Digital studentexamen i Finland

Jag har vid flera tillfällen skrivit om den pågående digitaliseringen och den pedagogiska utvecklingen av skolan i Finland. Grundskolan och gymnasiet börjar införa nya läroplaner i höst, ett virtuellt gymnasium för Svenskfinland är på gång och en molnbaserad webbtjänst för digitala lärresurser är på väg att utvecklas. I juli förra året presenterade forskare vid Helsingfors universitet fyra teser om framtidens lärande och i augusti redovisade forumet Ny utbildning sin vision för framtidens utbildning och lärande i Finland.

En annan avgörande förändring är införandet av digitala ämnesprov i studentexamen, som ska vara helt genomförd 2019. Utvecklingsarbetet har pågått sedan 2013 och i höst är det dags för de första ämnesproven: tyska, geografi och filosofi. Man börjar med de ämnen som är enklast att digitalisera, och som det är färre elever som examineras i. Nästa vår är det dags för franska, psykologi och samhällslära. Därefter fortsätter man med övriga ämnen. Ämnesprovet i matematik blir det sista som digitaliseras.

Avsikten är inte enbart att överföra de traditionella ämnesproven till ett digitalt format, utan efterhand ska proven utformas efter de mål och krav som formuleras i GLP 2016, gymnasiets nya läroplan. Med andra ord handlar det bland annat om att eleverna ska visa att de kan tänka kritiskt och att de kan tillämpa sina kunskaper i praktiska och konkreta sammanhang. De ska kunna söka och tillägna sig olika typer av material, sålla fram det viktigaste ur stora mängder multimedial information samt analysera och skapa synteser som ger nya vinklar och perspektiv på ett område. Dessa förändringar kommer att genomföras gradvis.

I inledningsskedet handlar det om att se till att tekniken fungerar och att underlätta övergången från papper till dator, att säkerställa att provsystemet är lätthanterligt för lärare, elever och examinatorer och att minimera risken för att elever fuskar. Här faller ansvaret på Studentexamensnämnden (SEN), den statliga myndighet i Finland som anordnar och verkställer studentexamen på landets gymnasieskolor.

En projektgrupp på SEN arbetar med att utveckla provsystemet, alltifrån teknik till administration och provutveckling. För att se till att alla elever har samma förutsättningar att genomföra provet, har man tagit fram DigabiOS, ett operativsystem baserat på Linux-distributionen Debian som körs direkt från en usb-sticka.

När alla elever använder samma operativsystem, har alla tillgång till samma program och samma källor. Därmed ser man i möjligaste mån till att provsituationen är likvärdig. Elevernas datorer är kopplade till en server i ett lokalt nätverk, antingen via switch eller wifi, som inte är uppkopplat mot Internet. Provsvaren lagras på servern, som uppdateras varje sekund. Samtidigt som man lägger vinn om att svaren lagras säkert, undviks risken för att eleverna kan använda otillåtna hjälpmedel.

Skolorna kan sedan en tid tillbaka använda provsystemet, Abitti, till sina vanliga prov, för att vänja eleverna vid den här sortens examination. Det är inte meningen att ämnesproven i studentexamen ska vara elevernas första digitala prov, utan de ska vara vana vid att använda operativ- och provsystemen.

I oktober förra året genomfördes ett frivilligt övningsprov i modersmålet (finska eller svenska) för att testa hur det hela fungerar: rent organisatoriskt i provlokalen, ur teknisk synvinkel, ur administrativ synvinkel och för elevernas del. 6 april är det dags för ett obligatoriskt övningsprov som samtidigt fungerar som generalrepetition inför höstens ämnesprov i filosofi, geografi och tyska.

Skolorna ansvarar för att man har satt upp nät som kan användas till proven och eleverna ansvarar för att de har dator och hörlurar med sig. Usb-stickorna med operativsystem och provuppgifter skickas från SEN post innan provet. När proven genomförts, ska skolorna skicka tillbaka stickorna. Detta gör man både för att stickorna ska kunna återanvändas och för att undvika att operativ- och provsystemen sprids. Elevernas provresultat överförs till SEN via Internet direkt efter att proven genomförts.

Under våren ska alla skolor genomföra en katastrofövning för att träna sig i att hantera de olika typer av tekniska problem som kan uppstå. SEN har även tagit fram anvisningar för provvakterna, så att de vet vad de ska göra och att de känner till vilka regler och föreskrifter som gäller.

Efter att det frivilliga övningsprovet genomförts förra året, pratade en journalist från Yle med rektor, lärare och elever på Vasa övningsskolas gymnasium för att höra vad de tyckte. Responsen var överlag positiv, även om det förstås fanns tekniska detaljer i själva provsystemet som kunde förbättras. Till exempel var rutan som eleverna skrev sina svar i för liten, vilket medförde en hel del skrollning upp och ner i texterna.  I övrigt tyckte eleverna att skrivprocessen var betydligt enklare än när de skriver prov med papper och penna. Rektorn instämde i detta och hon påpekade också att det är viktigt att provsituationen blir digital nu när nästan allt skrivande i samhället faktiskt sker digitalt.

Den gradvisa övergången till en digital studentexamen och den kommande nya läroplanen har både satt fart på digitaliseringen och den pedagogiska utvecklingen. Det gäller både att se till att eleverna är vana vid att arbeta vid datorn i skolan och att undervisningen förbereder dem inför prov med multimediala frågor som ställer krav på kritisk läsning, analys och syntes.

I gårdagens Hufvudstadsbladet betonade en överinspektör på Utbildningsstyrelsen, betydelsen av att alla lärare och elever hänger med i utvecklingen. Idag är det i regel kvinnliga lärare över 50 år som går i täten, medan mindre erfarna lärare och elever som vant sig vid den traditionella skolan ofta håller sig tillbaka. Här faller det bland annat ett stort ansvar på lärarutbildningarna att se till att lärarstudenterna lär sig undervisa i linje med dagens digitala förutsättningar och krav.

Gymnasiet Lärkan i Helsingfors konstaterar rektorn att förberedelserna inför de nya ämnesproven redan inneburit stora pedagogiska förändringar för både lärare och elever. Det krävs ett helt annat förhållningssätt till tekniken och till undervisning och lärande.  Till Hufvudstadsbladet säger Lärkans rektor att ettorna får känna på digitaliseringens konsekvenser för undervisningen på ett helt annat sätt än tvåorna och treorna. Redan nu jobbar man mycket mera digitalt.

De elever som börjar gymnasiet i år kommer att genomföra samtliga ämnesprov i studentexamen digitalt. När den nya läroplanen införs efter sommaren, sätter förändringarna och det pedagogiska utvecklingsarbetet igång på allvar.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *