Skolan och it-avdelningen måste samspela

Skolans digitalisering är en av många viktiga samhällsfrågor på SKLs agenda. Detta arbetar man med på flera olika sätt, till exempel genom att finansiera och ge stöd åt forskning och utveckling, genom strategiskt samarbete på nationell nivå och genom att informera och sprida kunskap.

I fredags arrangerade SKL ett webbinarium om behovet av att kommunens skolverksamhet och it-avdelning drar åt samma håll när undervisningen digitaliseras. Här fungerade Botkyrka kommun – en av finalisterna i Guldtrappan – som exempel på hur man kan göra för att detta ska bli möjligt.

Webbinariet leddes av Johanna Karlén, som bland annat är projektledare för självskattningsverktyget LIKA, som jag tog upp för ett år sedan. Hon samtalade med utbildningsförvaltningens it-strateg Tony McCarrick och it-chefen Lars Svantesson.

Relationen mellan kommunens skolor och it-avdelningen beskrivs ofta som ett krig. Medan skolorna hävdar att it-avdelningen inte förstår vad som behövs och att man tvingas in i lösningar som man inte vill ha, menar it-avdelningen att skolorna inte vet vad de vill ha och att de bara kan ”shoppa loss” när de känner att de behöver något. Det finns ramar och regler som måste följas.

Johanna Karlén konstaterade i början av seminariet att det är mer fruktbart att inse att det handlar om ett ömsesidigt beroende och att det gäller att sträva efter samverkan och dialog. Men vad innebär det i praktiken? Hur gjorde man i Botkyrka?

Lars Svantesson berättade att den långa resan mot samverkan tog sin början kring årsskiftet 2004/2005, när han och hans medarbetare började bygga en enhetlig digital infrastruktur för hela kommunen. It-avdelningen tog fram en helhetslösning som omfattade samtliga verksamheter.

Efterhand visade det sig att det inte gick att pressa ner alla i samma form. Behov och förutsättningar skiljer sig åt. Inte minst från skolan hördes det klagomål och några började arbeta med egna lösning. Det yttre trycket och en växande självinsikt ledde till att helhetslösningen omprövades efter fem år.

2010 kom det politiska beslutet att lärmiljön i Botkyrkas kommunala skolor skulle digitaliseras och att alla elever från ettan till sjuan skulle ha varsin dator. Då var det många inom skolverksamheten som undrade om it-avdelningen verkligen skulle klara utmaningen.

Tony McCarrick blev projektledare för it-satsningen, och han satte sig ned med de andra på utbildningsförvaltningen för att skriva en projektplan. Den skrevs utifrån ett pedagogiskt perspektiv: vad krävs för att stödja elevernas lärande på bästa sätt? Med utgångspunkt i projektplanen sammanställde man en kravlista till it-avdelningen.

De grundläggande problemställningarna kom på bordet, konstaterade Tony McCarrick. Skulle man ha internetfilter i nätverket? Nej, det skulle man inte – och det fanns goda pedagogiska argument till varför man inte skulle ha det. Detsamma gällde valet av verktyg och tjänster. Hur sker lärandet? Hur stöds det i olika situationer? Det var uppenbart att barn och vuxna har olika behov och att det krävs en mångfald för att det hela ska fungera.

Undervisning och administration är två helt olika verksamheter med skilda förutsättningar och behov. Detta måste it-avdelningen förstå och ta hänsyn till.

Med hjälp av omvärldsbevakning och med stöd i läroplanen och andra styrdokument kunde utbildningsförvaltningen skriva en genomarbetad beställning och ge ett tydligt uppdrag till it-avdelningen. Nu fanns en dirigent som höll i taktpinnen och det angavs en bestämd riktning.

Det skapades förutsättningar för dialog, prioriteringar och kompromisser. Skolvärlden blev begriplig för it-avdelningen och man förstod att det pedagogiska uppdraget var avsevärt mycket större än det pedagogiska.  Utbildningsförvaltningen insåg för sin del att det krävs samsyn, samordning och tydlighet för att beställningarna ska kunna hanteras. Och allt kan inte göras direkt och samtidigt.

Den diskussion som nu förs i Stockholm och i många andra kommuner om att skolan och den kommunala administrationen har väldigt olika behov, fördes i Botkyrka för fem år sedan, påpekade Lars Svantesson.  Det har varit många långa diskussioner och en hel del hårda ord, men till slut förstod båda parter att det krävs två för att dansa tango. Man måste lyssna på varandra och hjälpas åt för att komma framåt.

En annan viktig faktor som bidragit till att digitaliseringen av skolorna fungerar är att det redan fanns infrastrukturella satsningar som man kunde bygga vidare på. Stadsnätet var på plats och skolorna var anslutna och det fanns resurser för att sätta upp mängder med eluttag på skolorna.

När man byggde en trådlös infrastruktur, ställdes tuffa krav på dimensioneringen. Alla skulle kunna koppla upp tre enheter var utan att nätet skulle krascha. Den gemensamma omvärldsbevakningen var ett viktigt skäl till detta, betonade Tony McCarrick. Detta har varit en röd tråd i verksamheten ända sedan digitaliseringen av skolan inleddes. It-avdelningen och utbildningsförvaltningen får en gemensam bild av hur den tekniska och pedagogiska verkligheten ser ut, och de utvecklar samtidigt en förståelse för varandras verksamheter. Ett gott samarbete förutsätter att man förstår varandras utgångspunkter och förutsättningar.

Under två år träffades man varje onsdag för att ta tag i de aktuella it-frågorna. Det är ytterligare en framgångsfaktor. Man var stringenta med att mötena alltid skulle hållas på de bestämda tiden och förde minnesanteckningar som kunde bevakas och följas upp. Det handlar om att lämna det personliga och istället ställa frågan om vad som är bäst för kommunen. Men det kräver både tydliga mandat och beslutsprocesser där dialog och samverkan står i centrum.

Nu handlar det istället om att bygga professionella strukturer: forum för att diskutera leveransfrågor, forum för strategiska diskussioner, och så vidare. Det krävs också en mer övergripande samverkan inom kommunen för att komma vidare. En balans mellan frihet och samordning är nödvändig.

Det råder inte längre ett lågintensivt krig mellan skolverksamheten och it-avdelningen. Utbildningsförvaltningen och it-avdelningen är inte varandras motståndare, utan partners. Det finns en gemensam syn och samtalsklimatet är helt annorlunda än vad det var när digitaliseringsarbetet drog igång. Nu kan man arbeta mer långsiktigt. Det är verksamhetens behov och förutsättningar som är vägledande, och it-avdelningens uppgift är att ge det stöd som behövs för att verksamheten ska fungera.

Numera ser alla det som självklart att tekniken ska fungera, konstaterade Tony McCarrick. Men det betyder inte att de svåra frågorna är borta, snarare tvärtom. Nu kan man fästa blicken på det som verkligen är svårt: Hår får vi fart på den pedagogiska utvecklingen? Vad krävs för att eleverna ska bli aktiva i och för sitt lärande? Vad händer med lärarrollen?

Botkyrka har påbörjat resan, men det är fortfarande en lång bit kvar. En viktig fråga är hur länge kommunen kan fortsätta att ge datorer och ipads till alla elever, nu när många av dem redan har tillgång till tekniken hemma. Mobiltelefonerna är en annan viktig fråga.

I den svenska skoldebatten är det en vanlig åsikt att mobilen gör sig bäst i en låda under skoltid. Men är det en konstruktiv lösning?, undrade Tony McCarrick. Då har man verkligen missat omvärldsbevakningen helt! I exempelvis Afrika, som har en mycket sämre digital infrastruktur än vad vi har, används mobilerna ofta på ett bra sätt i undervisningen. Det borde även vi klara av att göra, tillade han.

Nu när de hårda bitarna i stor utsträckning är på plats i Botkyrka, gäller det att på allvar ta tag i de mjuka: Vad krävs för att dra maximal nytta av digitaliseringens möjligheter i undervisningen?


Kommentarer (7)

  1. Lars-Erik Andersson,

    Ni är välkomna till Tierp för att se hur vi arbetar. Här älskar skolan och it varandra. Så det så!
    /Lea

    Svara
  2. Hannes Bengtsson,

    I Lomma kommun är vi IKT-pedagoger anställda av IT-avd. En rätt smart lösning eftersom vi vet vad skolan vill ha och lättare kan hitta lösningar på problemen. Sen är det en fördel att ha en IT-chef som verkligen tror på och intresserar sig för skolans digitala satsning.

    Svara
  3. Stefan Pålsson,

    Lars-Erik och Hannes: Vi kan väl återkomma i ärendet efter sommaren? Jag fördjupar mig gärna i era erfarenheter!

    Svara
  4. David Norman,

    Vi i Ljusdals kommun påbörjade detta arbete nu okt 2014, en IT-ledningsgrupp (Ufit) på Utbildningsförvaltningen skapades med bl.a. kommunens IT-chef, controller, Bitr. förvaltningschef, en rektor, systemförvaltare och undertecknad som ansvarig/sammankallande. Vi har nu fått okej från kommunchef om att digitalisera alla skolor med hjälp av utbyggt wifi under 2016. Plus att vi jobbar med allt från programinventeringar, tjänstekatalogen, IT-infrastukturen, IT-inköp, Ikt, hur jobbar vi med det? IT-reinvestering, upphandling lärplattform, byter nu verksamhetsystem från IST till Gotit tack vare detta. Artikeln här ovan, ligger precis i linje med vårt arbete.

    Svara
    1. Stefan Pålsson,

      Det låter mycket intressant! Låt oss återkomma i ärendet efter värmebölja och semester!

      Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *