Reflektioner kring skolans digitala utveckling

Vad krävs för att it och digitala medier ska utveckla och förändra skolans undervisning och skapa nya möjligheter åt lärare och elever? Det är en fråga som beslutsfattare i många länder ställer sig, inte minst i länder där man länge satsat på att föra in den nya tekniken i skolans verksamhet.

För knappt ett år sedan tillsatte den brittiska regeringen en oberoende arbetsgrupp – Education Technology Action Group (ETAG) – som fick i uppdrag att undersöka vad som bör göras för att få fart på utvecklingsarbetet i de engelska skolorna. I augusti förra året genomfördes en enkätundersökning bland it-kunniga och nytänkande lärare, som beskrev deras syn på vad som behövs för att it ska användas på utvecklande sätt i undervisningen. I förra veckan presenterade ETAG sina reflektioner och förslag i en rapport som blickar framåt och som man hoppas ska sätta fart på den allmänna debatten.

I förra veckan kom även en rapport som blickar bakåt. Den kommer ifrån BESA, en sammanslutning av företag som levererar möbler, teknik och läromedel till skolor i hela Storbritannien. I sin rapport går de kort igenom de senaste tjugofem årens digitala utveckling i Englands skolor. Under den här perioden har it och digitala medier genomgått en omvälvande utveckling. Detsamma kan inte sägas om den pedagogiska användningen av tekniken, konstaterar BESA. Trots flera ambitiösa politiska satsningar har de revolutionerande förändringarna uteblivit.

BESA pekar i sin rapport på tre viktiga lärdomar för de kommande årens arbete:

För det första är det viktigt att inte låta sig bländas av tekniken och dess till synes oändliga möjligheter. Istället gäller det att noggrant undersöka hur den kan användas för att utveckla lärarnas undervisning och förbättra elevernas lärande och förståelse.

För det andra är det nödvändigt att ge lärare den utbildning de behöver för att dra nytta av tekniken i sin undervisningen. Detta kräver också kontinuerlig kompetensutveckling, eftersom både tekniken och den didaktiska kunskapen ständigt utvecklas.

För det tredje är det nödvändigt för beslutsfattarna att förstå att det inte räcker med centrala påbud och riktlinjer för att förändringarna ska ta fart.

Skolans undervisning är på väg att förändras, men det krävs nya perspektiv på kunskap, lärande och bedömning för att nå ända fram, konstaterar BESA. Annars finns det risk för att undervisningen anpassas efter dagens förutsättningar, men att bedömning och examination fortfarande sker efter 1900-talets synsätt och behov. Det är också nödvändigt att skolor och lärare får de resurser och det stöd som de behöver för att utveckla sin verksamhet i rätt riktning, i den sociokulturella miljö som de verkar i. Ekonomiska åtstramningar och förhoppningar om effektivisering kommer inte att leda rätt.

Stephen Heppell har lett arbetet i ETAG. Han säger i förordet till gruppens rapport att det är nödvändigt att vara medveten om de närmast årens förändringar för att kunna skapa en vision och för att forma utbildningspolitik och och skolutveckling på ett konstruktivt sätt. Bilden på rapportens omslag har varit vägledande för gruppens medlemmar under det pågående arbetet.

Vi lever i en sammankopplad värld där lärandet blir globalt och där ”allt finns på nätet”.  Att använda it är numera synonymt med att ständigt vara uppkopplad, att interagera med andra människor och att konsumera och producera information. Att ge alla elever möjlighet att hantera detta på ett kritiskt och kreativt sätt är inget som skolan kan välja att göra eller inte göra – det är en förpliktelse, menar Stephen Heppell.

Den digitala tekniken blir också i allt högre grad bärbar och personanpassad. Den används i snart sagt alla sammanhang, och eftersom den ständigt är uppkopplad genereras mängder av information om hur den används av användarna. Stora delar av den här informationen kan vara vägledande för elevernas utveckling och lärande, inte enbart för lärarna utan också för eleverna. Därför är det viktigt att de får kontroll över den information som de skapar och att de lär sig att överblicka och att dra nytta av den.

Teknikutvecklingen ger bättre möjligheter att följa och bedöma elevernas lärande. Samtidigt är det viktigt att utveckla nya sätt att undervisa och lära som verkligen drar nytta av tekniken. För att det ska bli möjligt, krävs det ständigt ny kunskap kring hur vi lär oss och hur undervisningen bör se ut. Det gäller också att vara medveten om att den tekniska utvecklingen ofta går snabbare än vad vi tror och att den ibland tar oväntade vägar.

Arbetet i ETAG under det gångna året har skett i tre grupper. En arbetsgrupp har undersökt tillgång till infrastruktur, likvärdighet och finansiering. I en annan arbetsgrupp har fokus legat på ledarskap och kompetensutveckling. I en tredje arbetsgrupp har man ägnat sig åt frågor som rör bedömning av elevernas lärande och skolornas ansvar för att utveckla sin verksamhet. I rapporten ger de tre arbetsgrupperna sina rekommendationer till beslutsfattarna.

När det gäller infrastrukturen, är det nödvändigt att alla skolor kan garantera att eleverna har tillgång till snabba och trådlösa uppkopplingar som fungerar i den dagliga verksamheten. Skolornas digitala strategier ska bygga på att eleverna tar med sig och kan använda sina egna datorer, plattor, mobiler, och så vidare. Det är också avgörande att skolorna har tillgång till stöd och vägledning från en oberoende instans, som kan hjälpa dem med upphandling och installation av den infrastruktur som behövs.

Det krävs nya perspektiv på vad kompetensutveckling är, vad den ska innehålla och hur den ska bedrivas, konstaterar den ansvariga arbetsgruppen. Därför är det viktigt att alla aktörer ges möjlighet att reflektera kring detta och att presentera sina slutsatser för ansvariga beslutsfattare. Här gäller det också att uppmana till spridning av erfarenheter, att leta efter goda exempel inom och utanför landet samt att uppmärkamma och belöna kreativt nytänkande inom området. Utbildningsdepartementet bör fokusera på strategiskt ledarskap på alla nivåer och lyfta fram hur den digitala tekniken kan användas för att komma tillrätta med problem och utmaningar inom utbildningsområdet.

Den tredje arbetsgruppen menar att skolhuvudmännen ska bli skyldiga att redovisa hur man använder it och digitala medier i undervisningen och att argumentera för varför man arbetar som man gör. Det förutsätter även att ramverket för skolinspektionen Ofsted utvidgas till att innefatta detta och att skolinspektörerna får den fortbildning som de behöver för att kunna bedöma den pedagogiska it-användningen i de olika ämnena. När det gäller bedömningen av elevernas lärande, är det både viktigt att sträva mot digitala prov och att utreda vad som behöver göras för att big data och lärandeanalytik ska kunna användas på ett ansvarsfullt och väl fungerande sätt i det här avseendet.

Om ett år kommer medlemmarna i ETAG att återsamlas för att ge sin bild av vad som har hänt under året. De kommer både att lyfta fram goda exempel och peka på vad som måste göras för att skolans undervisning ska kunna möta kraven från ett samhälle i snabb och oavbruten förändring.


Kommentarer (2)

  1. Helena Lundmark,

    Samma utmaningar gäller för undervisning för hållbar utveckling. Det krävs infrastruktur som möjliggör att skolor föregår med gott exempel, det krävs kompetenshöjning hos personalen, och det krävs nya (digitala) lärmetoder och ett ämnesövergripande arbetssätt och nya sätt att bedöma elevernas ”breda” kunskaper, om skolan ska axla rollen som den samhällsbyggande institution den bör vara.

    Svara
  2. R.B,

    Blir alla nationella prov nu digitala med rättning av ett datasystem? Kankse inte möjligt än?

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *