Chromebook som katalysator för förändring

Future Classroom Lab är en satsning på pedagogiskt nytänkande som drivs av Europeiska skoldatanätet och utbildningsdepartementen i EU:s medlemsländer, i nära samverkan med it- och utbildningsindustrin. Här bygger man bland annat vidare på erfarenheterna från det omfattande utvecklingsprojektet iTEC, som jag tidigare skrivit om.

Ett av iTEC:s viktigaste resultat var utvecklingen av en metodik för scenarioplanering och undervisning. Den kom till god nytta i satsningen Creative Classrooms Lab, där ett fyrtiotal klasser från åtta EU-länder undersökte hur surfplattor kan användas i undervisningen. Metodiken ligger också till grund för Future Classrom Toolkit, en samling riktlinjer och självskattningsverktyg som underlättar arbetet med att digitalisera undervisningen.

Under året har Future Classroom Lab lett ett pilotprojekt tillsammans med Google for Education och datortillverkaren Acer, där man tittat närmare på hur chromebooks kan användas för att utveckla skolan, lärarna och undervisningen i en digital, undersökande och skapande riktning.

En chromebook är en laptop med ett linuxbaserat operativsystem som använder webbläsaren som gränssnitt. Alla program är molntjänster som körs med appar i webläsaren, och samtliga dataprocesser och all lagring sker i molnet. Detta skapar både möjligheter och hinder. Administration och användning underlättas på många sätt, men det uppstår också frågetecken kring hanteringen av personuppgifter. Därmed finns risk för att den personliga integriteten kan hotas, vilket bland annat Datainspektionen pekat på här i Sverige.

Den här risken uppmärksammades, så vitt jag vet, inte i pilotprojektet. Här fokuserades användningen av chromebooks på skolan, samt den omfattande ekologin av tillgängliga tjänster och hur de kan komma till nytta i det pedagogiska utvecklings- och förändringsarbetet.

Google och Acer valde ut tolv lärare från sex grundskolor i England, Nederländerna och Spanien (Baskien) som varit med under hela året. Den här månaden avslutas projektet och i januari kommer en utvärdering att presenteras, liksom en sammanfattande broschyr som ska ge en inblick i hur projektet genomfördes, vad det ledde till och hur andra europeiska skolor kan bygga vidare på insikter och erfarenheter.

I onsdags arrangerade Europeiska skoldatanätet ett webbinarium där fyra av skolorna, två från England, en från Nederländerna och en från Spanien, berättade om hur det gått.

Samtliga skolor som deltog i projektet har använt Future Classroom Toolkit för att planera och strukturera sitt arbete. Här består arbetsprocessen av fem steg:

    1. Alla intressenter identifieras och engageras i arbetet. Man skapar en kärngrupp på skolan som leder arbetet analyserar hur man bäst kan börja utnyttja de digitala möjligheterna i undervisningen. Kärngruppen informerar och samverkar med den vidare gruppen av intressenter: andra lärare, föräldrar, beslutsfattare samt producenter av digitala lärresurser och andra digitala tjänster.
    2. Ett självtest genomförs, som visar vilken digital mognadsnivå skolan befinner sig på. Detta är nödvändigt för att kunna formulera en realistisk vision med genomförbara mål. Med andra ord går man igenom hur it och digitala medier har använts i undervisningen hittills, om digitaliseringen av skolan och undervisiningen är ett prioriterat mål hos skolledningen, vilka kunskaper och erfarenheter som lärarna har inom det här området, vilken kompetensutveckling som kan behövas, hur det kollegiala samarbetet och kunskapsdelningen ser ut, och så vidare.

  1. Kärngruppen arrangerar workshops där man utvecklar scenarier för hur man kan förnya undervisningen med dagens digitala möjligheter, som utgår ifrån de kunskaper och erfarenheter som finns bland lärarna. Future Classroom Toolkit innehåller riktlinjer för hur man kan gå tillväga.
  2. Utveckla läraktiviteter och formulera konkreta undervisningssituationer som kan förverkliga de mål och syften som formuleras i scenariet. Future Classroom Toolkit ger tillgång till läraktiviteter och dokumentation som man kan använda bygga vidare på. Det finns också webbaserade verktyg som underlättar planering och skapande av egna läraktiviteter.
  3. Utvärdera och analysera. Undersök på ett strukturerat sätt hur det har gått genom att använda enkäter och fallstudier bland skolledare, lärare, elever och föräldrar. Future Classroom Toolkit innehåller vägledningsmaterial som underlättar detta. I likhet med Digital Promise, som jag tog upp förra veckan, har man tagit fram riktlinjer för hur man genomför ett pilottest. Skolan kan också spela in en video som beskriver arbetsprocesser och erfarenheter, och göra den tillgänglig för andra skolor och lärare i Europa.

De tolv lärarna samlades på två workshops i Bryssel, där man gick igenom och arbetade med Future Classroom Toolkit. Tillsammans bildade man ett utvidgat kollegium som regelbundet delade erfarenheter på Google+. Förhoppningsvis kan samarbetet och kunskapsdelningen fortsätta även efter att projektet avslutats.

På webbinariet betonade lärarna från de fyra skolorna hur viktigt det var att förankra arbetet hos rektor, att engagera alla som är involverade, att regelbundet informera och att göra alla involverade delaktiga i utvecklingsarbetet. Man lyfte också fram värdet med att föräldrarna får en god inblick i vad som pågår och vad det digitala förändrings- och utveckligsarbetet innebär för skolan, för lärarna och för eleverna.

Lärarna konstaterade också att de och deras kollegor inte längre är allvetaren som ska förklara allt, utan snarare fungerar som en coach och vägleder eleverna i sökandet efter förklaringar och svar. Deras sätt att arbeta i klassrummet har förändrats och blivit mer effektivt och samarbetsinriktat, samtidigt som det blivit enklare att anpassa undervisningens innehåll efter personliga förutsättningar och behov.

Eleverna har också blivit mer självständiga än tidigare. På flera av skolorna har eleverna kunnat ta med sig sin chromebook hem, vilket har skapat en mer otydlig gräns mellan hemmet och skolan, fritid och skoltid.

Skolorna hade olika visioner för sin användning av chromebooks och utvecklade en rad olika scenarier och läraktiviteter. På en av skolorna, Filey Junior School i norra England, hade man siktet inställt på elevernas läs- och skrivutveckling. Kollaborativt lärande var en viktig del av detta och varje elev fick en samarbetspartner som de delade sitt arbete med. Eleverna uppmuntrade och stödde varandra och hjälptes även åt med att utvärdera varandras arbete.

Nu kan man konstatera att skolan gått från att ligga under det nationella genomsnittet i läs- och skrivförmåga, till att ligga något över. Arbetet med chromebooks, Google Drive och en rad olika appar, bland annat mindmaps, ser man som en viktig förklaring till förbättringen.

Elgobar Ikastola, som ligger i den baskiska delen av Spanien, började man använda chromebooks redan under läsåret 2013/14. Nu har man med tryckta läroböcker i de senare åren på grundskolan, och använder istället kommersiella digitala lärresurser som är tillgängliga på en plattform där allt innehåll är kopplat till läroplanens krav och mål. Det övergripande syftet är att digitalisera hela skolans verksamhet, och nu har man börjat komma en bit på väg. Arbetet med chromebooks har fungerat som en katalysator för pedagogisk utveckling och förändring.

Skolorna är överlag nöjda med sina scenarier och läraktiviteter och med pilotprojektet som helhet. Lärarna hittar nya sätt att integrera it och digitala medier i undervisningen, kollegialt samarbete och kunskapsdelning har ökat, och såväl elever som föräldrar tycker i allmänhet att förändringen är positiv.

En viktig förklaring till att det gått bra, är sannolikt att tröskeln är låg för att börja använda Chromebook och ett molnbaserat arbetssätt med appar och webbtjänster. Skolornas strävan efter att involvera alla och att se till att alla hänger med och är delaktiga är säkert en annan delförklaring. Detsamma gäller för Future Classroom Kit, som satt ramarna och underlättat utvecklingsarbetet. Verklighetsförankrade och klara mål samt en tydlig struktur för arbetet är grundförutsättningar som krävs för att lyckas.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *