Bättre likvärdighet och högre kvalitet med digitala nationella prov

För en månad sedan presenterade utredaren Tommy Lagergren, som är chef för Skolinspektionens stockholmsavdelning, sin översyn av de nationella proven för grundskolan och gymnasiet. Han tar bland annat upp värdet och behovet av att de nationella proven blir digitala, och föreslår att genomförandet ska ske stegvis fram till 2022. Igår arrangerade SKL ett seminarium om digitala nationella prov som tog avstamp i den här översynen.

Seminariet kretsade kring två frågeställningar:

  1. Hur kan bedömningen av elevernas prestationer förbättras genom nationella prov och bedömningsstöd?
  2. På vilket sätt kan digitalisering vara ett stöd för detta och hur snabbt kan det genomföras?

Tommy Lagergren inledde seminariet med att sammanfatta sin översyn. Avsikten med översynen är att peka på vad som behöver göras för att få systemet kring nationella prov i bättre balans. Idag är det för lösa ramar kring de nationella proven, menade han. Det finns för många omotiverade skillnader när det gäller provens kvalitet och hur de är konstruerade, hur bedömningen går till, hur de olika momenten vägs samman till ett provbetyg samt hur resultaten samlas in. Det är också viktigt att se till att lärares arbetsbelastning blir lägre och att elevernas stress kring de nationella proven minskar.

I översynen resonerar Tommy Lagergren bland annat kring vad som kan vara ett rimligt antal i grundskolan och på gymnasiet, vilka typer av uppgifter de ska innehålla och hur pass omfattande de ska vara. Han tar också upp hantering och distribution av de nationella proven. Idag är det en omständig process att skicka pappersprov fram och tillbaka över landet. Digitala prov kan lösa detta på ett enkelt sätt. Frågan är framför allt hur snabbt själva digitaliseringen kan genomföras. En rad olika utmaningar ska bemästras, inte minst sådana som är av teknisk karaktär, och detta tar helt enkelt tid. Det är också angeläget att klargöra de nationella provens roll i betygssättningen, konstaterade han.

Det digitala nationella provsystemet bör bestå av tre delar, berättade Tommy Lagergren:

  1. Nationella prov, som ger stöd åt betygssättningen
  2. Nationella bedömningsstöd, som kan vara betygsstödjande, diagnostiska eller formativa. En del av dagens nationella prov kan föras över till den här kategorin.
  3. Kunskapsutvärdering, som ger en bättre överblick av hur det svenska skolsystemet fungerar. De internationella studier som Sverige deltar i, är inte kopplade till våra kurs- och läroplaner. Det behövs ett bättre underlag som kan användas för politiska beslut, utvärderingar, och så vidare. Här kan det till exempel vara lämpligt att titta närmare på elevers kunskaper och förmågor i svenska, engelska och matematik, so- och no-ämnena samt några viktiga ämnesövergripande kompetenser.

En digitalisering av de nationella proven samt ett införande av extern bedömning kan både höja kvaliteten på proven och underlätta deras hantering och distribution, menade Tommy Lagergren. Samtidigt blir det möjligt att överskrida den textbaserade ramen och att införa provuppgifter som är multimediala och mer autentiska. Bedömningen av de nationella proven underlättas av att en del moment sannolikt kan rättas automatiskt. Införandet hindras av den ojämna tillgången på datorer och annan digital infrastruktur på landets skolor. Detta kostar förstås pengar och här är det huvudmannen som bär ansvaret. Andra tekniska svårigheter beror på att staten inte kan föreskriva vilken slags datorer och vilka operativsystem som ska användas. Det är inte en alldeles enkel uppgift att skapa digitala prov som kan hanteras av alla de olika tekniska system som finns ute på skolorna.

Tommy Lagergren föreslår i sin översyn att digitala nationella prov ska införas stegvis mellan 2018 och 2022. 2018 ska syftet med de tre delarna i det nationella provsystemet klargöras och man ska även bestämma omfattningen. Relationen mellan nationella prov och betyg ska också redas ut. Samma år inleds en försöksverksamhet med digitala prov och uppsatser samt med extern bedömning. 2019 påbörjas försök med nationell kunskapsutvärdering inom olika ämnen. 2022, samma år som Skolverkets vision för digitaliseringen av den svenska skolan ska vara genomförd, är det meningen att det digitala nationella provsystemet vara fullt utbyggt.

Erfarenheterna från andra länder, till exempel Danmark, Norge och USA, visar tydligt att införandet tar tid och att de tekniska svårigheterna inte ska underskattas. Det rör sig om ett komplicerat projekt som måste få ta den tid som krävs för att allt ska fungera säkert och effektivt.

Anna Carlsson, som arbetar med skolfrågor på SKLs digitaliseringsavdelning, fortsatte med att ge en inblick i Australiens arbete med att skapa ett digitalt system för nationella prov – NAPLAN Online – som införs från och med nästa år. I Australien har man länge arbetat på ett strukturerat sätt med digitaliseringen av skolan. Bland annat har man en lång och gedigen erfarenhet av fjärr- och distansundervisning och digital kompetens är ett tydligt inslag i kursplanerna.

Delstater och territorier ansvarar för skolan och har egna utbildningsdepartement och myndigheter, men det finns en nationell kurs- och läroplan som används och anpassas regionalt. Detta styrdokument – som numera enbart finns tillgängligt digitalt – har tagits fram och vidareutvecklas löpande av ACARA, Australian Curriculum, Assessment and Reporting Authority, som även ansvarar för de nationella proven.

NAPLAN – National Assessment Program – Literacy and Numeracy – anordnas fyra gånger under elevens tid i grundskolan, i årskurs tre, fem, sju och nio. Varje prov tar fyra timmar, så totalt ägnas alltså sexton timmar åt dessa prov under elevernas grundläggande skolgång. De används formativt och syftar både till att beskriva elevernas kunskapsutveckling och att ge en bild av hur det ser ut på landets skolor samt på en övergripande nationell nivå. På elev och skolnivå fokuseras styrkor och utvecklingsområden; på den nationella nivån handlar det om att få en överblick av hur kurs- och läroplaner ska vidareutvecklas och förändras, på vilka sätt lärarutbildningen behöver stärkas och vad den nationella utbildningspolitiken ska lägga större vikt på när det gäller skolan.

NAPLAN Online består av adaptiva prov som är modulärt uppbyggda i tre steg. Syftet är att försöka hitta elevens kunskapsnivå på ett så korrekt och precist sätt som möjligt. De frågor som eleverna ges, baseras på hur de svarar under provets gång. ACARA konstaterar att det är mer motiverande för eleverna att få frågor som utmanar lagom mycket. Med hjälp av maskininlärning har man skapat digitala system som rättar proven automatiskt. Systemet har ”tränat” på pedagogrättade prov, och enligt ACARA är precisionen lika hög som när pedagoger rättar.

Seminariet avslutades med att Roy Melchert, sektionschef på avdelningen för utbildning och arbetsmarknad på SKL, samtalade med Tommy Lagergren, Anna Carlsson, Bodil Båvner, analytiker på SKL och Lisa Heino, analytiker på Lärarförbundet.

Enligt Tommy Lagergrens förslag ska digitala nationellt var helt införda först 2022. Roy Melchert undrade om införandet hade kunnat ske snabbare om infrastrukturen redan hade varit på plats. Tommy Lagergren svarade att så är fallet. Nu ligger tonvikten i diskussionerna på fungerande datorer och fungerande nätverk istället för utformning och tillämpning.

Nästa fråga handlade om automatisk rättning och i vilken mån det faktiskt går att införa.

Lisa Heino påpekade att hon bland annat är orolig inför hur detta ska användas för att rätta uppsatser, eftersom det finns risk att rättningen blir alltför statisk, fyrkantig och inriktad på språkliga formaliteter, vilket knappast är rätt väg att gå.

Tommy Lagergren berättade att automaträttning är ett växande område internationellt, och att granskningar visar att rättningen överfaller väl med lärares bedömning. Han tillade att datorn inte kan bedöma innehållet, vilket förstås är en viktig del av den samlade bedömningen. Kanske kan automatisk rättning användas som ett stöd för läraren, som istället kan lägga sin kraft på bedömningen av uppsatsens argumentation, vad eleven vill säga, och så vidare.

Bodil Båvner menade att det är viktigt att vi inser hur svårt det är att blicka tio, femton år framåt i tiden. Idag ligger kanske inte den automatiserade bedömningen helt på den nivå som krävs, men vi måste se framåt. Det är också viktigt att betona likvärdigheten i bedömningen, tillade hon. Människor uppfattar till exempel humor på olika sätt, men med en automatiserad bedömning som är densamma för alla, skulle likvärdigheten kunna säkras.

Allra sist frågade Roy Melchert de tre om vad som krävs för att vi ska få ett väl fungerande system för digiatala nationella prov.

Tommy Lagergren svarade att nyckelordet är samarbete. Inte minst är det viktigt att dra nytt av andra länders erfarenhet inom det här området.

Lisa Heino hänvisade till Tommy Lagergrens översyn, som visar att skillnaderna mellan skolor när det gäller betygsättning i hög grad tycks bero på brister i bedömningskompetens, användningen av bedömningsmetoder samt på konkurrensen mellan skolor.Kanske borde man börja i den änden?

Bodil Båvner avrundade med att konstatera att det allra viktigaste är att vi inte fastnar i det som vi är vana vid när vi diskuterar införandet av digitala nationella prov. Staten bör tänka brett och redan nu måste huvudmännen börja planera för att få den tekniska infrastrukturen och andra förutsättningar på plats. Här är det också viktigt att se på lärares arbetsbelastning och hur den kan minskas med en ökad digitalisering.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *