MatematikkMOOC – lärarfortbildning på nätet

9 mars är det premiär för MatematikkMOOC, en öppen fortbildningskurs i matematikdidaktik på nätet för norska lärare. Kunnskapsdepartementet har tagit initiativet till kursen, som utvecklats av Senter for IKT i utdanningen, Universitetet i Tromsö och Høgskolen i Sør-Trøndelag.

MatematikkMOOCs öppna kurs är ena hälften av en poänggivande kurs som startar i september. Den poänggivande kursen vänder sig till lärare i årskurs 1-7 – särskilt mellomtrinnet (åk 5-7) – som läst obligatorisk matematik på lärarutbildningen.

MatematikkMOOC är resultatet av den norska regeringens satsning Lærerløftet: På lag for kunnskapsskolen, som lanserades i slutet av oktober förra året. Satsningen rymmer bland annat en rekordstor satsning på kompetensutveckling och uttrycker en ambition om att fördjupa norska lärares kunskaper, stärka arbetet i lärarlagen och att ge stöd åt huvudmän och skolledare i utvecklingsarbetet. En månad tidigare presenterade Statistisk sentralbyrå sin kartläggning av norska lärares kompetenser, som visar att många lärare saknar didaktisk och ämnesmässig fördjupning i de ämnen som de undervisar i. I matematik rör det sig totalt om trettiofem procent, och i delar av landet är andelen ännu högre.

Redan 2012 slog den förra regeringen fast strategin Kompetanse for kvalitet, som syftar till att stärka lärares pedagogiska kunskaper och färdigheter i ämnen som anses särskilt viktiga. Hit hör bland annat matematik. Nyligen aviserade Kunnskapsdepartementet att tiotusen matematiklärare ska vidareutbildas under de kommande fem åren. Man hoppas att MatematikMOOC kan bli ett viktigt redskap för att förverkliga det målet.

Strax före stortingsvalet 2013 tillsattes en utredning om hur MOOC kan användas i högre utbildning i Norge. Utredningen MOOC til Norge — Nye digitale læringsformer i høyere utdanning blev klar i juni förra året. Den sändes därefter på remiss till ett antal instanser, och analysen av den är ännu inte avslutad.

MOOC – Massive Open Online Course – är ett begrepp och en företeelse som har sina rötter i konnektivismen, ett socialt och konstruktivistiskt grundat perspektiv på lärande som vilar på dagens villkor och förutsättningar. Nu när vi lever i en ständigt uppkopplad värld, präglad av it och digitala medier, är det nödvändigt att utbildning och undervisning kan dra nytta av detta, menar konnektivisterna.

I början var MOOC informella öppna kurser, där deltagare och kursledare formade och utvecklade innehållet tillsammans. Ett stort antal personer samlades för att diskutera, reflektera och skapa, och för att tillsammans lära sig mer om områden och frågor som man var intresserade av. Form och arbetssätt har förändrats efterhand som MOOC har börjat användas på formella utbildningar.

I den norska MOOC-utredningen nämns tre utmärkande drag för en MOOC-kurs: den ska vara nätbaserad, skalbar och öppen. Med andra ord behöver det inte vara så mycket som skiljer den från en traditionell distanskurs. De informella mooc:arna brukar använda sociala medier på nätet för att sprida information, diskutera och för att skapa och lära tillsammans. På formella utbildningar tar i regel någon typ av lärplattform över de uppgifterna.

MatematikkMOOC använder den öppna lärplattformen Canvas för att skapa en webbaserad infrastruktur för kursen. Själva kursen är helt digital utan fysiska möten och bygger på att deltagarna löser uppgifter och problem  med olika digitala tjänster och lärresurser.

Kursdeltagarna kommer regelbundet att samlas i videokonferenser där de diskuterar och utvärderar varandras arbete. Varje deltagare samlar sina utförda uppgifter i sin portfolio, som vid slutet av kursen bedöms av examinatorn. Särskild vikt kommer att läggas vid hur digitala resurser använts i samarbetet med andra och i arbetet med kursinnehållet. Den öppna kursen bygger främst på att deltagarna återkopplar, bedömer och värderar varandras arbete.

Kursen består av två delar. Den första (öppna) delen innehåller moduler som rör lärande och undervisning i matematik, övergången från heltal till bråk och it i matematikundervisningen. Den andra delen tar upp kunskapsvärdering, övergången från talräkning till algebra samt matematiskt resonerande och matematisk argumentation.

Det är viktigt att det är de digitala delarna av matematikdidaktiken som lyfts fram i bedömningen. Senaste numret av Nordic Journal of Digital Literacy, som jag skrev om förra månaden, ägnas helt åt den norska lärarutbildningen och lärares bristande digitala kompetens, både ur ett allmänt och ur ett didaktiskt perspektiv. Här tar artikelförfattarna upp det akuta behovet av att ta tag i detta, så att lärarna på allvar kan börja dra nytta av de digitala möjligheterna i sin undervisning. Annars blir det svårt att utveckla den norska skolan i en digital riktning den närmaste framtiden.

En annan viktig punkt är att flera lärare från samma skola uppmuntras att delta tillsammans i MatematikkMOOC. Detta är helt i linje med vad som slås fast i Lærerløftet. Vidareutbildning ska inte enbart leda till kompetensutveckling för den enskilde läraren, utan lägga en grund för det gemensamma förändrings- och utvecklingsarbetet på skolorna i Norge.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *