Ett kunskapsunderlag för framtidens skola i Norge

I januari förra året skrev jag om den arbetsgrupp som tillsatts före stortingsvalet av den dåvarande norska regeringen för att utreda framtidens skola. Arbetet har letts av pedagogikprofessorn Sten Ludvigsen, och går i Norge under namnet Ludvigsen-utvalget. Igår släpptes huvudutredningen, som nu ska på remiss till 15 oktober.

Utredningens syfte har varit att undersöka om den norska grundskolans ämnesundervisning hjälper eleverna att utveckla de kunskaper och färdigheter som kommer att behövas i samhälle och arbetsliv om tjugo, trettio år – eller om det krävs förändringar.

För att svara på detta har arbetsgruppen läst och analyserat forskningssynteser, internationella undersökningar och relevant forskning inom pedagogik, didaktik, ekonomi, sociologi och andra samhällsvetenskaper, och man har även initierat egna undersökningar. Arbetsgruppen har också gått igenom utvärderingen av Kunnskapsløftet, den genomgripande förnyelse av den norska skolan som trädde i kraft 2006. Kunnskapsløftet lyfte fram digital kompetens som en av läroplanens fem grundläggande färdigheter och syftade till att eleverna skulle tillägna sig ett vetenskapligt arbetssätt.

Ludvigsen-utvalgets slutsats är att den digitala utvecklingen och den pågående samhällsförändringen i stor utsträckning ställer helt andra krav på kunskaper och färdigheter än vad vi är vana vid. Vi lever i ett globalt kunskapssamhälle som bland annat präglas av en snabb teknikutveckling, växande miljöproblem, förändrade kompetensbehov i arbetslivet och utmaningar för demokratin. Därför behövs en genomgripande förändring av ämnesinnehållet i den norska grundskolan, en förändring som bygger vidare på och fördjupar den inriktning mot förmågor som Kunnskapløftet och den nya läroplanen syftade till.

Utredningen lägger särskild vikt vid utmaningarna för demokratin. Samhället utvecklas i en komplex och mångfaldig riktning där olika värde- och normsystem möts och kommer i konflikt. Dagens barn och ungdomar måste lära sig att hantera detta, vilket förstås är en stor och besvärlig, men nödvändig, nöt att knäcka. Syftet med den norska skolans undervisning är både att eleverna ska utveckla de kunskaper, färdigheter och attityder som de behöver för att klara sig i samhället och att den ska främja utveckling, jämlikhet och vetenskapligt tänkande.

Skolan samhällsuppdrag har varit den centrala frågan för Ludvigsen-utvalget. Det handlar om att utbilda kunniga och bildade medborgare som kan delta aktivt i det ständigt pågående arbetet med att utveckla samhället. Detta kräver att ämnesundervisningen gör det möjligt för eleverna att utveckla ämnesspecifika kompetenser, att de lär sig att lära, kommunicera, interagera, samverka och delta samt att de tränar sig i att utforska och att uttrycka sig och skapa kreativt.

När det gäller kunskaper och färdigheter i de olika ämnena betonar Ludvigsen-utvalget att det måste läggas större vikt vid djuplärande och vid elevernas kunskapsprogression. Istället för att eleverna ska lära sig mer på kortare tid måste läroplanen och undervisningen ge alla elever tid och möjlighet att utveckla de centrala ämneskompetenserna på ett mer djupgående sätt.

De ämnesövergripande kompetenserna är helt avgörande för att eleverna ska kunna utveckla de ämnesspecifika kompetenserna. Men de måste knytas tydligare till ämnena och utvecklas i ämnesundervisningen. Utredningen betonar att lärandeforskningen är helt entydig när den säger att eleverna måste involveras i metakognitiva processer för att utveckla en god begreppsförståelse och för att kunna använda dem i olika praktiska situationer. Med andra ord behöver eleverna lära sig att reflektera kring, värdera och att utveckla sitt eget lärande. Detta måste skolans undervisning träna och stimulera; det är inget som utvecklas av sig själv.

Utredningen säger också att forskningen visar att de sociala och emotionella processer som hänger samman med kommunikation, samarbete, deltagande och förståelse av hur demokratin fungerar, är viktiga för kunskapsutvecklingen i de olika ämnena. Värdet av förmågor som uthållighet, ansvar och organisationsförmåga ska inte underskattas. Både kognitiva och icke-kognitiva förmågor är betydelsefulla för elevers utveckling och lärande.

Kreativitet och innovation, kritiskt tänkande och problemlösning förutsätter ett vetenskapligt tänkande. Därför är detta en princip som måste knytas närmare utforskande och skapande och flera av de ämnesspecifika kompetenserna, påpekar utredningen. Eleverna behöver lära sig att söka, sammanställa och att kritiskt värdera information från många olika källor, att läsa avancerade texter, att tolka och förstå ett multimodalt innehåll och att göra etiska överväganden. Idag är det inte förmedling av kunskap som är viktigast för skolan, utan att hjälpa eleverna att utveckla förmågor som gör det möjligt att hantera och använda det ständiga informationsflödet.

Det rör sig om avancerade kunskaper och färdigheter som inte kan tränas genom en förmedlande undervisning. Därför är det viktigt med undervisningsmetoder som är dialoginriktade, undersökande och ger utrymme åt eleverna att tänka, prova hypoteser och att resonera. Här kan digitala lärmiljöer spela en viktig roll, alltifrån sociala medier till interaktiva simulationer.

Ludvigsen-utvalget rekommenderar att läroplanen beskriver elevernas kunskapsprogression i de olika ämnena på ett tydligare sätt än idag. Lärarna behöver också vägledningsmaterial som hjälper dem att beskriva och stödja elevernas utveckling.

Teman som det mångkulturella samhället, folkhälsa och existentiella frågor samt hållbar utveckling måste in i ämnesundervisningen på ett systematiskt sätt.

När innehållet i ämnena förändras, måste även undervisning och bedömning utvecklas och förändras. Den formativa bedömningen är särskilt viktig. Därför krävs en förändring av lärarutbildningen, en fortsatt satsning på lärares kompetensutveckling och att det kollegiala samarbetet och kunskapsutbytet stärks. Såväl huvudmän som skolledare och lärare behöver också en bättre och enklare tillgång till aktuell relevant forskning.

Utredningen betonar att det inte finns någon quick fix. Förändringsarbete tar tid. Men det krävs en genomarbetad strategi för att lyckas och en sådan behöver tas fram.

Precis som Kunnskapsløftet konstaterade för tio år sedan, så måste läroplaner och undervisning förändras för att svara mot de pågående samhällsförändringarna. De förändringar som Ludvigsen-utvalget föreslår är mer genomgripande, men bygger vidare på resonemang och tankar därifrån. Det krävs ett mer systematiskt arbete och en undervisning som hjälper och tränar eleverna att utveckla de kognitiva och icke-kognitiva färdigheter som de behöver för att klara sig i morgondagens digitala och globala samhälle.

Nu är kunskapsunderlaget färdigt. Efter remissprocessen är det dags för politikerna att ta nästa steg i arbetet med framtidens skola i Norge.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *