Creative Classrooms Lab – surfplattor i skolan

Creative Classrooms Lab är ett av de projekt som Europeiska skoldatanätet driver för att undersöka hur it och digitala medier kan användas för att utveckla lärarnas undervisning och elevernas lärande, från grundskolan till gymnasiet. iTEC, som jag tidigare skrivit om, hör till de avslutade satsningar som nu fungerar som grund för det fortsatta arbetet. I Creative Classrooms Lab handlar det om surfplattor.

Projektet, som inleddes i april 2013, går mot sitt slut. 25 mars avrundar man med en konferens i Bryssel, riktad mot lokala, regionala och nationella beslutsfattare, där erfarenheterna presenteras och summeras.

Ett fyrtiotal klasser från åtta EU-länder har deltagit i Creative Classrooms Lab. Det rör sig om Belgien, Italien, Litauen, Portugal, Slovenien, Storbritannien, Tjeckien och Österrike. Under projektets gång har lärare, beslutsfattare och teknikföretag samlats i workshops och konferenser för att utveckla pedagogiska scenarier som drar nytta av surfplattans tekniska möjligheter. Scenarierna har sedan prövats i praktiken ute i skolorna, där man använder surfplattor från olika tillverkare och med olika operativsystem.

Ett viktigt syfte med projektet är att ta fram riktlinjer och att visa goda exempel på hur surfplattor kan användas i den dagliga undervisningen. Det är även av stor vikt att ge beslutsfattare på olika nivåer de kunskaper som de behöver för att utveckla sina skolor och för att införa nya arbetssätt i större skala. Teknikföretagen har också nytta av att veta hur deras produkter kan användas i skolan, i olika länder och i olika skolsystem.

Den vetenskapliga observationen sköts av Diana Bannister på University of Wolverhampton. Hon har tidigare följt Europeiska skoldatanätets projekt Living Schools Lab, där skolor i tolv länder integrerade it och digitala medier i undervisning och vardag, som avslutades i september förra året. Hon är pedagogisk rådgivare för Future Classroom Lab, som visar EU-ländernas beslutsfattare och industripartners hur skolans rum och organisation kan förändras för att ge stöd åt nya sätt att lära och att undervisa. Här ingår även Creative Classrooms Lab.

Diana Bannister har medverkat i Europeiska skoldatanätets projekt 1:1 Pedagogy for Schools, och var medförfattare till forskningsrapporten Overview and Analysis of 1:1 Learning Initiatives in Europe, som togs fram av EU-kommissionens forskningsinstitut IPTS. Projektet och analysen har legat till grund för arbetet med Creative Classrooms Lab.

Klasserna arbetar med två cykler av scenarier. Den första cykeln varade från maj 2013 till april 2014. Den andra inledds i maj 2014 och avslutades vid senaste månadsskiftet. I juni 2013 presenterades en litteraturöversikt inom ramen för projektet.  Den tar upp vad forskningen äger om de pedagogiska fördelarna med att alla elever har tillgång till varsin surfplatta och hur fördelarna utnyttjas på bästa sätt.

I samtliga scenarier arbetar eleverna i sju steg:

  1. Dröm. Eleverna uppmuntras att reflektera kring hur de lär sig bäst och vad som hjälper dem att lära.
  2. Utforska. Eleverna tänker igenom sina styrkor och svagheter när de ska lära sig på egen hand.
  3. Kartlägg. Eleverna systematiserar sina styrkor och svagheter och diskuterar lämpliga strategier för att utveckla sina kunskaper och förmågor under arbetets gång.
  4. Skapa. Eleverna arbetar med sina uppgifter.
  5. Fråga. Eleverna får återkoppling och frågar lärare, elever och andra om hjälp.
  6. Gör om. Eleverna använder återkopplingen för att arbeta vidare och förbättra sitt lärande och sin presentation.
  7. Presentera. Arbetsgången och resultatet presenteras för läraren och för de andra eleverna.  De får återkoppling och värderar även själva sitt arbete.

Det övergripande målet är att eleverna ska utvecklas till självständiga lärande som kan använda teknikens möjligheter inom olika områden för att utvecklas vidare och för att lösa de problem som de står inför. Lärarens roll är att fungera som coach, observatör och vägledare. Formativ bedömning, av läraren och av eleverna, fungerar som en röd tråd genom alla scenarier.

I den första cykeln kunde klasserna välja mellan fyra olika scenarier:

  1. Samarbete. Eleverna arbetar gemensamt i team och löser problem tillsammans. Syftet är att lyfta fram värdet av att arbeta i grupp och att dra nytta av varandras kunskaper, färdigheter och perspektiv. Eleverna använder molntjänster som exempelvis Dropbox och Google Drive och nättjänster som bloggar och Skype för att underlätta samarbetet. Arbetet sköttes både i skolan och hemma.
  2. Skapande av digitalt, multimedialt, innehåll. I det här scenariet arbetar eleverna i matematik, naturvetenskap och teknik, och tanken är att göra eleverna mer engagerade, reflekterande och delaktiga i undervisningen – de ska bli prosumenter och inte bara vara konsumenter. Istället för traditionella arbetssätt med tryckta läroböcker, skapar eleverna tillsammans egna multimediala lärresurser med sina plattor och de använde bland annat wiki, bloggar och whiteboards för att presentera resultatet.
  3. Flippa klassrummet. Här handlar det om att undersöka vad som fungerar bäst i klassrummet och vad eleverna kan hantera på egen hand, i mindre grupper. I klassrummet får eleverna vägledning, de planerar sitt arbete, presenterar resultatet och får återkoppling. Utanför klassrummet arbetar de med sina uppgifter, använder nätbaserade tjänster som underlättar samarbetet, skapar med multimediala appar och publicerar på Youtube, arrangerar ett webbseminarium i Skype, eller på något annat sätt som drar nytta av surfplattans tekniska möjligheter.
  4. Personanpassat lärande. Här är målet att flytta fokus från läraren till eleven och att öka motivationen och självförtroendet genom att anpassa undervisningen efter var och ens förutsättningar. Genom tillgången till surfplattor och användningen av lärplattformar och molnbaserade tjänster, är det lättare att ge personligt anpassade uppgifter och ständig återkoppling som för lärandet framåt.

I den andra cykeln fanns det möjlighet att välja mellan tre scenarier:

  1. Självständigt lärande. Eleverna lär sig att lära och utvecklas självständigt genom att arbeta med autentiska projekt som sträcker sig utanför klassrummets väggar.
  2. Samarbete mellan skolor. Elever på de olika skolorna arbetar tillsammans med ett projekt som går ut på att dokumentera spår av första världskriget i sin hembygd. De dokumenterar med hjälp av surfplattans kamera, delar texter i molnet, kommunicerar i Skype, skapar tillsammans i bloggar, och så vidare.
  3. Samarbete och bedömning. Läraren ger eleverna uppgifter där får tydliga roller med klara mål. När uppgiften är slutförd, ska de bedöma sin egen och varandras prestationer. Eleverna kan dokumentera arbetet med ljud, bild och video, och de kan resonera och ge återkoppling i lärplattformen eller med hjälp av någon kollaborativ tjänst på nätet.

I likhet med projektet med surfplattor i undervisningen i Gislaved, som jag skrev om i september förra året, är det tydligt att engagemang ökar bland både lärare och elever och att man tillsammans utvecklar de kompetenser som behövs för att dra nytta av den digitala utvecklingen. De tekniska möjligheterna är också viktiga i dokumentationen av lärandet och i återkopplingen.

Projektet med surfplattor i danska Odder, som jag tog upp i samma inlägg, visar att undervisningen förändras och att eleverna tar en mer aktiv roll än tidigare. Så är även fallet i det här projektet. Lärarna får samtidigt en annan roll. De är inte längre förmedlare, utan snarare lärdesigners. Lärande framstår allt tydligare som en process, där eleverna skapar sitt eget lärande med hjälp av teknikens möjligheter och med pedagogiskt stöd av sin lärare.

Värdet av samarbete och kollaborativt lärande betonas i allt fler sammanhang, inte minst i samband med it och digitala medier. Senaste utgåvan av Briefing Papers från Europeiska skoldatanätet, som kom i november förra året, tar upp detta och man fäster bland annat blicken på erfarenheterna från Creative Classrooms Lab. Erfarenheterna är positiva, men samtidigt pekar man på att det alltid är svårt med förändring och att det inte är enkelt att överge gamla invanda hjulspår i skolsystemet.

Ett viktigt syfte med Creative Classrooms Lab var att använda erfarenheterna i en nätbaserad kurs om hur surfplattor kan användas i skolans undervisningen. Nästa månad startar kursen Using Tablets in Schools i European Schoolnet Academy, som är Europeiska skoldatanätets satsning på öppna kurser som hjälper lärare att utnyttja de digitala möjligheterna i sin undervisning. Arbetet i det här projektet bidrar alltså till att lägga grunden för den fortsatta digitala utvecklingen av Europas skolor.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *