SIS vägleder om tillgång till digitala lärresurser

Det räcker inte att lärare och elever blir duktiga på att använda datorer och plattor för att de ska öka sin digitala kompetens. Skolor behöver också en bättre tillgång till digitala lärresurser. För att tillgången till digitalt skolmaterial ska kunna öka behöver huvudmän och leverantörer ha kunskap om tekniska standarder och lösningar som underlättar detta. Därför har SIS, Swedish Standards Institute, gett ut en ny version av sin vägledning för digitala lärresurser.

SIS har sedan flera år tillbaka en teknisk kommitté som arbetar med it-standarder för lärande. Den nya versionen av vägledningen, som publicerades för en vecka sedan, ger en bra översikt över vad skolhuvudmän, beställare och leverantörer behöver tänka på och vad som kan göras för att fler digitala lärresurser ska bli tillgängliga.

I vägledningen rekommenderar SIS att huvudmän i sina upphandlingar ställer krav på att:

  • it-lösningar bygger på tekniska standarder, så att it-systemen kan prata med varandra
  • it-miljö och digitalt material är tillgänglig för alla
  • Skolfederation kan användas för att förenkla inloggning

De senaste årens omfattande utbyggnad av trådlösa nät och satsningar på varsin dator eller platta ger en stabil grund att stå på. För att utvecklingen ska ta ordentlig fart, krävs dock att det skapas en mångsidig marknad för digitala lärresurser, konstaterar SIS. Det går fortfarande alldeles för trögt, och det är en rejäl hämsko. Därför behöver undervisning och lärande flyttas från inlåsta datormiljöer till en mer sammanhållen, öppen och nätbaserad struktur, baserad på internationellt vedertagna standarder och single sign-on. Detta leder til att utvecklingen av nya tjänster underlättas samtidigt som skolorna kan utnyttja befintliga resurser bättre.

Utgångspunkten är att det ska vara enkelt att hitta lärresurser och att de presenteras för lärare och elever på ett begripligt och lättöverskådligt sätt. Det är också viktigt att de lätt kan integreras med de plattformar och verktyg som skolorna redan använder. Skolor ska kunna nå lärresurserna utan extra inloggning. Såväl lärresurser som plattformar och verktyg ska i möjligaste mån vara tillgängliga för alla. Lärarnas arbete effektiviseras och det blir lättare att ge elever tillgång till anpassade resurser.

Innehållet måste beskrivas på ett standardiserat och enhetligt sätt för att det ska gå enkelt att söka i mängden av material. Det ska vara lätt att sortera utifrån svenska förhållanden och styrdokument. Bland annat ska det framgå vem som skapat lärresursen, vilken åldersgrupp den vänder sig till, språk samt avsnitt i kurs- och läroplaner som den svarar mot. Det ska också anges vilka tekniska krav som ställs på användaren och om resursen är tillgänglig för alla, eller om den exempelvis kräver syn eller hörsel.

Arbetsgruppen har tagit fram en svensk applikationsprofil för metadata som gör detta möjligt. Den bygger vidare på och är kompatibel med internationella scheman och standarder, bland annat ISO/IEC 19788-X och ISO/IEC 19788-3: Part 3: Basic Application Profile.

SIS rekommenderar att alla leverantörer tillämpar profilen, eftersom det då blir lättare att bygga söktjänster som underlättar tillgång och spridning. Det är också viktigt att skolhuvudmän och beställare ställer krav på att applikationsprofilen används av leverantörerna.

Skolverket driver sedan några år tillbaka söktjänsterna Spindeln, som bygger på standardiserat uppmärkta lärresurser, och Lärarspindeln, där lärresurserna refererar till relevanta styrdokument med hjälp av länkad data.

Det ska vara enkelt för skolan att integrera lärresurser och tjänster med befintliga plattformar och verktyg. Detta förutsätter att informationen distribueras och paketeras på ett standardiserat sätt. Här lyfter fram SIS fram två standarder, som båda har sina för- och nackdelar: SCORM och IMS LTI.

SCORM är mest använt, men har inte uppdaterats sedan 2009. IMS LTI är en helt ny specifikation som är under kontinuerlig utveckling. Vilken som föredras beror, enligt SIS, på vilka behov skolan har för resultatrapportering eller för att flytta resultatdata mellan lärresursen och plattformen. När det gäller autentisering och identifiering av användare, är det naturligt att använda Skolfederation, menar SIS.

SIS rekommenderar leverantörer att implementera stöd för SCORM 2004, och IMS LTI 1.2 och 2.0 samt att gå med i Skolfederation. Skolhuvudmän och beställare bör ställa krav på stöd för SCORM och Skolfederation. Det kan också vara viktigt att fråga om det finns planer på stöd för IMS LTI.

Skolfederation drivs av IIS, Internetstiftelsen i Sverige, och är avsedd att fungera som en nationell struktur för identifiering och inloggning till nätbaserade lärresurser. Det rör sig om en identitetsfederation för skolan där skolhuvudmän och leverantörer har kommit överens om att lita på varandras elektroniska identiteter. Tanken med Skolfederation är att fungera som en single sign-on-lösning. Det innebär bland annat att de lärresurser, som skolhuvudmannen betalar för, är tillgängliga på den egna lärplattformen och det krävs inga andra lösenord.

Skolfederation bygger inte på någon central katalog, utan det är skolhuvudmännen som ansvarar för att uppgifterna om lärare och elever verkligen stämmer. Det betyder att åtkomsten förenklas samtidigt som integriteten skyddas. IIS fungerar som federationsoperatör och ansvarar för att leverera tjänsten.

SIS konstaterar att Skolfederation är en fullt fungerande tjänst i reguljär drift och att den borde finnas med i kravställningen i alla upphandlingar av resurser och plattformar.

Ur teknisk synvinkel rör det sig om en tämligen okomplicerad funktion som följer en väl etablerad standard och snabbt kan tillämpas. Det som eventuellt kan ta tid är att flera olika delar inom kommunen behöver samverka: skolförvaltningen, it, upphandling samt hanteringen av uppgifter som rör personuppgiftslagen.

Skolhuvudmännen är skyldiga att se till att den fysiska skolmiljön är tillgängliga för alla elever. Detsamma gäller för den digitala miljön och de olika tjänster som används.

W3C, Worldwide Web Consortium, som sedan 1994 utvecklar standarder och tekniska protokoll för webben, är den ledande organisationen för rekommendationer som rör tillgänglighet. De har utvecklat Web Content Accessibility Guidelines (WCAG), som sedan 2008 finns i version 2.0.

Om leverantörerna följer riktlinjerna i WCAG 2.0 kan innehållet även bli tillgängligt för personer med nedsatt funktionsförmåga, exempelvis synnedsättning, hörselnedsättning, inlärningssvårigheter, kognitiva funktionsnedsättningar, begränsad rörlighet, talsvårigheter och ljuskänslighet.

Krav på WCAG 2.0 kan komma att inkluderas i lagstiftning och upphandlingskrav framöver, påpekar SIS. Därför är det viktigt att både leverantörer och skolhuvudmän börjar ta hänsyn till detta. SIS menar också att det inte räcker att enbart ställa krav på att WCAG 2.0 uppfylls. Det är bättre om skolhuvudmännen beskriver sina behov och kräver att leverantören anger hur de uppfyller kraven, om kraven är relevanta samt vilka alternativa lösningar som finns.

Vilken grad av tillgänglighet som gäller för lärresurser och de delar som den består av anges i möjligaste mån i anslutning till övrig metadatamärkning.

Frågor som rör inkludering och tillgängligt blir allt viktigare, både i EU och i Sverige, och det pågår arbete med att ta fram tydliga rekommendationer och standarder. SIS rekommenderar därför skolhuvudmännen att följa med i utvecklingen och att efterhand uppdatera sina krav på hur graden av tillgänglighet ska anges och uppfyllas.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *