Utveckla undervisningen med surfplattor

I början av februari skrev jag om Creative Classrooms Lab, ett tvåårigt utvecklingsprojekt drivet av Europeiska skoldatanätet, som avslutades i maj. Det övergripande syftet var att undersöka hur surfplattans tekniska möjligheter kan utnyttjas för att utveckla undervisning och lärande – och vad som krävs för att eleverna, med hjälp och stöd av läraren, ska utvecklas till kreativa och självständiga lärande och problemlösare.

Fyrtiofem grundskole- och gymnasieklasser från Belgien, Italien, Litauen, Portugal, Slovenien, Storbritannien, Tjeckien och Österrike deltog i Creative Classrooms Lab. Den brittiska pedagogikforskaren Diana Bannister, som även är pedagogisk rådgivare för Europeiska skoldatanätets unionsövergripande skolutvecklingssatsning Future Classroom Lab, ansvarade för den vetenskapliga observationen och analysen.

Projektet avslutades med en konferens i Bryssel 25 mars, och under april och maj genomfördes MOOC-kursen Creative use of Tablets in Schools för tretusen lärare på European Schoolnet Academy. I slutet av maj publicerades den avslutande observationsrapporten, som analyserar projektet i sin helhet och ger rekommendationer för lärare, skolor och beslutsfattare. Slutsatser och rekommendationer sammanfattades på ett webbinarium 4 juni, och sedan ett par veckor tillbaka kan all dokumentation från projektet nås från Creative Classrooms Labs hemsida.

Under projektets gång prövades sju olika pedagogiska scenarier, vars form och innehåll utvecklats gemensamt av beslutsfattare, lärare och teknikföretag på olika workshops:

  1. Samarbete – eleverna löste problem tillsammans i grupper. De använde bland annat molntjänster som Dropbox och Google Drive och nättjänster som bloggar och Skype för att hantera samarbetet.
  2. Skapande av multimediala lärresurser för undervisning i matematik, naturvetenskap och teknik. Här var syftet att göra eleverna mer engagerade, reflekterande och delaktiga i undervisningen
  3. Flippa klassrummet – vad fungerar bäst i klassrummet och vad är passande att eleverna hanterar på egen hand, enskilt eller i mindre grupper, utanför klassrummet?
  4. Personanpassat lärande – fokus flyttas från lärarens undervisning till elevens lärande. Undervisningen anpassas, med teknikens hjälp,  efter den enskilde elevens behov och förutsättningar.
  5. Självständigt lärande – eleverna utvecklas genom att arbeta med autentiska projekt utanför klassrummet.
  6. Samarbete mellan skolor – eleverna dokumenterade tillsammans över nätet spår av första världskriget i sina hembygder.
  7. Samarbete och bedömning – eleverna löste problem tillsammans och värderade sina egna och varandras prestationer efteråt.

Den avslutande observationsrapporten delar in sina rekommendationer i fyra områden:

  1. Användning av surfplattor och nät
  2. Pedagogik
  3. Skolövergripande frågor
  4. Lärresurser

Först och främst krävs en stabil och fungerande infrastruktur för att surfplattorna ska komma till nytta. Beslutsfattarna har en ansvaret för att säkerställa detta. Det är också nödvändigt att det finns en teknisk supportfunktion som kan bistå lärarna med hjälp och vägledning när det behövs.

Lärarna måste få sina surfplattor före eleverna, så att de både lär sig använda tekniken och får en inblick i hur den kan utveckla och förändra undervisningen. Eleverna bör uppmuntras att använda egna surfplattor eller tillåtas att formge sina plattors utseende, så att de får ett mer personligt förhållande till dem. Det är också viktigt att de kan användas hemma, så att teknikens möjligheter blir en integrerad del av deras lärande, både i och utanför skolan.

Användningen ska ta avstamp i pedagogiken, inte i tekniken. Det gäller att dra nytta av tekniken för att hjälpa elever i behov av särskilt stöd och överlag anpassa undervisningen efter de enskilda elevernas förutsättningar. Möjligheterna till kunskapsdelning, samarbete och handledning över nätet ger också nya perspektiv för undervisning och lärande.

Ur pedagogisk synvinkel är det avgörande att teknikanvändning och nya arbetssätt inte hämmas av traditionella tidsstrukturer och fysiska miljöer. En mer flexibel lektionslängd och nytänkande när det gäller inredningen är viktiga delar av förändringsarbetet när surfplattor, samarbete, gemensamt skapande, en handledande roll för läraren och ett mer mobilt lärande blir en del av skolans vardag.

Nät och kollaborativa tjänster ger bättre möjligheter för läraren att följa varje elevs utveckling och att ge återkoppling när det behövs. Utvecklingen av formativ bedömning ingår i det pedagogiska utvecklingsarbetet och behöver lyftas fram. Utan en lärare som kontinuerligt kan ge hjälp och stöd som driver utvecklingen framåt, blir det svårt för eleverna att utvecklas till kreativitet och självständighet.

Det krävs en genomarbetad kompetensutvecklingsstrategi och ett aktivt arbete på flera fronter för  att få igång en fruktbar pedagogisk utveckling. Kollegialt lärande och kunskapsdelning ska uppmuntras, och överlag ska det finnas incitament för lärare att prova nya arbetssätt och att samarbeta med varandra.

För att verkligen få fart på den pedagogiska utvecklingen inom ett land, och i hela EU, krävs att det skapas en tjänst eller en nätgemenskap där man delar och diskuterar vad som fungerar och hur man bör arbeta med surfplattor, appar och nät i undervisningen.

På skolnivå behövs en vision och en strategi som tydligt visar vad som ska göras, varför det behöver göras och hur det ska bli möjligt. Här är kompetensutveckling en avgörande del. Lärarna ska vara med i det här utvecklingsarbetet redan från början och aktivt bidra till strategi och genomförande.

Det behövs en god tillgång till lärresurser anpassade för surfplattor som är lätta att hitta och att börja använda. Nationella eller regionala samlingar med kvalitetsgranskat och öppet innehåll vore till stor hjälp för det pedagogiska utvecklingsarbetet. Det är också viktigt att lärare uppmuntras att skapa och dela innehåll och att aktivt dela med sig av sina erfarenheter av olika appar och nätbaserade tjänster i undervisningen.

Vad behöver de politiska beslutsfattarna göra för att få igång en pedagogiskt fungerande användning av surfplattor och andra typer av mobila enheter i undervisningen? Rapporten slår fast att det krävs ett genomtänkt angreppssätt som både rymmer en vision och bra strategier för det praktiska genomförandet.

Satsningen ska börja i liten skala med pilotprojekt som kontinuerligt utvärderas och vidareutvecklas. Det gäller att satsa rejält i skarpt läge, så att pengarna räcker fullt ut för det pedagogiska utvecklingsarbetet. Halvfärdiga satsningar leder ingenstans.

Det är nödvändigt att tydliggöra hur samhället utvecklas och förändras, och varför it och digitala medier ska vara en integrerad del av undervisning och lärande. Här spelar både den skolinterna och den allmänna samhällsdebatten viktiga roller.

Väl utbyggda stödfunktioner, både för teknik och för pedagogik, behövs för att utvecklingen ska sätta igång och börja ta ordentlig fart.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *