En skiss över framtidens skola i Nederländerna

17 november förra året inledde Nederländernas regering arbetet med att ta fram nya läroplaner för grundskolan och gymnasiet. Projektet gavs namnet Onderwijs 2032, eftersom det är det år då de som började skolan 2014 beräknas ge sig ut på arbetsmarknaden. Vad behöver de kunna då? Hur kan skolans undervisning förbereda dem för detta på bästa sätt? Vad kräver detta av skolan och av lärarna? Hur blir det möjligt att nå dit?

Redan från början bestämde man sig för att näringsliv, organisationer, forskning och allmänhet skulle involveras i arbetet. Ambitionen var att skapa en så bred grund som möjligt för denna ytterst komplexa uppgift.

Ansvaret för att utveckla ett förslag på nya läroplaner ligger på arbetsgruppen Platform Onderwijs 2032, som består av representanter för skola, forskning och näringsliv.

12 februari inleddes dialogfasen, det vill säga det offentliga samtalet kring framtidens skola och morgondagens läroplan. Det fördes både på webbplatsen och på ett stort antal möten och brainstorming sessioner på olika platser i Nederländerna.

Samtal och diskussioner kretsade kring nio centrala frågor och problemställningar:

  1. Hur kan skolans undervisning förbereda eleverna för yrken och arbeten som ännu inte sett dagens ljus?
  2. Hur ska undervisningen utformas för att eleverna ska utvecklas till aktiva, ansvarsfulla och samhällsengagerade medborgare?
  3. Hur kan skolans undervisning hjälpa eleverna att upptäcka och utveckla sina talanger, förmågor och intressen?
  4. Vad behöver eleverna lära sig för att kunna fortsätta lära och utvecklas genom hela livet?
  5. Vilka digitala förmågor och förhållningssätt krävs för att hantera arbetsmarknad och samhällsliv om femton, tjugo år?
  6. Hur kan skolans undervisning hjälpa eleverna att utveckla sin identitet och att reflektera över sina relationer till andra människor?
  7. Vilka kunskaper och förmågor ska undervisningen förmedla och utveckla i ett samhälle där informationen flödar över och alltid är digitalt tillgänglig?
  8. Vilka kunskaper, förmågor och förhållningssätt krävs för att eleverna ska klara sig i en alltmer globaliserad värld?
  9. Hur kan skolans undervisning uppmuntra och ge stöd åt eleverna kreativitet?

I oktober presenterade arbetsgruppen en skiss på det kommande förslaget, som bygger på dialogen med allmänheten samt fyra papers från medarbetare på OECDs avdelning CERI och Center for Curriculm Redesign. Dessa papers, som är skrivna på engelska, tar upp hur aktuell forskning och samhällsanalys ser på morgondagens kompetenskrav på arbetsmarknaden, vad globaliseringen kan innebära för ländernas sociala sammanhållning, hur skolans undervisning kan främja elevernas personliga utveckling samt hur läroplanerna bör utvecklas och förändras för att rymma ämnesövergripande förmågor som motsvarar de som beskrivs i Framework for 21st Century Skills och andra liknande sammanställningar.

I skissen konstateras att det behövs en bättre balans mellan skolans tre huvudmål – kunskap, personlig utveckling och förberedelse för att bli en aktiv medborgare – för att förbereda eleverna för ett globalt och digitalt samhälle som ständigt utvecklas och förändras.

Det handlar om att hjälpa eleverna att upptäcka vilka de är och vad de tycker är viktigt i livet. Eleverna behöver också få en stabil bas av kunskaper att stå på, som både innebär en fördjupning och breddning. Det ska bli ”mer av mindre”, vilket motsvarar de resonemang kring djuplärande som Ludvigsen-utvalget i Norge presenterade i mitten av juni. Samtidigt är det nödvändigt att skolans undervisning bryter sig loss från ämnesundervisningen, menar man. Domäner och teman – inte ämnen – är kärnan i framtidens skola. Här pekar man bland annat på de nya finska läroplanerna.

Man konstaterar också att undervisningen ska främja kreativitet och nyfikenhet och få eleverna att inse värdet av att ständigt utvecklas, förändras och lära nytt. Eleverna ska även lära sig att hantera frihet under ansvar och tränas i att ”kika runt hörnet” för att upptäcka nya vägar bortom det välkända och självklara. Dessutom är det förstås nödvändigt att barn och ungdomar verkligen lär sig att förstå, att kritiskt granska och att dra nytta av de möjligheterna som den digitala utvecklingen skapar. Medie- och informationskunnighet är en central del av det här området.

Arbetsgruppen har fortsatt dialogen med allmänheten efter att skissen presenterades, och de arbetar vidare med de kommande förslagen på ny a läroplaner. I januari nästa år kommmer de att presenteras för den ansvarige ministern och därefter börjar ”konstruktionsfasen”. Läroplanerna ska tas fram, och förhoppningen är att de ska kunna presenteras 2017. Ett hårt och spännande arbete väntar!


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *