Kollaborativ digital problemlösning allt viktigare

Den digitala utvecklingens konsekvenser för arbetsmarknaden och för samhället blir ett allt hetare ämne i den internationella debatten. För knappt två år sedan presenterade oxfordforskarna Carl Benedikt Frey och Michael A. Osborne studien The Future Of Employment: How Susceptible Are Jobs To Computerisation?, som väckt stor uppmärksamhet. De visade att knappt hälften av dagens arbeten på den amerikanska arbetsmarknaden kommer att automatiseras under de kommande åren.

Förra året genomförde Stefan Fölster en liknande studie om den svenska arbetsmarknaden för Stiftelsen för strategisk forskning. Han kom fram till ungefär detsamma: femtiotre procent av dagens arbeten kommer att vara automatiserade om tjugo år.

Vad innebär det här för skolan och utbildningssystemet? Vilka kunskaper och förmågor är viktiga? Hur ska de bedömas? Här finns det mängder av frågor utan säkra svar, men det finns förstås en del ledtrådar.

Såväl Frey och Benedikt som Fölster visar att det främst är arbeten med många rutinmässiga och repetitiva moment som kommer att drabbas. Huvudsakligen rör det sig om medelinkomstyrken. Höglöneyrken med abstrakta arbetsuppgifter som kräver god analytisk förmåga och servicejobb som förutsätter kreativitet och goda sociala och emotionella förmågor är betydligt svårare att automatisera. Detta riskerar både att leda till en ökad polarisering på arbetsmarknaden och ett hårdare samhälle med stora ekonomiska och sociala klyftor.

Förra veckan presenterade SNS en analys av teknisk utveckling och jobbpolarisering, skriven av nationalekonomerna Adrian Adermon och Magnus Gustavsson, båda verksamma vid Uppsala universitet. Här går de igenom den internationella forskningslitteraturen samtidigt som de gör en genomgång av den svenska utvecklingen 1975-2005. De pekar på två möjliga scenarier. Oavsett vilket som stämmer, står det klart att världen står inför stora förändringar menar de.

Enligt det ena scenariot kommer de flesta arbeten att försvinna och ersättas av datorer och robotar. En ovillkorad basinkomst som finansieras med en höjd kapitalskatt är ett sätt att hantera detta. Enligt det andra scenariot finns det arbetsuppgifter som är omöjliga att ersätta med datorer inom överskådlig tid, eftersom de inte går att automatisera.

Det rör sig om det som MIT-ekonomen David Autor kallar Polanyis paradox, efter Michael Polanyi och hans arbete kring tyst kunskap (tacit knowledge). Vi har mängder av kunskap som helt enkelt inte går att formulera språkligt i uttryckliga regler. Därför blir det svårt eller omöjligt för maskiner att lära sig detta, menar Autor. Hit hör kreativitet och social förmåga. Istället för att konkurrera med datorn, handlar det om att lära sig att samspela med den och att dra nytta av dess möjligheter i samarbete med andra.  Här är en viktig uppgift för skolan!

I november förra året skrev jag om OECD:s konferens Innovation, Governance and Reform in Education. Här lyftes bland annat fram att den digitala utvecklingen och den växande globala konkurrensen ställer nya, högre och delvis annorlunda krav på skola och utbildning. Inte minst är det nödvändigt att alla elever lär sig samarbeta, att vara kreativa och att lösa problem tillsammans.

Ett nytänkande kring skolans undervisning och ett bättre utnyttjande av de möjligheter som den digitala utvecklingen skapar krävs också. Det finns inga enkla lösningar och ingen snitslad bana, men det är nödvändigt att vi diskuterar mål och medel och att vi letar efter vägar som leder framåt. Det gäller både undervisning och bedömning.

Jag har skrivit en hel del om hur detta utforskas i undervisningen, till exempel om Vinnovas satsning på att stödja undervisningsprojekt som drar nytta av it på kreativa sätt, ungas digitala skapande i Storbritannien, det amerikanska storstadsprojektet Cities of Learning och digitala demonstrationsskolor i Danmark. Bedömning har jag däremot inte berört i någon högre grad.

Nyligen startade SKL och Stockholms universitet ett projekt tillsammans med Falkenberg, Halmstad, Nacka, Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna inom ramen för Collaborative Assessment Alliance. Projektet går ut på att arbeta fram problemlösningsuppgifter kring miljö för elever i årskurs åtta, som både gör det möjligt att mäta elevernas kollaborativa problemlösningsförmåga och som hjälper dem att utvecklas vidare.

Sverige ska samarbeta med myndigheter, forskare och skolor från Australien och Irland, och det är ett uppdrag som gavs av den förra regeringen. För ett par veckor sedan samlades de som deltar i projektet för en första samling. Kort därefter spelade projektledaren Anna Carlsson, SKL, in en kort film där hon beskriver projektet.

Collaborative Assessment Alliance drivs gemensamt av bland andra Intel, Microsoft och Promethean. Det är en fristående fortsättning av forsknings- och utvecklingsprojektet Assessment & Teaching of 21st Century Skills, som drevs av University of Melbourne 2009-2012 tillsammans med utbildningsdepartement från en rad olika länder samt forskare och företag inom it- och bedömningsbranscherna. Syftet var att försöka ringa in vilka kunskaper och förmågor som behövs idag, det som ofta kallas 21st century skills.

Efter ett tag hade man begränsat sig till tio förmågor som delades upp i fyra kategorier. Nu var frågan om de här förmågorna är möjliga att mäta. Om det är möjligt, vad innebär det i så fall för skolan och för undervisningen? Digital kompetens och problemlösning tillsammans med andra ansågs vara viktigast att titta närmare på. Man byggde en webbplats med uppgifter som ansågs kunna fungera för problemlösning i en digital miljö, där elever från olika länder loggade in och samarbetade.

Efterhand kom forskarna fram till att det faktiskt var möjligt att mäta och bedöma dessa förmågor. Det togs fram en matris som tydliggör vad det innebär att vara en skicklig problemlösare i en kollaborativ situation. Det krävs såväl kognitiva som sociala förmågor. Till de kognitiva räknas undersökande förhållningssätt, utvecklande arbetssätt och analyserande arbetssätt. Självkännedom, självledarskap och social kompetens hör till de sociala förmågorna. Varje förmåga värderas utifrån en femgradig skala och i uppgifterna finns indikatorer för de olika nivåerna.

Assessment & Teaching of 21st Century Skills visade, enligt forskarna, att samarbete mellan två elever går att mäta och bedöma.  Det krävs dock fortfarande mycket arbete för att skapa digitala miljöer där detta är möjligt att göra på ett smidigt, effektivt och autentiskt sätt, anser man.

I PISA 2015, som just nu genomförs runt om i världen, ingår en del där den kollaborativa problemlösningsförmågan testas. OECD och Pearson, som utvecklar testet, har dock inte hunnit skapa någon bra miljö för detta. Varje elev får därför interagera med en simulation, och styr och påverkar samarbetet genom att besvara flervalsfrågor för varje delmoment. Efter årets test kommer OECD och Pearson att utvärdera hur pass väl detta har fungerat och hur man ska gå vidare.

Målet med det svenska projektet är att under 2015 ta fram fyra verklighetsnära kollaborativa problemlösningsuppgifter som används och utvärderas tillsammans med lärare och elever i de sex kommunerna. Professor Uno Fors och hans kollegor vid institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet har en stor viktig roll i arbetet med att skapa interaktiva och simulerade miljöer som verkligen fungerar.

Anna Carlsson konstaterar i filmen att det behövs en bättre förståelse av vad problemlösning är och ett gemensamt språk, så att det blir enklare för lärarna att bedöma eleverna och att hjälpa dem att utveckla de kunskaper och förmågor som de behöver. Ett av projektets övergripande mål är att bidra till detta och att lägga en grund för det fortsatta forsknings- och utvecklingsarbetet i Sverige och i resten av världen.


Kommentarer (2)

  1. Annika Christensen,

    Mycket intressant och helt i linje med vad Mark Prensky skriver om i sin artikel ”The world needs a New curriculum”

    Svara
  2. Kent Lundgren,

    Tyst kunskap kommer skrika ut sin betydelse!

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *