Bibliotekets roll i en digital skola

Digital läsförståelse och medie- och informationskunnighet lyfts ofta fram i diskussionerna kring vilka förmågor som är viktiga i ett samhälle där alltmer information hanteras digitalt. Hit hör till exempel DIGCOMP, EU:s ramverk för digital kompetens, som jag tog upp förra veckan.

Den traditionella läsförmågan är förstås en avgörande grund, men det är också nödvändigt att kunna förstå och hantera dagens digitala medielandskap, både som konsument och som producent. Framför allt handlar det om att kunna förhålla sig kritiskt och analyserande. Här återstår mycket att göra runt om i världens skolsystem. Annars riskerar vi en kunskapsklyfta i samhälle som på sikt kan hota den demokratiska samhällsutvecklingen.

Det visar bland annat International Computer and Information Literacy Study, som jag skrev om i november förra året. I den här undersökningen, som genomfördes bland 60 000 åttondeklassare och 35 000 lärare i 20 länder, däribland Danmark och Norge, framgår det tydligt att det är en lång väg att gå innan kritisk och kreativ hantering av digitala medier är en naturlig och integrerad del av skolans undervisning. OECD:s rapport Students, Computers and Learning: Making the Connection, som kom i september, pekar i samma riktning.

Borde inte skolbiblioteket och skolbibliotekarien kunna spela en viktig roll i det här avseendet, precis som i arbetet med elevernas ”vanliga” läsutveckling? Alla elever ska, enligt skollagen, ha tillgång till skolbibliotek och ska vara integrerat i arbetet med elevernas språkutveckling. Hit hör även andra medier än tryckta böcker, inte minst digitala. I Sverige är det många som lyfter fram detta. Det finns också redan en hel del skolor som arbetar så här, även om det är långt ifrån självklart.

Danmark, där skolbibliotek varit obligatoriskt i grundskolan sedan 1995, har sedan ett år tillbaka gett skolbiblioteket en central roll i arbetet med skolans digitalisering, den didaktiska utvecklingen och elevernas digitala kompetens. Numera handlar det inte längre enbart om att stå till tjänst med material för lärarens undervisning. I den danska grundskolan undervisar skolbibliotekarien tillsammans med läraren och skolbiblioteket ska fungera som katalysator i det pedagogiska utvecklingsarbetet på varje skola. Kanske kan Sverige lära något av detta?

I förmiddags var det dags för ett nytt avsnitt i SKL:s serie av webbinarier om skolans digitalisering, där man utgår ifrån de fyra fokusområdena i självskattningsverktyget LIKA: användning, infrastruktur, ledning och kompetens. Det här gången handlade det om bibliotekets roll i en digital skola. Anna Carlsson, som arbetar med skolfrågor på SKLs digitaliseringsavdelning, hade bjudit in skolbibliotekschefen Catrin Eriksson, skolbibliotekarien Liselott Drejstam och utvecklingsledaren Martina Lundström för ett samtal kring hur man tänker och arbetar i Linköpings kommun.

Linköping arbetar sedan 2009 med fokusbibliotek, vilket innebär att man satsar på att utveckla skolbibliotekets pedagogiska funktion i skolans vardag. Just nu har man ett tjugotal fokusbibliotek och lika många fokusbibliotekarier. I praktiken betyder det att de skolor som deltar i satsningen har en heltidsanställd bibliotekarie som tillsammans med lärarna i de olika ämnena arbetar målmedvetet med elevernas läsutveckling samt deras medie- och informationskunnighet.

Fokusbiblioteket är inte något vid sidan av den ordinarie verksamheten och fokusbibliotekarien är även pedagog, fast med ett annat yrkesperspektiv än läraren. I Linköping har man börjat komma en bit på väg, och det beror i hög grad på att arbetet redan från början är politiskt förankrat, konstaterade Catrin Eriksson. Arbetet har pågått sedan 2008, då den nuvarande skolchefen tillträdde. Han ville arbeta på ungefär samma sätt som han gjort med modellskolorna i Växjö, och han fick gehör för detta. Men det är inte förändring som sker över en natt, och det krävs flera steg innan man är igång på allvar.

Catrin Eriksson tillade att det är nödvändigt att ha ett långsiktigt perspektiv på arbetet, och man måste arbeta kommunövergripande och kollaborativt för att det ska bli en varaktig effekt. I Linköping är skolbibliotekariegruppen – som hon leder – viktig för hela kommunen.  Den samlade kompetensen utnyttjas över hela kommunen och man deltar på lärarnas fortbildningar, anordnar studiedagar, och så vidare. Det stöder också varandra och anordnar bland annat egen fortbildning i form av studiecirklar. Rent organisatoriskt tillhör skolbibliotekarierna i Linköping avdelningen metodstöd på utbildningsförvaltningen.

Liselott Drejstam är bibliotekarie på Hjulsbroskolan, vars fokusbibliotek som nyligen utsågs till Årets skolbibliotek 2015. Hon är både it-pedagog och bibliotekarie, och idag har hon en naturlig roll i det pedagogiska arbetet och den gemensamma kompetensutvecklingen på skolan. Alla är överens om värdet av att samarbeta för en högre måluppfyllelse. Det var dock inte självklart när hon började på skolan, och det har varit en lång resa.

Kanske är det ibland svårt för lärare att släppa in en annan yrkeskategori i sitt arbete? Det är dock viktigt att komma ihåg att bibliotekarien har en kompetens som kompletterar lärarens inom viktiga områden, tillade Catrin Eriksson. Men för att det här verkligen ska få genomslag, måste det bli en fullskalig samverkan som innefattar planering, genomförande och utvärdering.

En bibliotekarie i skolan behöver dessutom en annan kompetensprofil än en bibliotekarie som arbetar på ett folkbibliotek. Det rör sig om olika yrkesroller och olika uppdrag. I Linköping – där skolbibliotekarien är på väg att integreras i det pedagogiska arbetet – framgår det tydligt. Skolbibliotekarien ska, precis som läraren, följa läroplan och kursplaner. Det gäller att vara intresserad av att undervisa och att kunna ta en undervisande och vägledande roll i sitt arbete.

Hur utvecklas skolbiblioteket till en resurs i en digital skola? Martina Lundström betonade att bibliotekarien har medie- och informationskunnighet, och kan därför fungera som stöd i utvecklingen av arbetet med detta. Det är också avgörande att den digitala utvecklingen blir en naturlig del av vardagen. I Linköping satsar man på ipads och trådlösa nät på skolorna. Det ska inte vara mer besvärligt att arbeta digitalt än med papper och penna.

Användningen av it och digitala medier ska inte ske med fokus på tekniken, tillade Martina Lundström. Istället handlar det om att utgå ifrån undervisningens mål, vilka kunskaper och förmågor som ska utvecklas, och att utifrån undersöka hur tekniken kan komma till användning i det konkreta arbetet. Lärarna – och bibliotekarien – ska fortfarande undervisa, men med teknikens hjälp kan de hitta nya vägar.

Liselott Drejstam berättade att hon under det senaste året bland annat arbetat med deckare i undervisningen, och att eleverna även skrivit egna deckare som publicerats på SkolArena, som används som portal för digitala lärresurser i Linköping. När eleverna ses som producenter, som skapar något som även blir tillgängligt för andra, utanför skolan, tar de undervisningen på större allvar och ser till att göra sitt bästa. Hon använder också TodaysMeet ibland när eleverna ska diskutera texter som de läst, för att se till att alla blir delaktiga och får göra sin röst hörd. Samtidigt dokumenteras samtalet och det samlade materialet kan användas som underlag för bedömning.

Arbetet med källkritik är en av bibliotekets viktigaste delar, och det var också något som lyftes fram i motiveringen till att Hjulsbroskolan blev Årets skolbibliotek. Det här arbetet börjar redan i förskoleklass, och målet är att eleverna ska utveckla ett kritiskt förhållningssätt som sitter i ryggmärgen och som byggs på och förfinas genom åren.

Mycket är på gång, både på Hjulsbroskolan och på andra fokusbibliotek på skolor i Linköping. Framöver kommer man bland annat att arbeta med MIKsperter och Linopedia, en lokal Wikipedia-variant, för  att utveckla elevernas medie- och informationskunnighet.

Vad kan andra kommuner och skolor lära av Linköping? Finns det några goda råd att ge? Catrin Eriksson menade att det viktigaste är att satsa på utbildade bibliotekarier – de har de kunskaper som behövs i en digital skola. Men det gäller att anställa bibliotekarier som vill spela en pedagogisk roll – annars når man inte ända fram. Det är också avgörande att skolans rektor ser bibliotekarien som en nyckelperson i det pedagogiska utvecklingsarbetet och ger skolbiblioteket ett tydligt uppdrag.

Liselott Drejstam avslutade med att slå fast att det avgörande är att skolbibliotekarien och läraren arbetar mot samma mål. Det förutsätter att bibliotekarien ses som pedagog och får ta del av samma kompetensutveckling som lärarna. Det kräver också att skolbibliotekarien inte bara sitter i biblioteket, utan kommer till klassrummen och har en aktiv funktion i den dagliga undervisningen.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *