Finlands nya läroplan siktar mot framtiden

För ett år sedan gav jag en snabb överblick av den pågående digitala utvecklingen av skolan i Finland. Det har hänt en del sedan dess: en öppen process för att ta fram en ny läroplan för gymnasiet (GLP 2016) har satts igång,  en molnbaserad webbtjänst för digitala lärresurser – Educloud – testas, arbetet med digitaliseringen av ämnesproven i studentexamen fortsätter, nya medel för utveckling av innovativa lärmiljöer har utlysts och den nya läroplanen för grundskolan (LP 2016) är klar.

Det internationella intresset för den nya läroplanen är oväntat stort, berättade Jukka Tulivuori, undervisningsråd på Utbildningsrådet, på ett seminarium om den nya finska läroplanen för grundskolan som Senter for IKT i utdanningen arrangerade i Oslo igår. Utbildningsdepartement och myndigheter i mer än femtio länder har beställt exemplar av läroplanen, som ges ut på engelska i sommar.

Utvecklingsarbetet har pågått i två och ett halvt år, och såväl allmänhet som skolhuvudmän och intresseorganisationer har haft möjlighet att delta och att göra sina röster hörda. Det är första gången som en läroplan utvecklats på det här sättet och den nya GLP 2016 tas fram på samma sätt. Här har man betydligt kortare tid på sig: bara sex månader, påpekade Jukka Tulivuori. Med andra ord finns det risk för att arbetsprocessen inte blir lika bra, men å andra sidan kan man bygga vidare på det arbete som gjordes för LP 2016.

LP 2016 utgår ifrån EU:s åtta nyckelkompetenser, och det övergripande syftet är att förändra skolan som lärmiljö så att eleverna förbereds för det globala, digitala och mångfacetterade samhälle som växer fram. Den träder i kraft för årskurs ett till sex hösten 2016. För de senare årskurserna, årskurs sju till nio, kommer den att genomföras gradvis under 2017, 2018 och 2019.

LP 2016 baseras på fyra kärnfrågor:

1. Pedagogisk förnyelse. Tidigare läroplaner har främst tagit upp vad eleverna ska lära sig. Nu är det istället frågorna om hur det ska gå till och var det ska äga rum som står i centrum. Värdegrunden, skolans verksamhetskultur samt synen på lärande, kompetenser, lärmiljöer, arbetssätt, handledning och bedömning är avgörande.

2. Utbildningen ska skapa en sammanhängande helhet. Ämnesöverskridande och mångsidiga kompetenser blir allt viktigare. Eleverna ska utveckla en djupare förståelse för hur olika fenomen i natur och samhälle hänger ihop och vilka helheter som de bildar.

Genom att kombinera olika vetenskapsgrenars och ämnens perspektiv, kan eleverna koppla samman och förena det som de lär sig i de olika ämnen och i olika årskurser. Tanken är att det ska bli lättare att se mening och sammanhang och att förstå undervisningens värde för dem själva, deras framtid och för lokalsamhällets, nationens och det globala samhällets fortsatta utveckling.

3. Skolans verksamhetskultur ska förändras. Det är viktigt att lärarnas arbete blir mer process- och samarbetsinriktat, med fokus på kunskapsdelning samt pedagogiska diskussioner och reflektioner kring det dagliga arbetet. Skolan ska vara en professionell lärande organisation, baserad på värdegrundens principer om allas lika värde, om delaktighet och demokrati, som hjälper alla barn och ungdomar att utvecklas till etiskt ansvariga världsmedborgare som kan hantera ett hållbart, föränderligt samhälle och ett livslångt lärande. Det gäller att skapa en välmående skola med nyfikna elever.

4. Läroplanen ska fungera som ett arbetsredskap. Tidigare har läroplanen förnyats ungefär vart tionde år, men det går inte längre när vi lever i ett samhälle som präglas av både snabba och genomgripande förändringar. Därför är det viktigt att läroplanen och dess tillämpning ständigt utvecklas, såväl på det nationella som det lokala planet.

Det övergripande målet med LP 2016 är att utveckla elevernas mångsidiga kompetens, så att de kan hantera dagens och morgondagens komplexa samhälle. Denna mångsidiga kompetens delas upp i sju delkompetenser:

  1. Förmågan att tänka och att lära sig – på egen hand och tillsammans med andra
  2. Kulturell och kommunikativ kompetens i en värld som präglas av kulturell och språklig mångfald
  3. Vardagskompetens – en förståelse av hur samhället och teknikutvecklingen ser ut och fungerar och en förståelse av värdet av hälsa, trygghet och goda mellanmänskliga relationer i det dagliga livet
  4. Multilitteracitet – det vidgade språk/text-begreppet
  5. Digital kompetens – både en viktig kompetens i sig själv och som en del av multilitteraciteten
  6. Arbetslivskompetens och entreprenörskap
  7. Förmågan att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid

Elevernas digitala kompetens ska utvecklas inom fyra huvudområden. De ska :

  1. utveckla en förståelse av centrala begrepp och principer för hur it och digitala medier används och de ska ges möjlighet att utveckla sin praktiska digitala kompetens. Här är bland annat programmering och datalogiskt tänkande en viktig del.
  2. kunna använda program och tjänster på ett ansvarsfullt, ergonomiskt och tryggt sätt.
  3. lära sig att dra nytta av program och tjänster som hjälpmedel i informationshantering och i undersökande och kreativt arbete. Här är medie- och informationskunnighet centralt.
  4. träna sig i att kommunicera och skapa nätverk med hjälp av digitala medier.

De sju delkompetenserna i den mångsidiga kompetensen är generativa och ska således ingå i all ämnesundervisning. Det är även viktigt att eleverna får arbeta tvärvetenskapligt och ämnesövergripande under en längre sammanhängande period minst en gång per läsår. Skolorna avgör själva hur detta ska gå till samt vilka teman och ämnen som ska ingå.

Just nu pågår ett intensivt arbete i kommuner och på skolor runt om i Finland. LP 2016 börjar träda i kraft nästa år och den konkreta tillämpningen bestäms i hög grad på lokal nivå. Det är mycket som ska förändras – allt ifrån organisation till kompetensutveckling och didaktik – och det lär knappast vara någon enkel process.

Europeiska Skoldatanätets undersökning ESSIE, som jag skrev om häromåret, visar att Finland är ett av de länder i Europa som har en relativt god digital infrastruktur – men möjligheterna används inte i någon högre grad i undervisningen. I förrgår presenterade Finlands Akademi en undersökning som visar på stora skillnader bland sjätteklassare när det gäller att söka och hantera information i digitala medier kritiskt. Många elever har svårt att behärska de läsfärdigheter som behövs i dagens digitala medielandskap. Slutrapporten från Undervisnings- och kulturministeriets projekt Framtidens grundskola, som kom förra månaden, pekar bland annat på att lärarutbildningarna står inför stora utmaningar när det gäller att förbereda lärarna för dagens och morgondagens yrkesvillkor.

Utbildningsstyrelsen hjälper till med olika slags stöd- och hjälpinsatser i arbetet med att implementera LP 2016. Den nya tjänsten eGrunder – som gör läroplanen tillgänglig, sökbar och mer lätthanterlig på nätet – är en viktig del av den hjälp och det stöd som ges. Här är det på sikt meningen att kommuner och skolor ska kunna publicera och tillgängliggöra sina egna lokala läroplaner. Ett annat hjälpmedel i det lokala utvecklingsarbetet är den vägkarta för LP 2016 som Utbildningsstyrelsen skapat. Den lyfter fram områden och problemställningar som behöver hanteras när läroplanen ska bli en integrerad del av lärares och elevers vardag.

I nästa veckas inlägg ger jag en inblick i hur det digitala utvecklingsarbete som pågår i finska skolor kan se ut i praktiken!


Kommentarer (4)

  1. Linda Linder,

    Så otroligt intressant! Tack för att du lyfter detta 🙂

    Svara
  2. Sylvia Svenungsson,

    Mycket spännande och intressant att följa Finlands utveckling! Jag undrar vad som är på gång i Sverige, borde vi inte snegla mer på grannlandet FinlandVäntar på nästa inlägg om detta, tack för skrivande och spridande!

    ”Froken IT” Sylvia Svenungsson

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *