Kan BBC micro:bit få fart på makerkulturen?

I onsdags presenterade BBC och deras tjugonio samarbetspartners projektet micro:bit: en liten enkel dator – en mikrokontroller – utan eget operativsystem som kan programmeras för att styra och samverka med andra elektroniska komponenter. I september kommer alla intresserade brittiska lärare att få varsin, och i oktober är det dags för eleverna i årskurs sju. Totalt rör det sig om ungefär en miljon elva- och tolvåringar i Storbritannien.

På sikt kommer en icke-vinstdrivande organisation se till att alla intresserade runt om i världen kan köpa micro:bit till ett lågt pris.

Projektet är en del av BBCs folkbildningssatsning Make It digital, som pågår under hela året. Här är syftet att tillsammans med en lång rad samarbetspartners från it- och utbildningsområdena väcka allmänhetens intresse för programmering och digital teknik. Detta gör man både med olika radio- och tv-program och med projekt som micro:bit.

Satsningen jämförs ibland med BBC Computer Literacy Project från början av 80-talet, då BBC bland annat utvecklade datorer i serien BBC Micro tillsammans med en datortillverkare och producerade tv-serien The Computer Programme om BASIC-programmering.

Nu handlar det framför allt om att få igång intresse och kunskaper hos barn och ungdomar. BBC micro:bit kan ses som en inkörsport till enkortsdatorer som Raspberry Pi och Arduino och ge en grundläggande förståelse för programmering och för sakernas internet: hur nästan allt i vardagen kan kopplas samman och styras digitalt.

Ända sedan regeringsskiftet 2010 har flera aktörer varnat för att Storbritannien riskerar att halka efter i den globala ekonomin, eftersom den digitala utvecklingens möjligheter inte integreras i undervisningen. Nestas rapport Next Gen., som gavs ut i januari 2011, blev startskottet för en debatt som särskilt betonade behovet av programmering och teknikförståelse.

Förra hösten kom en ny läroplan för den engelska grundskolan, som lyfter fram värdet av programmering och att eleverna lär sig lösa problem och att arbeta kreativt för att förstå hur tekniken fungerar och kan kan användas i praktiken. I Nordirland, Skottland och Wales betonas också den ökade betydelsen av programmering, datalogiskt tänkande och digitalt skapande. Men den här typen av förändringar sker inte över en natt och är inte heller någon enkel operation.

Den oberoende arbetsgruppen ETAG – Education Technology Action Group – som tillsattes av den brittiska regeringen i februari förra året, har i en enkätanalys och i en rapport pekat på behovet av ett målmedvetet skolutvecklingsarbete och en genomtänkt kompetensutveckling som drar nytta av kollaborativt lärande och aktionsforskning. För att detta ska bli möjligt krävs både en förståelse av hur digitaliseringen förändrar samhället och ett lärarorienterat perspektiv på skolans utveckling. Behovet av att eleverna engageras i sitt eget lärande och tränas i att tänka kritiskt lyfts också fram. En större tonvikt på makerkultur och kreativt skapande i samverkan med samhället utanför skolan ses som ett sätt att hantera detta.

Nestas rapport Young Digital Makers, som kom i mars, visar ett det finns ett stort intresse bland elever och föräldrar för att komma igång med digitalt skapande. De allra flesta föräldrar anser sig dock veta alldeles för lite för att rekommendera någon lämplig fritidsaktivitet för barnen. Risken för en växande digital klyfta är uppenbar. Två tredjedelar av eleverna har ägnat sig åt någon form av digitalt skapande i skolan, men drygt hälften av lärarna ställer sig frågande till om de verkligen har de kunskaper som krävs. Mycket återstår alltså att göra.

BBC och deras partners är medvetna om att det krävs gediget arbete på flera fronter samtidigt för att projektet ska lyckas. Välkända globala företag ansvarar för tekniken och arbetar för att det ska vara lätt att programmera, föra över program och att styra och kontrollera annan digital teknik med hjälp av bluetooth, sensorer, kablar och krokodilklämmor. Appar för Android och iOS är på gång.

Det finns redan en preliminär version av en snabbguide för lärare som ger en bakgrund till projektet och förklarar hur tekniken fungerar, och för engelska lärare finns kopplingar till läroplanen. Senare i sommar kommer man att lansera en webbplats som ska ge en enkel och smidig ingång till micro:bit. Korta kom igång-filmer ska visa hur tekniken kopplas ihop och användas, och efterhand kommer all hjälp och allt stöd att samlas på webbplatsen. Här ska lärare och elever även kunna ladda upp och dela med sig av sina program.

Bland BBCs partners finns företag och organisationer som utvecklar lärresurser av olika slag, till exempel robotar som kan skrivas ut med 3d-skrivare och programmeras och styras med micro:bit. Frivilligorganisationer som Code Club och CoderDojo kommer under hösten att ta fram lärresurser och arrangera särskilda träffar runt om i Storbritannien för att hjälpa barn och vuxna att komma igång.

Wellcome Trust ska hjälpa till med att visa lärare hur micro:bit kan kopplas till undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena och bidra till att underlätta förståelsen av komplexa fenomen. Genom samarbete med Computing at School och deras CAS Community samt med STEMNET, ett nationellt nätverk för lärare i naturvetenskap, teknik och matematik, hoppas BBC kunna nå de brittiska lärarna med information, kompetensutveckling och hjälp.

Frågan är förstås om micro:bit kommer att användas som det är tänkt, eller om den kommer att hamna i en låda eller säljas vidare till teknikintresserade vuxna. Miles Berry, lärare på Roehampton University och en av författarna till snabbguiden, påpekade förra veckan att det bästa sättet att se till att micro:bit verkligen kommer till nytta, är att landets skolor tar sitt ansvar och ser till att lärarna kan använda de nya möjligheterna i undervisningen.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *