En global dialog kring skolans digitalisering

I måndags och igår arrangerade OECD, EU-kommissionen och Finlands regering den första upplagan av Global Education Industry Summit i Helsingfors. Toppmötet samlade intressenter inom utbildningsområdet från hela världen: utbildningsministrar och andra beslutsfattare, experter och facilitatorer inom utbildningsområdet samt ledande representanter för utbildningsindustrin.

Syftet med det här toppmötet är att genom dialog lägga grunden till ett globalt ekosystem som med hjälp av kunskapsdelning och samarbete kan bidra till skolans digitalisering och pedagogiska utveckling. Nästa år samlas man i Israel, 2017 är EU-kommissionen värd i Bryssel och 2018 blir det dags för ett besök i Estland.

I somras konstaterade Dirk van Damme på OECD att utbildningslandskapet blir alltmer komplext. En rad nya intressenter börjar ta plats, bland annat den framväxande utbildningsindustrin som utvecklar digitala produkter och tjänster som vänder sig till skolan. Globaliseringen och teknikutvecklingen skapar både möjligheter och utmaningar för skolan. Därför är det viktigt att beslutsfattarna och företagen inom det här området tänker pragmatiskt, ser till samhällsintresset och tillsammans försöker hitta en väg framåt, menade Dirk van Damme.

OECDs rapport Students, Computers and Learning: Making the Connection, som bygger på PISA 2012 och släpptes i mitten av september, visar att skolsystemen i hela världen står inför stora utmaningar när det gäller skolans digitalisering. Det krävs ett konstruktivt samarbete mellan skolans intressenter för att hantera det här, konstaterade Andreas Schleicher, chef för Directorate of Education and Skills på OECD, redan ett par veckor innan rapporten gavs ut. Det är detta Global Education Industry Summit handlar om, tillade han.

För EU-kommissionen är utvecklingen av skolan en viktig del av Digital agenda för Europa, som är en av de sju pelarna i Europa 2020, EU:s tillväxtstrategi fem år framåt. Samhällsliv och ekonomi förändras snabbt av den digitala utvecklingen. Detta måste skolan lära eleverna att förstå och hantera, påpekade Adam Tyson, som arbetar med förnyelsen av Europas utbildningsystem på EU-kommissionen, i början av oktober. Men det återstår mycket att göra. Sextio procent av eleverna i EUs medlemsländer använder aldrig it i skolan, och många lärare har inte de kunskaper som krävs för att använda it och digitala medier i undervisningen på ett bra sätt.

Ungdomsprogrammet Erasmus+ och forskningsprogrammet Horizon 2020 är två satsningar som EU-kommissionen hoppas både kan ge stöd till pedagogisk forskning och till ett nytänkande kring undervisning och lärande i Europas skolor. Det är också viktigt att medlemländerna lär av varandra och drar nytta av erfarenheter från andra delar av världen. Chiara Gariazzo, som bland annat ansvarar för Erasmus+, utryckte nyligen sin förhoppning om att Global Education Industry Summit blir en startpunkt för ett mer strukturerat kunskapsutbyte som kan föra den gemensamma utvecklingen framåt.

För oss som inte var på plats i Helsingfors var det svårt att följa presentationer och diskussioner, även om hashtaggen #GEIS2015 på Twitter gav en viss inblick. På toppmötets webbplats finns en samling länkar till rapporter och annat material från OECD och EU som knyter an till programmet. Här finns även en transkription av Andreas Schleichers middagstal i måndags, som ger bakgrunden till toppmötet och pekar framåt.

Enligt programmet handlade den första sessionen om hur lärmiljöer med hjälp av teknik kan utvecklas och förändras för att ge ett bättre stöd åt elevernas lärande. Här betonades att det både är viktigt att undersöka vilka möjligheter som tekniken kan skapa och att titta närmare på hur politiska beslut kan skapa incitament för en sådan utveckling. Harvardprofessorn Chris Dede, som arbetat mycket med virtuella lärmiljöer, bland annat de pågående projekten ecoXPT och ecoMOBILE, samt Paul Collard, som leder den internationella stiftelsen Creativity, Culture and Education, ansvarade för detta.

Den andra programpunkten tog upp hur den digitala tekniken både kan användas för att skapa fler lärmöjligheter, som kan anpassas till målgruppers och individers behov, och för att höja utbildningarnas kvalitet. Här deltog Alek Tarkowski från tankesmedjan Centrum Cyfrowe Projekt:Polska och Vibeke Kløvstad, kommunikationschef på norska IKT-senteret. Alek Tarkowski är ordförande i styrelsen för Koalitionen för öppen utbildning, som utvecklar öppna läromedel för den polska grundskolan på uppdrag av regeringen, så man kan anta att den satsningen nämndes. Omvärldsbloggen tog upp det här arbetet för knappt två år sedan.

Heikki Mannila från Finlands Akademi och Martyn Farrows från Learnovate Centre i Dublin ansvarade för den tredje programpunkten: hur beslutsfattare kan dra nytta av kunskaper och erfarenheter hos utbildningsindustrin och bland forskare i arbetet med att dra nytta av den digitala revolutionen i skolutvecklingen. Sitras utveckling av en lärandevision för Finland och Irlands strategi för att digitalisera skolan är två ämnen som kan ha tagits upp.

Den fjärde och sista programpunkten leddes av Risto Penttilä från Handelskammaren i Finland och Karen Cator från amerikanska Digital Promise. Ämnet var hur man kan skapa partnerskap och nätverk som utvecklar och förändrar skolans verksamhet. Digital Promise, som Omvärldsbloggen tog upp när verksamheten startade för fyra år sedan, arbetar med just detta. Förmodligen togs detta upp som ett exempel under de nittio minuter som man hade till sitt förfogande.

När konferensen avslutats igår eftermiddag, släppte OECD ett pressmeddelande som slog fast att deltagarna var överens om en fortsatt konstruktiv dialog kring skolans utveckling i en digital och innovativ riktning.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *