Hur ska skolan se ut i Nederländerna 2032?

I slutet av förra året nämnde jag kort Onderwijs 2032, Nederländernas stora satsning på att skapa en skola som kan möta samhällsutvecklingen. För att klara detta bjuder utbildningsdepartementet in till dialog på och utanför nätet, där forskning, näringsliv, organisationer och allmänhet kan bidra med synpunkter och perspektiv.

I likhet med bland andra Norge och Finland, vill Nederländerna ta fram en ny läroplan som kan lägga en god grund för skolans arbete. Eleverna som började skolan det senaste läsåret, kommer – om de studerar på högskolan – att komma ut på arbetsmarknaden omkring 2032. Hur ser samhället ut då? Vilka krav ställer detta på skolans undervisning och innehåll?

Den inledande brainstormingfasen varade till och med januari. 12 februari inleddes dialogfasen. Då öppnade även webbplatsen Ons Onderwijs 2032, som fungerar som samlingsplats för det offentliga samtalet. I slutet av året ska arbetsgruppen Platform Onderwijs 2032 överlämna en sammanställning av diskussionerna och ge rekommendationer för regeringens fortsatta arbete. Därefter startar ”konstruktionsfasen”.  Förhoppningen är att nya läroplaner för grundskolan och gymnasiet ska vara klara att presentera 2017.

På Ons Onderwijs 2032 presenteras nio centrala frågor och problemställningar.  Här är det öppet för att alla att delta i diskussionerna, som även :

  1. Hur kan skolans undervisning förbereda eleverna för yrken och arbeten som ännu inte finns?
  2. Hur behöver undervisningen se ut för att eleverna ska utvecklas till aktiva, ansvarsfulla och samhällsengagerade medborgare?
  3. Hur kan skolans undervisning hjälpa eleverna att upptäcka och att utveckla sina talanger, förmågor och intressen?
  4. Vad behöver eleverna lära sig för att kunna fortsätta lära och utvecklas?
  5. Vilka digitala förmågor och förhållningssätt behöver eleverna imorgon?
  6. Hur kan skolans undervisning hjälpa eleverna att utveckla sin identitet och att reflektera över sina relationer till andra?
  7. Vilka kunskaper och förmågor ska undervisningen förmedla och utveckla i ett samhälle där informationen flödar över och alltid finns digitalt tillgänglig?
  8. Vilka kunskaper, förmågor och förhållningssätt behöver eleverna lära och utveckla för att klara sig i en alltmer globaliserad värld?
  9. Hur kan skolans undervisning uppmuntra och ge stöd åt eleverna kreativa tänkande och skapande?

Platform Onderwijs 2032 använder bland annat plattformsmöten på olika orter för att tillsammans med olika intressenter lyfta fram viktiga frågeställningar för en större allmänhet. På det första plattformsmötet i februari presenterades Platform Onderwijs 2032 och den nyligen inledda dialogfasen.

Det andra plattformsmötet tog upp hur grundskolans och gymnasiets läroplaner behöver förändras och utvecklas. Här gav Dirk van Damme från OECD ett föredrag om vilka möjligheter och utmaningar som läroplansutveckling innebär idag. Detta är en avgörande fråga för OECD, som i november förra året arrangerade en konferens om skolans förnyelse i en digital värld.

Under hösten kommer medarbetare på OECDs avdelning CERI och Center for Curriculm Redesign att skriva fyra vetenskapliga artiklar kring de tre centrala målen för de kommande läroplanerna: att förbereda för fortsatta studier och för arbetslivets krav, att ge eleverna det stöd som krävs för att de ska bli aktiva och samhällsengagerade medborgare samt att ge stöd åt elevernas personliga utveckling. Man kommer också att skriva ett paper som analyserar hur de här målen förhåller sig till varandra.

Med andra ord är tanken att, i likhet med Ludvigsen-utvalget i Norge, lägga en samhällsanalytisk vetenskaplig grund för det kommande politiska arbetet.

Det tredje plattformsmötet handlade om vilka kunskaper och förmågor eleverna behöver utveckla i skolan för att vara förberedda för de krav som arbetslivet och fortsatta studier ställer. Grundläggande förmågor som att läsa, skriva och räkna är fortsatt viktiga, men det krävs också att eleverna tränas att reflektera kring sitt lärande, att samarbeta med andra och att kunna använda it och digitala medier på ett kritiskt och analytiskt sätt. Samhället och tillvaron förändras av den digitala utvecklingen, och detta måste integreras i undervisningen i de olika ämnena. Att utveckla medie- och informationskunnighet och att förstå programmeringens och den digitala teknikens grunder är några viktiga delar av detta.

På det fjärde plattformsmötet diskuterades skolans samhälleliga och demokratiska uppdrag: hur eleverna ska förberedas för sin roll som aktiva och självständiga medborgare i samhället. Här handlar det om en mängd olika teoretiska och praktiska frågor, alltifrån att kunna hantera sin egen ekonomi till att förstå värdet av mänskliga rättigheter, hållbar utveckling och globalisering.

Det arrangeras även en mängd andra seminarier och diskussioner runt om i Nederländerna av andra aktörer. Ett exempel är symposiet om det nyfikna barnet, som den nederländska Vetenskapsakademin och dess underavdelning Konstakademin höll för ett par veckor sedan. De Correspondent skriver i sin sammanfattande artikel att det bland annat betonades att nyfikenhet är själva grunden till den vetenskapliga undersökningen. Om inte människan hade ställt sig frågande och undrande till hur världen ser ut och fungerar, hade det aldrig skett någon vetenskaplig utveckling.

Nyfikenhet handlar om lust att lära – att vilja veta mera och att ständigt utvecklas och att vidga sina perspektiv. Därför är det avgörande att skolan stimulerar och håller den barnsliga nyfikenheten vid liv. Susan Engel skrev 2011 artikeln Children’s Need to Know: Curiosity in Schools i Harvard Educational Review, där hon konstaterar att skolans undervisning länge åsidosatt nyfikenheten, men att den måste återfå sin viktiga plats. Undervisningen behöver ta avstamp i elevernas konkreta frågor och funderingar och skapa sammanhang och förståelse för att lusten att lära verkligen ska ta fart, konstaterades på symposiet.

Samhället befinner sig mitt i en komplex utvecklingsprocess med starka digitala toner som knappast är enkel att hantera – i synnerhet inte för skolan, som ska förbereda barn och ungdomar för ett samhälle och en tillvaro som det är svårt att prognosticera kring och att förutse.

Mycket arbete återstår innan Platform Onderwijs 2032 om några månader ska överlämna stafettpinnen till politikerna!


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *