EduCloud – en lägesrapport från Finland

I slutet av oktober förra året skrev jag om invigningen av EduCloud – en öppen distribuerad teknisk lösning som ska ge lärare och elever i Finland enkel och smidig tillgång till digitala lärresurser. Tillsammans med de nya läroplanerna för grundskolan och gymnasiet, som börjar införas nästa år, ska EduCloud sätta fart på den finska skolans pedagogiska utveckling.

Satsningen går ut på att skapa en molntjänst, byggd av öppen källkod, där läromedelsförlag och andra aktörer kan göra sina lärresurser tillgängliga, antingen utan kostnad eller mot betalning. De lärresurser som skolorna vill använda, kan nås genom deras lärplattformar utan ytterligare inloggning, med hjälp av single sign-on-lösningen Let-Me-In, i likhet med Skolfederation i Sverige, Uni-login i Danmark och Feide i Norge. De nordiska länderna står inför ungefär samma möjligheter och utmaningar.

EduCloud ska bestå av tre delar: en marknadsplats (Bazaar) där lärresurserna distribueras, en mötesplats (Get Inspired) där lärare ger varandra pedagogiska tips och ett tekniskt forum (Know-How) där man gemensamt reder ut tekniska frågor och problem. Peer-to-peer-lösningar med inspiration från makerkulturen är en viktig grundsten för EduCloud.

För en vecka sedan arrangerade Europeiska skoldatanätet ett slutet webbinarium med Jussi Hurmola, ordförande för EduCloud Alliance, konsortiet som utvecklar och driver EduCloud på uppdrag av den finska regeringen. I konsortiet ingår it-företag, läromedelsförlag, universitetet och andra högre utbildningar samt Finlands Nationalbibliotek.

Jussi Hurmola gav en kortfattad inblick i hur arbetet gått så här långt, vad som är på gång och vad som krävs för att satsningen ska lyckas. Han inledde med att konstatera att syftet med EduCloud är att pedagogiken ska komma i första rummet. Tekniken ska fungera som ett stabilt stöd som gör det möjligt för lärarna att förverkliga sina tankar och visioner i undervisningen. Eftersom plattformen är öppen, kan man lätt integrera innovativa tekniska lösningar efterhand som de blir tillgängliga.

Öppenhet är ledordet för EduCloud, både när det gäller tekniken och arbetsprocessen. Den tekniska plattformen har OSD-licens och alla möten i konsortium och arbetsgrupper spelas in och kan streamas på nätet. Tyvärr är nästan allt material på finska, men inom konsortiet finns en förhoppning om att andra länder ska kunna dra nytta av och bygga vidare på det arbete som pågår.

Det finns fortfarande stora skillnader mellan skolorna i Finland när det gäller hårdvara och infrastruktur, berättade Jussi Hurmola. Här finns det knappast någon likvärdighet, menade han. Förhoppningen är att EduCloud ska göra det lättare för alla skolor att komma igång med digitalisering och pedagogisk utveckling. Eftersom allt material finns ”i molnet”, blir inte hårdvaran lika begränsande. Ett portfoliosystem och ett ramverk av metadata som kopplar lärresurserna till läroplanerna är på gång.

Utvecklingen mot tematisk undervisning, undersökande arbetssätt och kollaborativt lärande i digitala lärmiljöer ställer nya krav på läraren, påpekade Jussi Hurmola. Det räcker inte längre att vara kunnig i sitt ämne och att kunna undervisa. Digital kompetens, kännedom om hur upphovsrätten fungerar och en mängd andra kunskaper blir allt viktigare. Det ställer både krav på fortbildningssatsningar och informellt lärande i kollegiala nätverk för att utvecklingen ska gå vidare. Den strategiska satsningen på en öppen molnlösning underlättar detta, menade Jussi Hurmola, eftersom lärarna inte är inlåsta i slutna system.

Än så länge har EduCloud Alliance bara genomfört en mindre pilotsatsning med ungefär 200 lärare. Nästa steg är att genomföra en mer omfattande implementering av EduCloud 1.0 som når 130 000 lärare. 2016 hoppas man kunna nå 600 000 lärare med EduCloud 2.0, det vill säga 80% av lärarkåren.

Ett analytiskt gränssnitt är under utveckling, så att det blir möjligt att följa och mäta användningen av lärresurser och system i realtid. Målet med de nya läroplanerna är att de ska vara levande dokument som följer med i samhällsutvecklingen och anpassas till elevernas förutsättningar och behov. Analysen av hur EduCloud och lärresurserna används kan fungera som stöd i det arbetet.

Nästa år, när de nya läroplanerna träder i kraft, kan bli en pedagogisk vändpunkt för den finska skolan. Tekniken bakom EduCloud kommer att vara klart i tid, och det ger en bra grundförutsättning, hävdade Jussi Hurmola. Många nya företag som arbetar med digitala lärresurser ligger i startgroparna och kan både driva på den pedagogiska utvecklingen och bidra till att sänka kostnaderna. Det finns stora förhoppningar hos beslutsfattare och i skolan, men det är förstås omöjligt att veta vad som kommer att hända.

Ett orosmoln är den negativa ekonomiska utvecklingen i Finland. Arbetet med EduCloud sker på en minimal budget, och det är svårt att veta hur den digitala strategin för skolan påverkas av att samhällsekonomin blir sämre. Digitaliseringen av skolan måste överleva politiska förändringar, och såväl formell som informell lärarfortbildning måste prioriteras och finansieras för att utvecklingen ska komma igång ordentligt, menade Jussi Hurmola. Det behövs en övergripande statlig styrning som anger riktningen, och huvuddelen av läromedelförlagen och liknande aktörer samt majoriteten av landets skolor och lärare måste vara med på tåget.

De bekymmer som Jussi Hurmola pekar på är inte unika för Finland, utan gäller, om än i varierande grad, för hela Europa. Därför är det viktigt att inte var och en försöker uppfinna hjulet på egen hand, utan att man istället hjälps åt. Öppenhet, interoperabilitet och samarbete över landsgränserna krävs för att arbetet med digitala lärresurser och med digitaliseringen av skolan ska lyckas, avslutade Jussi Hurmola.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *