Mötesplats för forskningsbaserad skolutveckling

För ett par veckor sedan lanserades den webbaserade tjänsten Acedu av lärarutbildare och forskare i utbildningsvetenskap på Uppsala universitet. Tanken är att lärarstuderande, lärare, forskare och metodiker tillsammans ska bygga en databas som kan bidra till att kvalitetssäkra och utveckla undervisningen i det svenska utbildningssystemet. Det handlar både om att skapa förutsättningar för en forskningsbaserad utveckling av undervisningen och att lägga en grund för ny och fortsatt forskning.

Häromdagen bytte jag några ord med Leif Östman, professor i didaktik, som tillsammans med kollegan Lena Molin står i spetsen för Acedu.

– Bakgrunden till Acedu är att jag under många år försökt få till en ackumulation av den kunskap som finns om undervisning och lärande bland lärare i Sverige, från förskolan till och med högskolan. Det är också viktigt att alla ser att det i grunden handlar om samma profession, oavsett vilken nivå man arbetar på. Därför vill Acedu försöka samla hela professionens kunskaper och erfarenheter och förena den med forskningens insikter och slutsatser.

Utbildningsvetarna i Uppsala har startat ett aktiebolag för att finansiera och driva den här verksamheten. Det har man gjort i samverkan med UU Innovation, som är Uppsala universitets enhet för innovationsstöd.

Förhoppningen är att andra högskolor och universitet vill gå in i verksamheten, så att man gemensamt kan förbättra och utveckla svensk utbildning och undervisning. Acedu kan ses som ett sätt att uppfylla tredje uppgiften, det vill säga att dela med sig av den vetenskapliga  kunskap som skapas på svenska universitet och högskolor.

Kommunerna har inte råd att kvalitetssäkra sin undervisning på egen hand. Tillsammans med andra kommuner och med universitet och högskolor är det möjligt, menar Leif Östman.

– Acedu kommer att byggas upp stegvis i samarbete med skolans aktörer, lärarutbildare, lärarstudenter och utbildningsforskare. Lärare på alla nivåer och i alla ämnen ska dela och diskutera lektioner, undervisningsidéer och bedömningsfrågor kopplat till styrdokumentens undervisningsmål. Det kommer att ske i dialog med verksamma forskare och metodiker och med lärarkollegor från hela landet.

Allt innehåll på Acedu är gratis och skyddas med Creative Commons-licensen Erkännande-Icke-Kommersiell-DelaLika, version 2.5. Det krävs dock medlemsskap, som också är kostnadsfritt, samt inloggning, för att kunna ta del av allt material.

Det går inte att hitta några snabba, enkla lösningar för att utveckla skolans undervisning, utan det krävs ett långsiktigt och målmedvetet arbete, konstaterar Leif Östman.

– Slår man ihop all den kunskap som finns bland lärare och lärarutbildare, så har vi en bra grund att bygga vidare på. Problemet är att forskningen inte ställs samman och att den inte kommenteras, diskuteras och vidareutvecklas. Det ges inte någon organiserad, strukturerad återkoppling och det sker ingen ackumulation av kunskap. Sverige ligger långt framme inom undervisnings- och lärandeforskning, så vi har goda förutsättningar. Men det gäller att dra nytta av forskarvärldens erfarenhet av att bygga kunskap och att tillämpa den på lärarprofessionen för att komma vidare.

Sedan länge finns det flera stora databaser med lektionsplaneringar och -upplägg. Det sker också många viktiga utvecklande samtal i det utvidgade kollegiet, såväl i sociala medier som på knytkonferenser. Vad som krävs är ett maskineri som skapar en vidareutveckling och en kvalitetssäkring. Acedu ska bli en databas som ger en hävstångseffekt åt utvecklingsarbetet i det svenska utbildningssystemet, säger Leif Östman.

– Det är förstås inte bara forskningen som ska in, utan det är minst lika viktigt att lärare kommenterar, ger återkoppling och arbetar vidare med varandras tankar, idéer, upplägg och planeringar. Det behövs en bra dialog och ett fungerande samspel mellan lärarutbildare, forskare och lärare för att utveckla lektioner och undervisning med stöd i forskning och erfarenhet. Här kan man jämföra med utvecklingen av läkemedel: det är först i brukarleden som det går att se effekter och biverkningar.

Med Acedu blir det också möjligt att lägga en mer objektiv grund för lärares meritering, i likhet med det system som finns för forskare. Högskolor och universitet använder citeringsindex för att mäta hur aktiva forskare är med artiklar och peer reviews, och för att se vilket genomslag deras arbete har. I skolan kan man nu börja arbeta på ungefär samma sätt. Lärares kompetens och betydelse kan synliggöras på helt andra sätt än idag. Det är också en viktig del av kvalitetsarbetet i skolan, säger Leif Östman.

– Varje medlems egen sida visar hur den personens aktivitet ser ut. Gör läraren bra lektioner som andra använder och utvecklar vidare? Arbetar läraren om sina lektioner utifrån den återkoppling som ges av kollegor och forskare? Ger läraren konstruktiv återkoppling till andra lärare? Förutom att underlätta meritering, är tanken med den här funktionen att lärare ska börja referera till varandra och visa vilka axlar som deras undervisning bygger på. Då blir det också tydligare hur de tillsammans skapar och vidareutvecklar kunskap. Samtidigt blir medlemssidan en digital cv som ständigt uppdateras och är aktuell.

Med hjälp av Acedu får skolan och resten av utbildningsystemet ett verktyg som gör det möjligt att utveckla undervisningen med grund i forskning och dokumenterad erfarenhet. Förändringarna kommer dock inte att ske över en natt, betonar Leif Östman. Det tar säkert minst några månader innan verksamheten kommer igång och tankesätt och vanor börjar hitta nya vägar.

Förhoppningen är att Acedu kan bidra med en modell som håller på sikt och som underlättar och stärker ett ständigt pågående utvecklingsarbete.

– På de flesta svenska högskolor och universitet finns folk som känner till Acedu, och som är intresserade av att vara med. Detta är inte någon intern Uppsala-verksamhet, utan vi vill samla så många som möjligt. Kommuner, skolor och lärare måste förstås också med på tåget. Det viktiga är att Acedu inte ses som något som är gjutet i sten. Snarare är det ett embryo som rymmer oändliga utvecklingsmöjligheter. Skol- och forskarvärlden bestämmer tillsammans vad det blir!


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *