Kan skolan utvecklas utan teknologiförståelse?

Hösten 2012 skrev jag om det danska forskningsprojektet Technucation – Technological Literacy and New Employee Driven Innovation through Education – som finansierats av Det Strategiska Forskningsråd.  Här har forskare under fyra år undersökt begreppet teknologiförståelse; hur det kan bli en viktig del av lärares och sjuksköterskors kompetens och hur det kan hjälpa dem att utveckla sin yrkesverksamhet i nya riktningar när världen digitaliseras.

Projektet är nu på väg att avslutas och 5 mars arrangeras en konferens i Köpenhamn där resultaten presenteras och diskuteras.

Danmark hör till de länder som satsat mest och längst på att föra in it och digitala medier i undervisningen. Under de senaste åren har satsningarna intensifierats, och sedan augusti 2011 är det en nationell strategi för it i skolan som sätter ramarna för utvecklingsarbetet. Skolan är en viktig del i Danmarks digitala strategi och målet är att it, digitala lärresurser och digitala prov ska vara en självklar och naturlig del av skolans vardag 2020.

För att komma från vision till verklighet satsar den danska regeringen bland annat på infrastruktur, digitala lärarnätverk, samarbete kring framtidens digitala läromedel, skolledare som förändringsagenter och digitala demonstrationsskolor som visar hur de didaktiska möjligheter kan användas i praktiken. Men att gå från en vilja till förändring till verklig förändring är bland det svåraste som finns.

Slutsatsen från Technucation är att satsningarna riskerar att inte nå ända fram eftersom de inte tar tag i det övergripande problemet: lärares och lärarstuderandes teknologiförståelse. Enligt forskarna är en allmän och övergripande teknologiförståelse, fast förankrad i arbetslivets erfarenheter, en viktig del av lärarutbildningen och av lärarnas fortlöpande kompetensutveckling. De måste förstå hur den digitala utvecklingen förändrar undervisningens villkor och förutsättningar för att kunna hantera risker och möjligheter i sitt dagliga arbete. Det krävs också ordentliga möjligheter att prova hur detta kan göras i verkligheten, utanför den ordinarie undervisningen.

I slutet av januari intervjuades Cathrine Hasse, professor i utbildningsvetenskap vid Århus universitet och projektledare för Technucation, i Folkeskolen. Hon konstaterar att fokus ligger på att använda den teknik som man fått tillgång till, exempelvis en laptop, en ipad eller en whiteboard. Det ges sällan möjlighet till kritisk reflektion och analyserande samtal kring hur tekniken kan komma till nytta i det konkreta sociala sammanhang som läraren verkar i.

Cathrine Hasse menar att verktygsperspektivet är vilseledande och alltför förenklat. Det räcker till exempel inte att kunna hantera Facebook, att skypa eller att kunna blogga. Den pedagogiska användningen är varken entydig eller självklar. Tekniken måste ses i ett större samhällsperspektiv, sättas in i det lokala sammanhanget på skolan och kopplas till lärarens yrkeskompetens och elevernas förutsättningar. Detta är inte något som varje lärare kan sköta på egen hand.

I måndags sade Cathrine Hasse i Politiken att de stora satsningarna på it i skolan är bortkastade pengar om inte lärarna får tid, hjälp och stöd för att tillsammans utforska teknikens möjligheter i undervisningen. Det gäller att förstå den viktiga roll som it och digitala medier spelar i vardagen, och hur de både formar världen och vår förståelse av den. Annars blir det svårt att föra utvecklingen framåt i en önskvärd riktning.

Under projektets gång har forskarna intervjuat sjuttiotre lärare och skolledare samt gjort klassrumsobservation i tretton klassrum. Cathrine Hasse betonar i Politiken att det naturligtvis inte går att säga att det ser likadant ut på alla skolor. Men så här såg det ut på de skolor som hon och hennes kollegor besökte, och det finns liknande exempel från andra länder i  forskningsprojekt från andra universitet.

Lene Storgaard Brok, som är verksam på Professionshøjskolen UCC, en av Århus universitets samarbetspartners i projektet, hör till de forskare som genomfört klassrumsobservationer och intervjuer. Häromåret berättade hon om sina erfarenheter i ett reportage i UCC Magasin. Hon slog bland annat fast att det sällan är lärarna som efterlyser hårdvara och program, utan det är beslutsfattare eller skolledare som bestämmer vad som ska köpas in. Trots att detta har en avgörande betydelse för deras arbetssituation, har de i regel inte något att säga till om i den här frågan.

Några skolor och kommuner arrangerar kurser och ger lärarna hjälp och stöd med den didaktiska användningen, och några arrangerar även mötesplatser där lärarna kan diskutera sina erfarenheter med it och digitala medier i undervisningen. På andra håll får varje lärare själv ta ansvar, säger Lene Storgaard Brok. Hon konstaterar att det krävs en systematisk erfarenhets- och kunskapsdelning bland lärarna för att det pedagogiska förändringsarbetet ska fungera. Analys, eftertanke och diskussion är helt enkelt nödvändigt.

Digitaliseringen innebär också att läraren kan nås när som helst via mejl, sms, bloggar, och så vidare. Om inte detta styrs ordentligt, riskerar många lärare att jobba dygnet runt. Om de dessutom ska lära sig att hantera hårdvara, tjänster och program på sin fritid, kan de få en ohållbar situation.

Undervisningens villkor blir helt annorlunda än tidigare när eleverna har varsin dator eller platta och de arbetar problembaserat och kollaborativt i mindre grupper. Läraren kan inte heller styra och leda klassen på samma sätt som tidigare. Eleverna kan i hög grad hjälpa varandra att komma vidare, men det finns även risker när läraren inte längre har full kontroll, menar Lene Storgaard Brok.

Med andra ord är det viktigt att lärarna utvecklar sin teknikförståelse och samarbetar med varandra, så att de kan bli drivande i förändrings- och utvecklingsarbetet. Det krävs också att lärarutbildningarna förbereder de blivande lärarna på den verklighet som väntar när de är klara. Teknologiförståelse behöver inte bli ett särskilt ämne, men det bör vara en övergripande dimension inom utbildningen, menar forskarna i Technucation.

Det är stora skillnader mellan olika kommuner och skolor, så det är nödvändigt att de lärarstuderande tränas i att analysera och reflektera kring de situerade villkor och förutsättningar som de kan komma att möta i sitt kommande yrkesliv. Forskarna har tagit fram en analytisk modell och olika läraktiviteter som hjälper dem med detta. Såväl modell som läraktiviteter beskrivs i en bok som presenteras på den avslutande konferensen.

Framöver kommer Cathrine Hasse och hennes kollegor på Institut for uddannelse og pædagogik på Århus universitet att arbeta vidare med det tvärvetenskapliga forskningsprogram om framtidsteknologi, kultur och lärprocesser som Technucation ingått i. Den digitala utvecklingen går raskt framåt, och det krävs teknologiförståelse och en humanistiskt grundad analys och reflektion för att hantera risker och möjligheter. Det slog Cathris Hasse fast när hon intervjuades av Magasinet Asterisk, som ges ut av institutet.

Robotar, bland annat den fransktillverkade Nao, som jag skrev om i somras, är ett viktigt område att hålla öga på, menar Cathrine Hasse i intervjun. Hur kan robotar användas i undervisningen? Vad kan de lära oss om oss själva och hur vi förhåller oss till varandra, till tekniken och till vår omvärld? Här spelar den teknologiska förståelsen en avgörande roll.

 


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *