras besökte jag Nytorpsskolan, som ligger i Hammarkullen i Göteborg, där skolbiblioteket börjar bli en viktig del i arbetet med elevernas språkutveckling och medieanvändning. Skolbibliotekarien och filmpedagogen hjälps åt med att väcka barnens läsintresse och att arbeta med film och digitalt berättande. Det handlar om att göra eleverna medvetna om det språkliga och visuella skapandets kraft. Barn och ungdomar behöver lära sig hur text, bild, ljud och film interagerar i dagens samhälle och de behöver också själva lära sig att hantera de här uttrycksmedlen.

På Alléskolan i Åtvidaberg, som jag också besökte i våras, är skolbiblioteket ett viktigt rum för möten, skapande och lärande. Här är målsättningen att att skapa ett modernt skolbibliotek, som kan integreras i undervisningen, och att lyfta fram den skapande kulturen, såväl den analoga som den digitala. Man uppmuntrar också eleverna att läsa och ger dem att reflektera kring sin läsning och att utveckla sin kritiska läsförståelse.

På seminariet Skolbibliotekarier ska inte sitta i ett bokrum och vänta på folk, som hölls i förmiddags här på Bok- och bibliotek, gav Johanna Pettersson,  bibliotekarie på Ekdalaskolan och Mölnlycke bibliotek, en inblick i hur hon arbetar tillsammans med lärarna. Hon menar att bibliotekarien har ett annat perspektiv på läsning och lärande och betonar det emancipatoriska läsaridealet istället för det kulturarvsbaserade. Läraren och bibliotekarien kompletterar varandra och det ger en rikare och mer utvecklande undervisning för eleverna. Samtidigt utvecklar de båda kollegorna sina yrkesroller och sina arbetssätt.

Sofia Malmberg, som är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser, berättade på det efterföljande seminariet om hur hon arbetar med digitala boksamtal tillsammans med en it-pedagog och en klasslärare. Eleverna tränas i att reflektera kring sin läsning och de delar med sig och resonerar kring sin egen och varandras läsförståelse på en blogg. Det handlar om ett ämnesövergripande arbetssätt som både syftar till att få igång elevernas reflektioner, att utveckla deras skrivande och att lära sig hur man kommunicerar och uppför sig i sociala medier.

På Bok- och biblioteks nya satsning Molnet presenteras flera intressanta projekt som kretsar kring olika aspekter av läs- och skivutveckling och av litteracitet. Ett exempel är Partille Stories, där eleverna använder film och sociala medier för att reflektera kring sin läsning, fördjupa sig i en litterär genre, utveckla sitt skrivande och interagera med lokalsamhället. Efter årsskiftet startar projektet Partille Talks, inspirerat av #talasomTEDÅrstaskolan i Stockholm, där eleverna ska lära sig att underhålla, informera och övertyga genom att arbeta med berättande och retorik.

Ett annat exempel från Molnet är Smedingeskolan i Kungsbacka, där eleverna lär sig att skriva debattartiklar som tar utgångspunkt i aktuella samhällsfrågor och problem. Det är ett motiverande och verklighetsförankrat sätt att väcka elevernas intresse för samhällsfrågor och att börja delta aktivt i den allmänna debatten. Ett av debattinläggen, som tog upp sexism i datorspel, publicerades i Aftonbladet och fick även genklang i medierna, såväl etablerade som nya, bland annat Twitter.

En hel del spännande är på gång när det gäller utvecklingen av elevernas läsning och litteracitet – men mycket återstår att göra. Den mediala utvecklingen går snabbt och det är en utmaning för alla som arbetar med undervisning i skolan att följa med.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *