Programmering och makerkultur i LP 2016

Igår eftermiddag arrangerade Carl Heath, Interactive Institute, tillsammans med Lars Lingman och Eva Söderberg, en Google Hangout med Linda Mannila, som till vardags undervisar och forskar i datavetenskapens didaktik vid Åbo Akademi. Året är ut är hon dock tjänstledig för att arbeta med olika projet som rör programmering i den finska grundskolan. Samtalet ägde rum inom ramen för det Vinnova-stödda utvecklingsprojektet Makerspace i skolan. Här är syftet att föra in makerkultur och programmering i för- och grundskolans undervisning genom att bland annat arbeta med kollegial utveckling, samt att undersöka om slöjdmiljön kan fungera som makerspace i grundskolan.

Dagens ämne var makerkultur och programmering i den nya läroplan – LP 2016 – som i höst börjar träda i kraft i den finska grundskolan. Tanken med den nya läroplanen, som utgår ifrån EU:s åtta nyckelkompetenser, är att utveckla och förändra skolans lärmiljö och undervisning, så att eleverna så bra som möjligt kan förberedas för det komplexa globala och digitala samhälle som växer fram. Därför är det viktigt att utveckla elevernas mångsidiga kompetens, så att de verkligen klarar att hantera de utmaningar som detta innebär och att de växer som medborgare och som människa.

Linda Mannila berättade att läroplanen arbetades fram i en öppen arbetsprocess som pågick under två år, och som var öppen för alla intresserade att kommentera och att bidra till. I den slutgiltiga texten är programmering en del av undervisningen i ämnena matematik och slöjd, men den är också en del av den digitala kompetensen, som i sin tur är en av de sju delkompetenser som räknas till elevernas mångsidiga kompetens. De sju delkompetenserna är generativa och ska därför ingå i undervisningen i alla ämnen.

Digital kompetens är indelad i fyra huvudområden:

  1. Eleverna ska utveckla en förståelse av centrala begrepp och principer för hur it och digitala medier används. De ska också ges möjlighet att tillämpa och utveckla sina kunskaper och sin förståelse i praktiken. Här är programmering en viktig del.
  2. Eleverna ska tränas i att använda program och tjänster på ett ansvarsfullt, ergonomiskt och tryggt sätt.
  3. Eleverna ska lära sig att använda program och digitala tjänster som hjälpmedel när de söker och hanterar information och när de arbetar undersökande och kreativt. Här är medie- och informationskunnighet centralt.
  4. Eleverna ska kommunicera och tränas i att samarbeta i nätverk genom att använda sociala medier.

Här i Sverige nämns ofta datalogiskt tänkande, som är en översättning av engelskans computational thinking, när programmering i skolans undervisning kommer på tal. Detsamma gäller för de länder i Europa som infört eller är på väg att införa programmering i läroplanen. Termen används inte i Finland, påpekade Linda Mannila, men tankarna går i samma riktning. Det avgörande är inte att eleverna lär sig att programmera, utan att de lär sig att att tänka systematiskt, att se mönster, att samarbeta för att lösa besvärliga problem, och så vidare. Samtidigt är det värdefullt att de lär sig att teknik inte är något magiskt, utan skapas av mänskliga beslut och alltid kan utvecklas och förändras i en annan riktning.

Poängen med att föra in programmering i ämnesundervisningen, är att eleverna både ska utveckla kunskaper och förmågor som behövs i de olika ämnena och förmågor som ryms i den mångsidiga kompetensen. I matematik gäller det att utveckla ett logiskt och ett matematiskt tänkande, och här kan programmering vara ett bra sätt att träna detta. Samtidigt måste man se till att lärarna inte går från en formalism till en annan i undervisningen, påpekade Linda Mannila. Den kreativa biten får inte glömmas bort och eleverna ska arbeta med sina egna visioner och sitt eget skapande.

Finland har till skillnad från Sverige inte något teknikämne, utan har istället integrerat en hel del teknik i slöjdämnet. Redan i den förra läroplanen, som kom 2004, blev bland annat ellära en del av slöjdundervisningen. Programmering blir ytterligare ett verktyg som kan underlätta förståelsen och utveckla skapandet.

Linda Mannila konstaterade att de slöjdlärare som hon har kontakt med inte ser något problematiskt i detta. De använder redan mikrokontroller som kan sys in i kläder, och programmering är ett sätt att få lysdioderna ”att göra någonting”. Utan programmeringen och förståelsen för hur tekniken fungerar, skulle man förlora en avgörande dimension i undervisningen. I Finland talar man ibland om teknologifostran, det vill säga värdet av att eleverna upptäcker teknologins roll i vardagen och att de förstår grunderna i hur den fungerar.

Programmering kan användas i undervisningen i många olika ämnen. Men det ska ses som ett sätt att utveckla ämneskompetensen eller en del av den mångsidiga kompetensen, betonade Linda Mannila. I grundskolans tidiga år är det lätt att föra in programmering som en del av matematiken. Slöjd är också ett bra ämne – programmering kan användas i nästan vilken artefakt som helst. Programmering kan också användas i den naturvetenskapliga undervisningen, för att simulera och visualisera exempelvis blodomloppet och fotosyntesen. Det är ett bra sätt att utveckla förståelse för hur dessa fenomen fungerar, tillade hon, och här kan Scratch eller Scratch Jr fungera som alldeles utmärkta verktyg.

I England är computing ett ämne på grundskolan sedan hösten 2014, och här lyfter man fram betydelsen av att eleverna utvecklar ett datalogiskt tänkande, tränar sig i att arbeta kreativt och lär sig att lösa konkreta problem. Ämnesplanen är ambitiös, men tyvärr satsar regeringen inte några större belopp på lärares kompetensutveckling. Istället är det initiativ från bland annat  Computing At School och satsningar som BBC micro:bit som drar det tunga lasset för att försöka se till att ämnet tas på allvar och att alla elever får likvärdiga möjligheter att utveckla sitt digitala skapande.

Även i Finland krävs det ordentliga satsningar för att den nya läroplanen verkligen ska åstadkomma den förnyelse av skolan som beslutsfattarna hoppas på. Här krävs det både insatser mot huvudmännen och mot lärarutbildningarna. Än så länge är det eldsjälarna som driver på, men det räcker inte för att säkra likvärdigheten, menade Linda Mannila.

Linda Mannila arbetar bland annat med projektet PROFFS – Programmering för förskolan och skolan – som går ut på att visa hur programmering kan integreras på kreativa och utvecklande sätt i undervisningen. Framför allt är det viktigt att alla barn verkligen får möjlighet att lära sig hur det digitala fungerar och att det blir en central del av deras mångsidiga kompetens, avslutade hon. Den digitala utvecklingen skapas och styrs av människan, och här kan alla vara med och påverka i vilken riktning vi rör oss.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *