De digitala demonstrationsskolorna har en bit kvar

Jag har tidigare skrivit om Danmarks satsning på digitala demonstrationsskolor, som är en viktig del av den nationella strategin för it i skolan samt reformen av den danska grundskolan, som trädde i kraft förra året. Syftet med satsningen, som varar året ut, är att forskare och pedagoger tillsammans ska undersöka hur it och digitala medier kan användas för att utveckla lärarnas undervisning och elevernas lärande.

Numra handlar det om fem utvecklingsprojekt som drivs av två konsortier. Projektet Elevernes egenproduktion & elevindragelse leds av ILD – Forskningslab i It og LæringsdesignÅlborguniversitetets filial i Köpenhamn. Resterande projekt drivs av det andra konsortiet. Det leds av Jeppe Bundsgaard, Århus universitet och Thomas Illum Hansen, som ansvarar för Nationalt videncenter for læremidler.

I det här inlägget tittar jag lite närmare på de projekt som leds av det andra konsortiet. Här ingår förutom Århus universitet även UC Lillebælt, UC Sjælland, UCC, Metropol, VIA UC och UC Syddanmark samt Alexandra Instituttet, som ska utvärdera verksamheten när den avslutats. Femton skolor i olika delar av Danmark deltar i projekten.

Konsortiet arbetar med de här fyra projekten:

  1. IT i den innovative skole – nye kompetencer, nye organiseringsformer i det 21. århundrede. Vad krävs för att eleverna i grundskolan i högre grad ska tillägna sig de kunskaper och förmågor som betraktas som allt viktigare i dagens och morgondagens samhälle? Hur kan undervisningen förändras och hur kan skolans organisation och kultur utvecklas? Här knyter man an till Framework for 21st Century Learning, en modell för 21st century skills som utvecklats av Partnership for 21st Century Learning i USA. Demonstrationsskolorna använder ”mediepatruller”, det vill säga grupper av elever som ska fungera som resurspersoner och bidra till att föra in barnens mediekulturer och -vardag i undervisningen.
  2. IT-fagdidaktik og lærerkompetencer i et organisatorisk perspektiv. Hur kan it och digitala medier användas för att förnya skolans undervisning? Projektet ger stöd åt lärare att ta fram nya sätt att undervisa och hjälper dem att utveckla ett ämnesdidaktiskt språk kring integration av it och digitala lärresurser i undervisningen.
  3. Inklusion og undervisningsdifferentiering i digitale læringsmiljøer. Hur kan it användas för att inkludera fler elever i undervisningen?
  4. Digitalt understøttede læringsmål. Hur kan man skapa digitala verktyg som ger lärarna ett gott stöd i arbetet med att hjälpa eleverna att uppnå målen i läroplanen?

Arbetet i utvecklingsprojekten analyseras i tre övergripande forskningsprojekt:

  1. Elevprodukter i digitale læringsmiljøer. Hjälper uppgifterna eleverna att utveckla viktiga förmågor som kritiskt tänkande, problemlösning, kreativitet, kommunikation och samarbete? Lär de sig att självständigt söka, hantera och bearbeta information och att använda och skapa multimodalt innehåll? Lär de sig att använda it och digitala medier på ett effektivt sätt i sitt lärande? Tränas de i att reflektera kring sitt eget lärande och att utveckla metakompetenser?
  2. Lærerpraksis. Hur uppfattar lärarna de didaktiska möjligheterna när it och digitala medier integreras i undervisningen? Hur påverkas deras kollegiala samarbete? Hur förändras deras undervisning?
  3. Organisation, ledelse og it i grundskolen. På vilka sätt skapas, leds och sprids utvecklingsarbetet i de olika projekten? Hur påverkas och förändras det dagliga arbetet? Hur utvecklas och förbättras skolornas verksamhet?

Forskningsresultaten kommer att publiceras fortlöpande under hösten och vintern. Men redan för en dryg månad sedan släpptes den kvantitativa analysen av de uppgifter som eleverna ska lösa och de produkter som de skapar: Elevopgaver og elevproduktion i det 21. århundrede.

Analysen rör de tre förstnämnda utvecklingsprojekten, och den pekar på att det finns en del utmaningar att hantera för den fortsatta didaktiska utvecklingen ute på skolorna. Marie Falkesgaard Slot, Rune Hansen och Jesper Bremholm har gått igenom cirka 460 uppgifter och produkter i danska, matematik och naturorienterande ämnen. Detta är den första större kvantitativa analysen av det här slaget i Danmark. Den kommer senare under hösten att kompletteras med en kvalitativ analys.

De tre forskarna konstaterar att det endast är en liten andel av de uppgifter som eleverna ska lösa som går ut på att förklara, reflektera, ta ställning och att skapa något kreativt. Minst andel är det i matematiken, där de allra flesta uppgifterna är repetitiva ifyllnadsuppgifter i digital eller analog form. I majoriteten av uppgifterna i de olika ämnena använder eleverna varken ämnestermer eller ämnesspecifika metoder, vilket är ett hinder i utvecklingen av deras förmåga att själva skapa kunskap.

Det är bara en mindre del av elevernas produkter som är multimodala, det vill säga förenar skriftspråk, bild, ljud, och så vidare. Lägst andel är det i danska, där skriftspråket dominerar. Multimodala framställningsformer får en allt större betydelse i samhället, och det är därför viktigt att eleverna får träna och utveckla detta i skolan, menar forskarna.

I knappt hälften (41%) av uppgifterna används inte it överhuvudtaget! När it används, är det till största delen när eleverna skapar själva produkten som ska lämnas till läraren (39%). Andra användningssätt, till exempel informationssökning, analys, konstruktion, uträkning eller kommunikation, förekommer bara i begränsad omfattning eller inte alls. Forskarna påpekar att detta indikerar att it och digitala medier ännu inte är särskilt väl integrerade i undervisningen.

I de allra flesta fall (79%) går uppgifterna ut på individuellt arbete. Särskilt hög andel är det i matematik (93%) och i danska (83%). Detta ser forskarna som problematiskt, eftersom samarbetsförmåga och kollaborativt lärande tillmäts en allt större betydelse i samhället.

Inte en enda av uppgifterna rymmer delar som går ut på att eleverna ska reflektera kring och bedöma sitt eget lärande. Differentiering av uppgifterna saknas också helt, trots att det är det bärande temat i ett av utvecklingsprojekten.

Lärare som använder digitala lärresurser på ett funktionellt sätt i undervisningen, låter eleverna söka, hantera och bearbeta information. De skapar uppgifter som hjälper eleverna att tänka kritiskt, lösa problem, producera multimodalt, samt förklara och ta ställning.

Dessa lärare har förändrat sitt didiaktiska tänkande kring uppgifterna och utformar dem på ett sätt som ger eleverna hjälp och stöd i sin fortsatta utveckling av viktiga förmågor. Det här kommer forskarna att undersöka och beskriva närmare i den kommande kvalitativa analysen. Här finns sannolikt viktiga frön för den fortsatta utvecklingen.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *