Öppna data i skolan – hur blir det möjligt?

Från 29 maj till och med 7 juni arrangeras Nordic Open Data Week för första gången i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Syftet är att genom en rad olika arrangemang försöka visa för en större allmänhet vad öppna data är och hur de kan användas. Ett annat viktigt mål är att stärka det nordiska samarbetet inom området. Arrangörer är Digitaliseringsstyrelsen, Open Knowledge Finland, Direktoratet for forvaltning och IKT samt Vinnova.

En snabb och enkel definition av öppen data är att det rör sig om data som är fri för alla att använda, återanvända och sprida vidare. Ofta handlar det om data som offentliga myndigheter och organisationer gör öppna och fritt tillgängliga. Datan kan även komma från annat håll, exempelvis företag eller någon icke-statlig organisation.

Det finns många skäl till att släppa öppna data. De två vanligaste är att ge allmänheten inblick i hur samhället ser ut och fungerar eller att skapa förutsättningar för affärsverksamhet. Skälen bakom offentliggörandet avgör hur informationen släpps fri och hur den kan användas. Det kan röra sig om alltifrån pdf-filer eller visualiseringar på en webbplats till tabeller, excel-filer och API, som gör det möjligt för användarna att skapa egna applikationer.

Öppna data kan även användas och komma till nytta i skolans undervisning. Det menar Marie Gustafsson Friberger, fil dr i datavetenskap och tidigare lektor vid Malmö högskola. I morse presenterade hon sitt projekt Öppna data i skolan på ett frukostseminarium som arrangerades på Minc i Malmö inom ramen för Nordic Open Data Week. Projektet varar året ut och finansieras av Vinnova som en del av deras satsning Öppna datakällor.

Projektet Öppna data i skolan går ut på att ta fram ett introduktionsmaterial som gör det enklare för lärare att börja arbeta med öppna data i sin undervisning. Under hösten kommer Marie Gustafsson Friberger att driva en blogg där hon presenterar materialet efterhand som det blir klart. När projektet avslutas sammanställs materialet och görs fritt tillgängligt med en Creative Commons-licens.

Tanken med projektet är att lyfta fram värdet med att använda öppna data i undervisningen och att ge exempel på hur lärare kan göra i praktiken. Användningen av öppna data i undervisningen kan stärka elevernas förståelse av data och statistik. Samtidigt får den en bättre inblick i hur data och statistik används i samhället på olika sätt, av stat och myndigheter och i kommersiella sammanhang.

Marie Gustafsson Friberger tog i sin presentation upp hur öppna data kan hjälpa eleverna att utveckla viktiga kunskaper och förmågor i undervisningen i olika ämnen på högstadiet som beskrivs i grundskolans läroplan. Men detta gäller förstås i minst lika hög grad på gymnasiet och det går säkert även att börja i yngre åldrar.

I samhällskunskap ska eleverna till exempel lära sig hur stor Sveriges befolkning är, hur den är sammansatt, hur den är fördelad över landet och vilka sociala, ekonomiska och kulturella konsekvenser detta får. I fysik handlar en del av ämnesinnehållet om att förstå hur elektricitet produceras, distribueras och används i samhället. I matematik ska eleverna bland annat lära sig att använda tabeller, diagram och grafer samt utveckla en förståelse för hur de kan tolkas och användas för att beskriva resultaten av egna och andras undersökningar.

Istället för att enbart förmedla och memorera fakta ur läroboken, kan lärare och elever arbeta med analyser och visualiseringar av aktuella data som beskriver hur verkligheten ser ut idag. Förutom att utveckla ämneskunskunskaper och ämnesrelaterade förmågor, kan eleverna lära sig hur information skapas, hur den kan vinklas och de kan börja förstå varför det är nödvändigt att granska och värdera den med ett kritiskt öga.

Det smidigaste sättet att komma igång är att läraren väljer ut dataset som eleverna utforskar, analyserar och visualiserar, konstaterade Marie Gustafsson Friberger. Det blir också ett enkelt och kreativt sätt att träna källkritik. Eleverna kan börja greppa komplexiteten bakom de ibland alltför enkla resonemangen och beskrivningarna i media. Det behöver inte alls vara svårt att komma igång – man kan till exempel börja med Excel.

Detta kan också bli ett sätt att föra in programmering och datalogiskt tänkande i undervisningen, tillade hon. Programmering är inte enbart något som hör hemma i teknikämnet, utan kan ha sin plats i många andra ämnen, inte minst samhällskunskap och bild.

Marie Gustafsson Friberger visade att flera offentliga aktörer har börjat komma igång med öppna data, och en hel del av detta går att använda i skolan.

Ett exempel är SMHI, som har tagit fram lättanvända tjänster som visualiserar scenarier för framtidens klimat och hur det svenska vädret har sett ut mellan 1756 och 2013. Det går också att komma åt deras öppna data inom hydrologi, meteorologi och oceanografi i olika format, för den som själv vill analysera och visualisera.

Riksdagens öppna data är ett annat exempel. Här finns dokument som riksdagsbeslut, propositioner, motioner och protokoll, information om alla ledamöter som suttit riksdagen från ca 1990, voteringar från och med riksmötet 2002/03, anföranden från och med riksmötet 1993/94 samt den aktuella kalendern. Allt finns tillgängligt i olika dataformat och det är ganska enkelt att söka och att avgränsa.

Ett tredje exempel är Riksantikvarieämbetets söktjänst Kringla, som gör flera av Sveriges museers och arkivs samlingar sökbara. Här går det att söka bland arkeologiska och nutida föremål, fotografier av kulturhistoriska miljöer, byggnader, kortkataloger och arkivhandlingar, litteratur och kulturlämningar.

Öppna Helsingborg, som är Helsingborgs stads satsning på att göra stadens data öppet tillgängliga, är ytterligare ett exempel. Tanken är att prioritera dataset som det finns efterfrågan på, och det är möjligt att ge förslag på och att rösta om vad som bör prioriteras. Det är enkelt att se vilka datakällor som finns tillgängliga och vilka som är på gång, och det fortlöpande arbetet kan följas på deras blogg. Man visar också med hjälp av praktiska hur deras öppna data kan visualiseras och användas. Kartan över smileygodkända matställen i Helsingborg.

Visualiseringen och hur den kan underlätta analys och förståelse är nyckeln till nyttan med öppna data. Marie Gustafsson Friberger betonade att det handlar om att hitta berättelsen i datan. Läkaren Hans Rosling, som ligger bakom Gapminder, är en som är exceptionellt duktig på det. Tjänsten Gapminder World gör det ganska enkelt att visualisera och att följa världens hälso- och välståndsutveckling från 1800 fram till idag. Världskoll, som tagits fram av Svenska FN-förbundet, ger liknande möjligheter och är ännu mer lättanvänd.

Möjligheterna är närmast oändliga! För knappt tre år sedan skrev jag om öppna data som kunskapskälla om världen och hur interaktiva visualiseringar gör det enklare att få grepp om hur det ser ut. För två år sedan sammanfattade jag konferensen Öppna kulturarvsdata i Norden, där Kristina Alexanderson från .SE lyfte fram betydelsen av att muséer, arkiv och andra kulturinstitutioner bjuder in skolor, lärare och elever att använda, bearbeta och sprida deras digitala material vidare i sin undervisning. Kulturarvet måste komma in i skolan på ett lättillgängligt sätt, och här gäller det att knyta an till lärares och elevers utgångspunkter och referensramar.

Projektet Omvärld.se, som drevs av AV-media Kronoberg med stöd av Internetfonden, har visat att det går att föra in öppna data i undervisningen på ett bra sätt, berättade Marie Gustafsson Friberger. Här handlade det om gymnasiet. Förutsättningen är dock att det finns engagerade lärare, eldsjälar, som verkligen brinner för arbetet. Det gäller alltså att hitta tjänster och arbetssätt som gör det enklare för alla att föra in öppna data och visualiseringar i skolans vardag.

Projektet Öppna data i skolan kan kanske bidra till att underlätta detta genom att introducera det här området för skolan på ett tydligt och intresseväckande sätt. Det gäller både att synliggöra de hinder som finns och att visa de möjligheter som öppnar sig för att utveckla lärares undervisning och elevernas lärande inom viktiga områden.


Kommentarer (1)

  1. Leif,

    Jag tycker att alla statliga myndigheter ska tvingas att dels göra sin statistik offentlig men även pedagogisk. Det bästa exemplet är BRÅ som med sin webbplats brottsrummet.se gör det möjligt att undersöka brott och brottslighet precis som det står i läroplanen att man ska göra.

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *