Hur går det med digitaliseringen av skolan?

OECDs rapport Students, Computers and Learning: Making the Connection, som kom för två veckor sedan, visar att det inte räcker med hårdvara och infrastruktur för att dra nytta av digitaliseringens möjligheter i skolan. Beslutsfattare, skolledare och lärare måste ha visioner och kunskaper som kopplar samman elever, datorer och lärande på bra sätt för att digitaliseringen ska leda någonstans. Det krävs hårt och målmedvetet arbete för att lyckas, konstaterar OECD i rapporten.

Analyser från Skolinspektionen och Skolverket visar att den svenska skolans digitala infrastruktur generellt sett är ganska väl utbyggd, men att den pedagogiska it-användningen ännu inte riktigt har tagit fart. Det har saknats en samlad nationell strategi för skolans digitalisering, men nu är en sådan på gång. I slutet av förra veckan fick Skolverket i uppdrag av regeringen att ta fram en strategi för grundskolan och en för gymnasiet, som ska presenteras i mars respektive april nästa år.

SKLs webbaserade självskattningsverktyg LIKA, som hjälper rektorer och kommuner att ta fram lokala lägesrapporter och strategier kring digitaliseringsarbetet, har varit igång sedan augusti 2014. Med hjälp av 78 indikatorer, inom områdena ledning, infrastruktur, kompetens och användning, ges en bild av läget i hela kommunen och på de olika skolorna. För varje indikator finns fem svarsalternativ: uppnådd, nästan där, påbörjad, planerad och ej planerad.

Det finns en publiceringsfunktion i LIKA, som möjliggör en kommunövergripande, nationell sammanställning. I mitten av förra veckan presenterade SKL för första gången en sådan sammanställning: Skolans digitalisering. Hur långt har vi kommit? Den bygger på 873 publicerade självskattningar från 752 grundskolor och 121 gymnasieskolor från knappt 100 kommuner runt om i landet.

I samband med att sammanställningen släpptes, arrangerade SKL ett webbinarium där resultatet ventilerades. Här deltog Johanna Karlén, projektledare för LIKA, Roy Melchert, sektionschef på avdelningen för utbildning och arbetsmarknad på SKL och Elisabet Teghult, rektor på Varlaskolan i Kungsbacka samt medlem i styrgruppen för LIKA.

Resultatet kan sammanfattas så här: arbete pågår, arbete kvarstår! Skolorna är överlag ganska bra på infrastruktur, men det återstår ett antal utmaningar inom de andra tre områdena, i synnerhet ledning.

De indikatorer som rör ledning, uppföljning och systematiskt kvalitetsarbete är bland de tiotal indikatorer som fått lägst uppnådd-procent i LIKA. Detta är bekymmersamt, eftersom slutrapporten för forskningsprojektet Unos uno pekar på att detta har stor betydelse för att satsningen ska lyckas, sägs i sammanställningen.

Det är till exempel bara 12 procent av rektorerna som uppger att de har en vision kring arbetet med it i skolan som är kommunicerad till medarbetarna. 58 procent är dock på gång med detta. Endast 7 procent uppger att skolledningen arbetar strategiskt tillsammans med lärarna för att ta fram tydliga och utvärderingsbara mål för den pedagogiska it-användningen. 41 procent är igång med arbetet.

Infrastrukturen är ett av de mer kostnadsdrivande områdena när det gäller skolans digitalisering, så därför gäller det att ha en genomtänkt plan och att kontinuerligt utvärdera och reflektera kring det pågående arbetet, påpekas i sammanställningen.

56 procent av rektorerna uppger att hela skolan har tillgång till en väldimensionerad trådlös Internetanslutning. 39 procent är på gång. 83 procent av lärarna har en egen dator eller platta.  En tredjedel av rektorerna uppger att eleverna har god tillgång till dator; 46 procent använder svarsalternativen ”nästan där” eller ”påbörjad”.

Mycket återstår att göra kring lärarnas kompetensutveckling kring it och lärande. 20 procent av rektorerna säger att man regelbundet diskuterar frågor som rör pedagogisk it-användning på arbetsplatsträffar, veckomöten och konferenser. 62 procent är på gång.

24 procent uppger att skolan använder kollegial handledning som modell för kompetensutvecklingen inom pedagogisk it-användning. 46 procent är på gång med att införa detta. Det är inte mer än 8 procent av rektorerna som säger att lärarna kontinuerligt fortbildar sig inom området. 60 procent är dock på gång med att se till att så sker. 10 procent använder svarsalternativet ”uppnådd” för lärarnas användning och utforskande av it och digitala medier för att hitta nya sätt att träna elevernas förmågor och för att utveckla det pedagogiska innehållet. 76 procent använder svarsalternativen ”nästan där” eller ”påbörjad”.

När det gäller it-användningen, ser det bäst ut inom det administrativa området. 93 procent av rektorerna skattar att lärarna använder mail regelbundet, 75 respektive 70 procent anger att lärarna använder it för schemaläggning och frånvarohantering samt för elevdokumentation och bedömning. 23 procent säger att lärarna använder digitala lärresurser i den dagliga undervisningen. 67 procent är på gång.

Mycket återstår att göra kring användningen av digitala medier i undervisningen. 6 procent menar att lärarna har kunskaper i att producera bild, ljud och film. 11 procent säger att lärarna regelbundet arbetar med de regler som gäller för publicering på nätet. Här handlar det bland annat om upphovsrättslagstiftningen och personuppgiftslagen.

6 procent av rektorerna hävdar att lärarna använder bloggar, wiki och andra sociala medier i undervisningen. 15 procent anger att skolbiblioteket och skolbibliotekarien används som resurs i arbetet med informationssökning och källkritik.

Vad behöver göras för att utvecklingen ska ta fart? Elisabet Teghult menade att det är avgörande att rektor har en bra och tydlig målbild och att den kan kommuniceras till medarbetarna. Det kan man göra på flera olika sätt: dels generellt för hela skolan, men också enskilt för varje medarbetare. Under det senaste året har hon själv lagt fokus på it och digitalisering i medarbetarsamtalen. Det gäller att klargöra var man är, vart man är på väg och vad som måste göras för att man ska nå dit.

Rektor har en viktig roll som förändringsledare, betonade Elisabet Teghult. Men det är samtidigt viktigt att sprida ledningsansvaret, och här kan förstelärarna vara viktiga, menade hon. Förstelärarna kan vara nyckelpersoner när det gäller förändringsarbetet, men det förutsätter att de får den fortbildning som detta kräver.

Kollegialt lärande är nyckeln till framgång, påpekade Elisabet Teghult. Det visar både Skolverket och John Hattie, tillade hon. Men det behövs även en bra formell kompetensutveckling inom it och lärande för att skolan ska komma vidare. Mattelyftet, Läslyftet och Lågstadielyftet är exempel på bra och viktiga satsningar. Kanske behövs det även ett it-lyft för alla lärare, med en konkret och praktisk inriktning, ungefär som det numera nedlagda PIM? Det är förstås också viktigt att lärarutbildningarna och rektorsprogrammen väver in it på ett per systematiskt sätt, betonade hon.

Roy Melchert konstaterade att formuleringen ”arbete pågår – arbete kvarstår” fångar själva essensen i sammanställningen. Siffrorna kan läsas på två sätt, menade han. Om man bara ser på ”uppnådd”-nivån är det en lång väg kvar inom ledning, kompetens och användning. Lägger man till ”nästan där” och ”påbörjad” ser det genast bättre ut.

En snabb utveckling är på gång, och det är en skörd av de lokala satsningar som gjorts i många kommuner. Utvecklingen drivs på underifrån, och det är en styrka, tillade Roy Melchert. Det finns ett sug ute i kommuner och skolor. Skolledare och lärare ser möjligheterna och man försöker tillsammans hitta vägar som leder framåt. Men det är förstås bra att det byggs gemensamma vägar och att Skolverket ska ta fram nationella strategier. Digitaliseringen av nationella prov är också en positiv utveckling.

Såväl OECDs senaste rapport som sammanställningen från LIKA pekar på att it och digitala medier ger fantastiska möjligheter för undervisning och lärande, om tekniken används på rätt sätt, hävdade Roy Melchert. Vi har sannolikt bara sett en bråkdel av de möjligheter som finns här.

SKL kommer att fortsätta utvecklingen av LIKA, som är ett bra verktyg för planering, ledning och styrning. Det är sällan ett verktyg har exploderat i användning på så kort tid som det har gjort. Vid utgången av augusti fanns 873 publicerade skattningar; 22 september fanns 1052! Här gäller det också att komma ihåg att LIKA är ett dynamiskt verktyg, påpekade Johanna Karlén.

Styrgruppen arbetar ständigt med att se över indikatorerna och med att vässa dem. Målet är ju inte att indikatorerna ska uppnås, utan att utvecklingen ska fortsätta. När indikatorerna är uppfyllda, byts de ut. Kanske kommer mail att tas bort om ett år eller två, medan programmering och datalogiskt tänkande kommer som en ny indikator. LIKA ska vara ett levande verktyg och ligga rätt i tiden, tillade Johanna Karlén.

Det är inte längre en fråga om it ska användas i undervisningen, utan det handlar om hur, underströk Roy Melchert. Efter OECDs rapport häromveckan började hur-frågan lyftas fram i debatten. Här är sammanställningen från LIKA en bra temperaturmätare. Den sätter fokus på vad vi ska prata om för att komma framåt, menade han. Vi måste också komma ihåg betydelsen av diskussionerna mellan professionerna i skolan och de som leder politik och förvaltning.

Nu gäller det för huvudmännen att skapa de infrastrukturella och organisatoriska förutsättningar som krävs för den fortsatta utvecklingen, hävdade Johanna Karlén. En smart och ändamålsenlig it-miljö med en genomtänkt it-arkitektur, strömmande informationsflöden och säkra, tillgängliga system, är en viktig del av detta. Här kan Skolfederation och single-sign on spela en viktig roll.

Ledningen av förändringsarbetet, organiseringen av kollegial handledning och uppmuntrandet av en dela-kultur är också centralt. Pedagogiska diskussioner och erfarenhetsutbyte är också nödvändiga, och de är inte kostnadsdrivande, tillade hon. Däremot har infrastrukturen kostat mycket pengar, så därför är det förstås nödvändigt att använda den för att utveckla och förbättra undervisning och lärande, påpekade Johanna Karlén.

Nu är det viktigt att vi tar tag i känslan av att något är på gång, avslutade Roy Melchert. Kanske kommer vi 2020 att se tillbaka på 2015 och tänka ”oj, så mossigt”! Vi är bara i startblocken och mycket kommer att hända framöver!


Kommentarer (1)

  1. Ingwar Blomster,

    Jag har, som rektor, arbetat med IT-frågor sedan slutet av 80-talet. I endast två av de skolor jag arbetade med, utvecklade vi en bra IT-undervisning. I övriga skolor har den undervisningen varit vind för våg där lärarna egentligen inte tillförde någonting. I de skolor jag jobbade med frågan lät vi teknikundervisningen inom NO-sektorn bli motorn tillsamman med det, som tidigare var maskinskrivning

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *