Den digitala utvecklingen av skolan i Europa

I slutet av förra veckan presenterades Horizon Report Europe, 2014 Schools Edition, som ger en prognos för de kommande fem årens digitala utveckling i Europas skolor. Rapporten har tagits fram av New Media Consortium (NMC), en amerikansk icke-vinstdrivande organisation som arbetar med den här typen av prognoser sedan tolv år tillbaka, i samarbete med EU-kommissionens generaldirektorat för utbildning och kultur samt Institute for Prospective Technological Studies (IPTS).

NMC ger varje år ut globala rapporter som ställer prognoser för den digitala utvecklingen inom skola, högre utbildning och muséer. Ibland gör man även mer geografiskt eller sektoriellt begränsade utblickar. Förra året tog NMC bland annat fram en rapport med fokus på skolan i Norge och i januari nästa år kommer en skandinavisk utblick.

Analytikerna på NMC använder delfimetoden för att prognostisera kring vad som kommer att hända under de närmaste årena. I rapporten identifieras sex nyckeltrender som driver på den digitala utvecklingen, sex viktiga utmaningar som på olika sätt lägger hinder i vägen och sex teknikutvecklingsområden som ändrar förutsättningarna för undervisning och lärande.

Nyckeltrender:

  1. Växande användning av sociala medier i undervisningen, för lärares kompetensutveckling (det utvidgade kollegiet) och för samverkan med hemmet och resten av samhället (slår igenom inom ett till två år).
  2. Nya perspektiv på lärarrollen i riktning mot mentor och coach (slår igenom inom ett till två år).
  3. Större fokus på öppna lärresurser som kan vidareutvecklas och delas (slår igenom inom tre till fem år)
  4. Ökad användning av blended learning, det vill säga undervisning som kombinerar nätet och klassrummet (slår igenom inom tre till fem år).
  5. Nya pedagogiska modeller för undervisning på nätet (det tar fem år eller mer innan trenden slår igenom).
  6. Datadrivet lärande och datadriven formativ bedömning  – lärandeanalytik som drar nytta av den information som eleverna genererar när de använder digitala lärresurser (det tar fem år eller mer innan trenden slår igenom).

De sex viktiga utmaningarna för skolan delas in i tre kategorier: okomplicerad (solvable), komplicerad (difficult) och mycket komplicerad (wicked). Okomplicerade utmaningar är lätta att förstå och lätta att hantera. Komplicerade utmaningar är lätta att förstå, men inte alldeles enkla att hantera. Mycket komplicerade problem är både svåra att greppa och svåra att hantera.

1. Integrera it i lärarutbildning och kompetensutveckling (okomplicerad).

Undersökningen Survey of schools: ICT in Education, som kom i april förra året, lyfte  fram problemet med lärarnas bristande förmåga att använda de digitala möjligheterna i sin undervisning. Lösningen är att medlemsländerna börjar tänka strategiskt kring skolans digitala utveckling och lägger ett tydligt didaktiskt perspektiv på it-användningen i lärarutbildning och kompetensutveckling. Här är även det informella lärandet och kunskapsdelningen i det utvidgade kollegiet viktigt. EU:s handlingsplan Opening Up Education, som kom för ett år sedan och rymmer tjugofyra olika satsningar, har som övergripande syfte att få in den digitala revolutionen i utbildningssystemet. Här finns både stöd åt nätverk för lärares kunskapsdelning och kompetensutveckling och incitament för att skapa och använda öppna digitala lärresurser.

2. Elevernas låga digitala kompetens (okomplicerad).

Digitaliseringen av samhället ställer nya krav på kunskaper och färdigheter, både för att kunna fungera som aktiv medborgare och för att finna en plats i arbetslivet. Att kunna lösa problem tillsammans med andra, kreativitet, självständigt lärande och ett globalt medvetande är några exempel. DIGCOMP: A Framework for Developing and  Understanding Digital Competence in Europe, som IPTS publicerade förra året, vill göra det lättare att få in den digitala kompetensen i styrdokumenten och i skolans praktiska verksamhet genom att klargöra vad det handlar om. Europeiska skoldatanätets utvecklingsprojektet iTEC – Innovative Technologies for an Engaging Classroom, som jag skrev om förra året, och som avslutades tidigare i år, ger praktiska exempel på hur lärare och elever kan arbeta.

3. Blanda formellt och informellt lärande (komplicerad).

Det finns ett stort intresse för att eleverna i högre grad ska kunna ägna sig åt ett mer självstyrt och nyfikenhetsbaserat lärande utanför skolan, t. ex på på bibliotek, museer och science center. Behovet och nyttan är är lätt att se, men det är svårare att verkligen göra det. Problemen hänger samman med att det är svårt att värdera elevernas informella lärande inom ramen för det bedömningssystem som gäller i skolan. Många institutioner utanför skolan är på god väg att skapa kreativa och inspirerande lärmiljöer. Därför är det viktigt att medlemsländerna tar fram riktlinjer som underlättar för lärarna att validera och bedöma elevernas informella lärande.

4. Skapa möjligheter till autentiskt lärande (komplicerad).

Att lösa verklighetsbaserade problem är både ett bra sätt att utveckla elevernas lärande och en väg att väcka deras intresse och engagemang. Värdet är enkelt att uppfatta, att göra det i praktiken är inte lika enkelt. Det krävs både stöd från beslutsfattarna och från det omgivande samhället för att detta ska bli möjligt att genomföra. Horizon Report lyfter fram behovet av att utveckla autentiskt lärande inom matematematik, naturvetenskap och teknik, eftersom elevernas intresse sjunker och deras kunskaper försämras. Här kan det ökade intresset för makerkultur vara en möjlig väg framåt.

5. Komplext tänkande och komplex kommunikation (mycket komplicerad).

Barn och unga måste lära sig att förstå och att leva i den uppkopplade och digitala värld de växer upp i, som blir alltmer präglad av komplexa nätverk, den semantiska webben, big data, robotar, artifiiciell intelligens, och så vidare. Det handlar om att förstå den komplexitet som formar tillvaron och att kunna hantera den. Här befinner vi oss än så länge på ett tidigt stadium – men det är ett problem som blir allt viktigare för skolan att kunna lösa.

6. Elever som medskapare i undervisning och lärande (mycket komplicerad).

När läraren i allt högre grad blir en mentor och vägledare, är det viktigt att eleverna blir delaktiga i att forma sin undervisning och att utveckla de lärmiljöer som behövs för ett mer undersökande lärande. Men hur går det till i praktiken? Har yngre elever de kunskaper och insikter som krävs för att kunna ta det ansvaret? Här finns det ännu många frågetecken. Horizon Report pekar på Legos satsning på en skola i Danmark, International School of Billund, som en möjlig väg framåt att skapa en mer elevcentrerad och självstyrd undervisning som förenar lek och kreativ med en gedigen kunskapsutveckling.

De sex teknikområden som är på väg att ändra förutsättningarna för undervisning och lärande är, enligt Horizon Report:

  1. Molnet (slår igenom inom ett år)
  2. Surfplattor (slår igenom inom ett år)
  3. Spel och spelifierat lärande (slår igenom inom två till tre år)
  4. Mobilt lärande (slår igenom inom två till tre år)
  5. Personanpassat lärande (slår igenom inom fyra till fem år)
  6. Virtuella laboratorier – digitala miljöer som simulerar fysiska laboratorier (slår igenom inom fyra till fem år)

Horizon Report använder den modell som utvecklades av forskare på IPTS för DIGCOMP för att synliggöra hur skolans verksamhet påverkas av de trender, utmaningar och teknikområden som identifierats. Den ovanstående bilden visar att det rör sig om åtta element som behöver samspela för att undervisningen ska utvecklas och förändras:

  1. Infrastruktur
  2. Styrdokument och innehåll
  3. Bedömning
  4. Lärandepraktiker
  5. Undervisningspraktiker
  6. Organisation
  7. Ledarskap och värderingar
  8. Connectedness – att vara sammankopplad i sociala nätverk och med samhället utanför skolan

Trender, utmaningar och teknikområden måste hanteras på tre nivåer, konstaterar Horizon Report. Det handlar om beslutsfattare och politik, skolledning och ledarskap samt den praktiska hanteringen, på skolgolvet. Samtliga tre nivåer måste vara i balans för att det ska kunna ske en konstruktiv och genomgripande förändring i skolan.

EU:s handlingsplan Opening Up Education anger tonen för det fortsatta arbetet. Analys och resonemang i Horizon Report kommer att tas upp på högnivåmötet Education in the Digital Era, som arrangeras i Bryssel 11 december. Här kommer bland annat utbildningsministrarna i EU:s medlemsländer att medverka.


Kommentarer (3)

  1. Kent Lundgren,

    Tack för sammanfattning av mycket information! Du har så mycket fakta och länkar. Bra!

    I vilken rapport återfinns de sex nyckeltrender som driver på den digitala utvecklingen, som du räknar upp ovan?

    Svara
  2. Stefan Pålsson,

    De tas upp i det första kapitlet av Horizon Report Europe, 2014 Schools Edition, på sidorna 8-21.

    Svara
  3. Maria Norberg,

    Dessutom har vi andraspråksutvecklingen att ta hänsyn till i det digitaliserade lärandet. Hur får vi det hand i hand?

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *