Är eleverna redo för dagens digitala samhälle?

Digitaliseringen av samhälle, arbetsliv och vardag fortsätter i oförminskad takt, och det ställer i sin tur krav på skolan. För tre veckor sedan skrev jag om OECD och deras syn på en digital förnyelse av skolan. I början av oktober tog jag upp Horizon Report Europe och dess prognos för de kommande fem årens digitala utveckling i Europas skolor.

It och digitala medier börjar bli en naturlig del av vardagen, såväl i skolan som på fritiden, för allt fler barn och ungdomar. Men ger skolans undervisning det stöd som behövs för att alla elever ska lära sig att dra nytta av teknikens möjligheter och börja förstå det nya medielandskapet, där vi i allt högre grad är både konsumenter och producenter?

OECD-projektet New Millennium Learners, vars slutrapport kom för två år sedan, varnade för en ny digital klyfta och en upprepning av gamla sociokulturella mönster. EU:s enkätundersökning Survey of schools: ICT in Education, som publicerades 2013, visar att det går trögt med den digitala skolutvecklingen i Europa och att det fortfarande saknas en genomtänkt strategi för förändrings- och utvecklingsarbetet.

För en vecka sedan presenterade International Association for the Evaluation of Educational Achievement (IEA) resultatet av International Computer and Information Literacy Study (ICILS), som under förra året genomfördes för första gången. Det rör sig om en praktisk undersökning av åttondeklassares förmåga att förstå och använda it och digitala medier i vardagen. Den kompletteras med enkäter till elever, lärare och skolledare, som ger en bild av elevernas sociokulturella bakgrund, lärares och elevers vana vid att använda it och digitala medier samt hur infrastruktur och undervisning ser ut på skolan.

60 000 elever och 35 000 lärare från 3300 skolor i 20 länder deltog i undersökningen. Från EU deltog Danmark, Kroatien, Litauen Nederländerna, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Tyskland. Övriga europeiska länder i ICILS är Norge, Ryssland, Schweiz och Turkiet. De båda provinserna Newfoundland och Labrador samt Ontario representerade Kanada, Buenos Aires representerade Argentina och från Sydamerika deltog även Chile. Dessutom deltog Australien, Hong Kong, Syd-Korea och Thailand.

Rapporten som sammanfattar ICILS bär namnet Preparing for Life in a Digital Age. Eleverna genomförde ett digitalt prov med simulerade autentiska situationer som syftar till att visa i vilken grad de kan använda dator och digitala medier för att söka, hantera, värdera, producera, och dela information i en vardaglig kontext. Elevernas resultat grupperas i fyra olika nivåer, som beskriver elevernas kunskaper och förmågor:

Nivå 1. Eleven kan använda datorn för att utföra enkla uppgifter, till exempel öppna en länk i en ny flik i webbläsaren, beskära en bild och infoga en bild i ett dokument. Hen har ett visst tänkande kring integritet och säkerhet, och inser den möjliga faran med att inte logga ut från sitt personliga konto på en offentlig dator. En elev som inte når upp till nivå ett, klarar inte av att göra den här typen av uppgifter utan hjälp.

84% av eleverna når upp till nivå 1. I Tjeckien är det 98% som gör det och 95 respektive 94% i Norge och Australien.

Nivå 2. Eleven kan använda datorn och nätet för att samla in och hantera information. Hen kan redigera och ändra i ett befintligt dokument och själv skapa informationsmaterial med en enhetlig och fungerande design. Eleven kan bland annat lägga till personer till en kollaborativ arbetsyta på webben, urskilja sponsrade länkar vid sökning i en sökmotor, navigera på en webbplats med enkel och tydlig struktur och skapa enkelt informationsmaterial som förenar text och bild.

61% av eleverna når upp till nivå 2. I Tjeckien rör det sig om 85%, medan 76% klarar det i Norge och i Australien.

Nivå 3 Eleven har tillräckliga kunskaper i it och digitala medier för att samla in och använda information. Hen kan arbeta självständigt, välja informationskällor som är lämpliga för ett givet syfte och utvärdera informationens trovärdighet på ett bra sätt. Elever på den här nivån är mer självständiga än eleverna på nivå två och har ett mer utvecklat kritiskt perspektiv. De är också bättre på att redigera och att själva skapa informationsmaterial, exempelvis en affisch.

23% av eleverna når upp till nivå 3. 37% klarar det i Tjeckien, 35% i Syd-Korea och 34% i Australien.

Nivå 4. Eleven har utvecklat ett kritiskt och reflekterande tänkande kring information. Hen klarar att göra mer precisa sökningar i en sökmotor och kan bedöma informationens trovärdighet och relevans. Eleven kan också skapa informationsmaterial som är anpassade till en given målgrupp och har en förståelse för upphovsrättsliga frågor. Det som skiljer elever i den här katgorin från kategori tre, är att de är säkrare på att hitta och värdera information och bättre på layout, design och målgruppsanpassning när de skapar informationsmaterial.

Endast 2% av eleverna når upp till den allra högsta nivån. I Syd-Korea handlar det om 5%, 4% i Australien och Polen och 3% i Norge och Tjeckien.

99% av eleverna har tillgång till Internet, men i genomsnitt går det 18 elever på en dator. Här är det mycket stora skillnader mellan länderna. I Turkiet går det 80 elever på en dator och i Norge går det 2. 36% av eleverna har använt dator sedan sexårsåldern, 87% använder dator hemma och 54% gör det i skolan. 89% procent känner sig säkra på att hitta information som de behöver på nätet – men det är bara 2% som når upp till den allra högsta nivån och som klarar av att söka information på ett utvecklat och kritiskt sätt. I genomsnitt är det fler flickor än pojkar som når upp till de högsta nivåerna.

Mindre än 50% av lärarna känner sig säkra när de ska använda datorn för att utföra mer komplexa uppgifter, till exempel installera program, samarbeta med andra över nätet och delta i diskussioner i sociala medier. 84% av lärarna har mer än 2 års erfarenhet av att använda it i undervisningen. 22% har utvecklat sina kunskaper genom att gå en avancerad kurs, 33% har gått en introduktionskurs och 46% har lärt sig av sina kollegor.

EU-kommissionen konstaterar att mycket behöver göras för att integrera it i undervisningen och för att förbättra elevernas kunskaper och färdigheter. Detta betonas i EU:s handlingsplan för it i utbildningen, som presenterades i september 2013, och nu krävs konkreta åtgärder.

I alla EU-länder som deltog i undersökningen, med undantag av Danmark och Tjeckien, är det ungefär en fjärdedel av eleverna som befinner sig på de båda lägsta nivåerna och elevernas socioekonomiska bakgrund har en avgörande betydelse.  Här har skolan en nyckelroll för att se till att ge alla elever möjlighet att hantera det digitala samhällets möjligheter och utmaningar – och för att motverka en växande digital klyfta.

Det är också viktigt att se till att skillnaderna mellan könen minskar. Pojkar är i genomsnitt mer intresserade av de tekniska aspekterna av it och digitala medier, men är sämre på den kritiska och skapande hanteringen av information. Alla elever måste få möjlighet att utveckla sin förmåga både när det gäller de tekniska och de kommunikativa aspekterna av it i skolan.

It och digitala medier måste användas på mer kreativa och utvecklande sätt i undervisningen, så att eleverna lär sig det som de behöver i samhälle och vardag. Därför är det viktigt att satsa på en pedagogiskt inriktad lärarfortbildning och att uppmuntra till organiserad kunskapsdelning och ett mer systematiskt kollaborativt lärande bland lärare.

De utmaningar som ICILS pekar på kommer att diskuteras på högnivåmötet Education in the Digital Era, som arrangeras i Bryssel 11 december. Här kommer bland annat utbildningsministrarna i EU:s medlemsländer att medverka, och sedan tidigare står även slutsatserna i Horizon Report Europe på agendan.

Norges utbildningsminister, Torbjørn Røe Isaksen, är nöjd med att norska elever är bland de som presterar bäst i undersökningen. En knapp tredjedel befinner sig på de båda högsta nivåerna. Han är också tillfreds med att norska lärare hör till de mest positiva når det gäller att använda it i undervisningen, men han är samtidigt besvärad av att de digitala möjligheterna bara utnyttjas i en högst begränsad omfattning. 75% av de norska eleverna använder datorn hemma varje dag, men det är bara 8% som gör det varje dag i skolan. 52% av eleverna använder datorn och nätet någon gång i veckan. Endast 6% av lärarna använder interaktiva digitala lärresurser regelbundet. Det är betydligt mindre än genomsnittet i undersökningen, som ligger på 15%.

Utdanningsdirektoratet är i sin kommentar till ICILS bekymrade över att 25% av de norska eleverna befinner sig på nivå 1 eller lägre. Hur ska de kunna hantera tillvaron i ett samhälle som utvecklas snabbt i en digital riktning? Utbildningsministern betonar å sin sida att det måste bli naturligt för skolan att hantera elevernas bristande digitala kunskaper och färdigheter på samma sätt som man till exempel tar tag i läs- och skrivsvårigheter. Det rör sig om grundläggande förmågor, och den hjälp och det stöd som behövs måste sättas in.

Danmark ligger också över genomsnittet i ICILS, men på Undervisningsministeriet är man oroade över att danska lärare fortfarande ägnar sig mer åt traditionell undervisning än elevcentrerade, samarbetsinriktade och undersökande arbetssätt. Departementet menar dock att satsningarna på digitala demonstrationsskolor och Lærernetværket for it i folkeskolens fag kan bidra till att ändra på detta.

I boken Digitale kompetencer: it i danske skolor i et internationalt perspektiv, analyserar forskarna Jeppe Bundsgaard, Morten Pettersson och Morten Rasmus Puck det danska resultatet i ICILS. En viktig slutsats är att danska kommuner satsat mycket på infrastruktur och hårdvara, men att man lagt betydligt mindre energi på att förändra de pedagogiska arbetssätten och att få igång ett mer praktiknära samarbete kring kompetensutveckling, vilket både den danska regeringen, EU och OECD efterlyser.

Nu när de materiella ramarna börjar falla på plats, måste de ämnesdidaktiska frågetecknen kring hur it ska integreras i undervisningen rätas ut, konstaterar de tre danska forskarna.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *