Utbildning och lärande i samspel med samhället

För nästan exakt ett år sedan skrev jag om det då nystartade amerikanska projektet Cities of Learning, som drivs av Connected Learning Alliance, med stöd av MacArthur Foundation. Under sommaren 2014 kopplade fyra storstäder samman offentliga, privata, fysiska och digitala lärresurser för att ge barn och ungdomar en kreativ lärmiljö som förenar formellt och informellt lärande.

Ett övergripande syfte var att väcka lusten att lära genom att knyta an till deras intressen och perspektiv och att arbeta mer informellt och undersökande. Ett annat var att låta dem utveckla kunskaper, färdigheter och förmågor som blir allt viktigare i ett komplext och digitaliserat samhälle som utvecklas och förändras i rask takt. Här handlar det bland annat om att lösa problem och tillsammans med andra och att dra nytta av de möjligheter som den digitala utvecklingen skapar.

I år är det dags igen. Även denna gång handlar det om fyra storstäder i olika delar av USA. Precis som förra året deltar Chicago, Dallas och Pittsburgh, men Los Angeles har ersatts av Washington, DC. Det är oklart varför Los Angeles inte längre deltar. I september förra året beskrevs projektet som en succé.

Samtliga städer har växande sociala problem, och de har inte helt lätt att anpassa sig till den digitala utvecklingen. Därför är det extra viktigt att ge barn och ungdomar en förståelse av de förändringar som pågår och att lära dem hantera och bygga vidare på den tillsammans med kunniga vuxna runt om i samhället.

Cities of Learning bygger vidare på ett projekt i Chicago 2013, och här pågår verksamheten numera året runt.

Cities of Learning handlar om att skapa en infrastruktur för lärande i de deltagande städerna som kopplar samman skolan med bibliotek, museer, ideella organisationer och företag. Genom att skapa kurser och lärsituationer som väcker nyfikenhet och tränar problemlösningsförmågan, kan barn och ungdomar  förbereda sig för arbetsliv och fortsatta studier. De gör något meningsfullt och utvecklande i öppna och avslappnade miljöer som ger nya perspektiv på verkligheten och tillvaron. Teknik, kulturarv och makerkultur kopplas ihop med digitala medier och gemensamt lärande och skapande.

För att det här ska fungera, krävs att en lokal organisation i staden organiserar och driver projektet och skapar ett fungerande nätverk tillsammans med de verksamheter som deltar. Stöd från beslutsfattare och förvaltning är också nödvändigt, så att de offentliga verksamheterna kan vara med.

Det även viktigt att satsningen sker i samspel med skolförvaltningen, både för att möjliggöra synergieffekter och för att koppla verksamheten till det formella skolsystemet. Lärandet under sommaren ska inte vara något ”vid sidan av”, utan fungera som en kompletterande del av skolan. Det behövs förstås också finansiellt stöd för att verksamheten ska kunna drivas och leva vidare på lite längre sikt.

När barn och ungdomar genomfört en kurs, får de en badge från Open Badges som visar vilka förmågor och färdigheter som de utvecklat. Precis som i datorspel går det att ”levla upp” och ta kurser på högre nivå när en badge är erövrad. Dessa badges tas fram av de organisationer som ansvarar för kurserna och innehållet förankras även bland lokala företag, så att de till exempel kan användas som merit när någon söker arbete eller praktikplats.

Det är inte bara en förströelseverksamhet, utan kurserna och de badges som erövras har även ett konkret värde i samhället. Kanske kan de ibland till och med ha ett högre värde, eftersom de är mer precisa än betyg och kursintyg.  De kan också rymma ”mjuka förmågor” som exempelvis samarbetsförmåga eller ledarskap.

Det sammankopplade lärandet i Cities of Learning bygger på tre lärprinciper och tre designprinciper från Connected Learning Alliance.

Lärprinciperna innebär att:

  1. Det egna intresset fungerar som drivkraft för lärandet.
  2. Lärandet ska vara kopplat till den formella utbildningen och ha en berikande och kompletterande funktion.
  3. Lärandet sker i samverkan med andra och här har sociala medier och intressegemenskaper på och utanför nätet en viktig roll.

Designprinciperna innebär att:

  1. Lärandet sker i öppna plattformar som förenar hemmet, skolan och det civila samhället.
  2. Undervisning och lärande bygger på eget skapande, experiment och undersökningar.
  3. Lärandet går ut på att koppla ihop sig med andra som har samma intressen, tvärsöver åldergränser och social bakgrund. Man delar kunskaper och skapar tillsammans mot ett gemensamt mål.

I Cities of Learning är kunskaper och förmågor något man utvecklar tillsammans med andra och som kopplar samman olika samhällsgrupper och delar av samhället med varandra. För ett par veckor sedan presenterade brittiska RSA rapporten The New Digital Learning Age: How We Can Enable Social Mobility Through Technology. Här lyfts Cities of Learning fram som ett exempel på hur man kan arbeta för att överbrygga växande sociala klyftor och försöka ge alla lika möjlighet att klara sig i dagens samhälle. Att uppmuntra och ge stöd åt digitalt skapande är en viktig del av detta.

Kan en satsning av det här slaget även vara intressant i Sverige? Projekt kring makerkultur, programmering och datalogiskt tänkande är på gång på flera håll – kanske kan de kopplas närmare samhället?


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *