Barnehagemonitor 2015

I december 2013 kom den första rapporten som ger en översiktlig kvantitativ beskrivning av it-användningen i norska förskolor: Barnehagemonitor 2013. Idag presenterade Senter for IKT i utdanningen en ny version på ett frukostseminarium i Oslo – Barnehagemonitor 2015.

Rapporten baseras på en enkät bland förskollärare och pedagogiska assistenter som genomfördes under våren 2015. Senter for IKT i utdanningen vände sig till förskolor över hela Norge, och fick svar från 21 procent. Man fick en god fördelning när det gäller geografisk spridning, storlek och ägarform, men det var betydligt fler förskollärare än pedagogiska assistenter som besvarade enkäten: 84 respektive 34 procent.

Tillgången till tekniken har blivit bättre sedan förra gången. Precis som 2013 har nästan alla förskolor tillgång till dator och kamera, tre fjärdedelar har tillgång till projektor och fyra femtedelar har tillgång till mobiltelefon, vilket är en liten ökning. Den stora ökningen har skett när det gäller ipads och andra typer av surfplattor. 2013 var det 29 procent som hade tillgång; den här gången är det 65 procent, det vill säga mer än en fördubbling. Det finns dock ingen information om hur många enheter förskolorna har, eftersom man enbart frågar efter tillgång.

I rapporten konstateras att plattan är barnens verktyg, och att den köps in för att användas tillsammans med barnen i deras lek och lärande. Här finns det ett tydligt pedagogiskt syfte redan från början, till skillnad från datorn och kameran som ”kom in bakvägen” från att ursprungligen varit avsedda för administration och pedagogisk dokumentation. Förskolorna vill fortfarande ha kamera, men det finns en tydlig tendens att datorerna i hög grad ersätts av plattor.

60 procent av pedagogerna använder platta tillsammans med barnen varje vecka. 36 procent av barnen använder platta tillsammans med andra barn och 26 procent använder den på egen hand varje vecka. Många appar är lättanvända, vilket gör att barnen lätt kan använda dem på egen hand eller tillsammans med andra barn. 39 procent av barnen använder dock aldrig platta på egen hand och 17 procent använder aldrig platta tillsammans med andra barn. Plattan används både till att lyssna på musik, läsa och se film och till eget skapande som att fotografera, rita, skriva eller att själv göra musik.

42 procent av pedagogerna uppger att barnen använder plattan mindre än en gång per månad eller inte alls. Vanliga argument är bland annat att barnen använder ipads tillräckligt hemma, att man själv saknar tillräcklig kunskap eller att förskolan har för få plattor för att det kunna använda dem utan tjat och bråk.

Det finns fortfarande ett stort behov av kompetensutveckling inom det digitala området bland pedagogerna i den norska förskolan. 2013 ansåg 39 procent att de behövde lära sig mer om administrativ användning, medan 44 procent behövde utveckla grundläggande tekniska färdigheter och 74 procent ville fördjupa sig i den pedagogiska användningen. I den nya rapporten är det 36 procent som vill lära sig mer om administration och grundläggande teknik och 77 procent som efterlyser mer kunskap om den pedagogiska användningen. Det finns ett tydligt samband mellan ökad pedagogisk användning och behovet av att veta mer om detta.

Pedagogerna som vill fördjupa sig i it och pedagogik, nämner bland annat att de vill veta mer konkret om hur it och digitala medier kan användas i barnens lekar och för att utveckla deras lärande och hur de kan arbeta mer kreativt. Det ska inte bara handla om underhållning, utan det ska finnas ett tydligt pedagogiskt syfte. Många efterlyser också tips på ”bra pedagogiska appar”.

När pedagogerna värderar sin egen digitala kompetens, menar ungefär hälften att de kan redigera bilder och en fjärdedel kan redigera film. Alla anser att de kan söka information på Internet, men det är bara hälften som menar att de klarar att bedöma trovärdigheten och som vet vilka upphovsrättsliga regler som gäller. De allra flesta säger att de har tillräckliga kunskaper för att använda digitala medier och för att skydda sin egen och andras integritet och säkerhet.

Det finns en kluvenhet bland pedagogerna när det gäller värdet av att använda it och digitala medier i förskolan. 40 procent håller helt eller delvis med om att det är onödigt, eftersom barnen lär sig detta tids nog. 35 procent instämmer helt eller delvis i att det är onödigt, eftersom barnen använder it och digitala medier hemma. 52 procent håller helt eller delvis med om att it-användningen minskar barnens fysiska aktivitet och 37 procent anser att det går ut över mer traditionella aktiviteter, bland annat läsning.

Sammanfattningsvis konstaterar rapporten att surfplattan används i allt högre grad i förskolan, inte minst i barnens kreativa skapande. Det finns fortfarande ett stort behov av kompetensutveckling bland pedagogerna, framför allt när det gäller att integrera it och digitala medier i den pedagogiska verksamheten samt digitalt skapande och digital omdömesförmåga beträffande källkritik, upphovsrätt och integritet

Rapporten slår också fast att erbjudandena om kompetensutveckling inte alls sker i samma takt som förskolan köper in plattor och annan teknik. I likhet med 2013, är det bara ungefär en fjärdedel av pedagogerna som har gått en fortbildningskurs. Det är viktigt att satsa mer på vidareutbildning, så att lek och lärande i förskolan kan hålla jämna steg med teknikutvecklingen. Annars riskerar förskolan att få samma utveckling som i den norska skolan, där it-satsningarna dominerats av hårdvaruinköp på bekostnad av den pedagogiska utvecklingen.

Det är avgörande att pedagogerna i förskolan verkligen lär sig att hantera och dra nytta av teknikens möjligheter att utveckla barnens lek och lärande, understryker Barnehagemonitor 2015.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *