På väg mot en förnyelse av den norska skolan

I morse startade årets upplaga av tredagarskonferensen NKUL – Nasjonal konferanse om bruk av IKT i utdanning og læring – på NTNU i Trondheim. Precis som förra året var utbildningsministern Torbjørn Røe Isaksen på plats för att ge sin syn på den norska skolans digitala utveckling.

För en knapp månad sedan presenterade ministern regeringens förslag (melding til Stortinget) på hur skolans innehåll bör utvecklas och förändras under de närmaste åren för att möta den pågående samhällsutvecklingen: Fag – Fordypning – Forståelse. En fornyelse av Kunnskapsløftet. Det handlar både om att förbättra elevernas ämneskunskaper och deras allmänbildning.

I år är det tio år sedan övergripande mål och ämnesplaner reformerades genom Kunnskapsløftet. Införandet av digital kompetens som en av läroplanens fem grundläggande färdigheter var en central del av reformen, liksom att eleverna ska lära sig att förstå och tillämpa ett vetenskapligt arbetssätt. Nu är det dags för en ny reform som syftar till att eleverna ska stärka de grundläggande färdigheterna samt fördjupa sitt lärande och utveckla sin förståelse inom viktiga kunskapsområden. Därför vill regeringen utarbeta en brett förankrad strategi för hur detta ska gå till.

Förslaget bygger vidare på Ludvigsen-utvalgets arbete under 2014 och 2015, som jag tidigare skrivit om. Utredningen lägger bland annat vikt vid att it-användningen ska knytas närmare ämnesundervisningen och användas för att stärka elevernas lärande och kunskapsutveckling. Samtidigt ska ämnesundervisningen lägga större vikt vid att eleverna förstår de ämnenas olika metoder och centrala principer. Detta ställer krav på en ny lärarroll och djupare kunskaper i såväl ämnesdidaktik som i användningen av it och digitala medier i undervisningen.

Torbjørn Røe Isaksen konstaterade att skolan både ska stå för kontinuitet och spegla samhällets utveckling och förändring. Den digitala utvecklingen är en av vår tids stora utmaningar, och det är viktigt att reflektera kring vad den innebär för ämnesinnehåll och för undervisning. Han påpekade att det är svårt att spå om hur morgondagens samhälle kommer att se ut, och tillade att såväl teknikoptimism som teknikpessimism är fallgropar som måste undvikas.

Förutsättningen för en bra teknikutveckling i skolan är att arbetet utgår ifrån hur lärarna kan använda de nya möjligheterna i sin undervisning, menade Torbjørn Røe Isaksen. It-användningen måste vila på ämnenas egna premisser och det är även viktigt att se till att ämnesövergripande frågor kring integritet, säkerhet och källkritik finns med från början. Snart kommer regeringen att initiera ett förarbete som ska titta närmare på hur digitala färdigheter kan tydliggöras i läroplanen och på vilka sätt de ska komma in i de olika ämnena.

Digitala färdigheter är bland annat centrala delar av matematik och naturorienterande ämnen, påpekade Torbjørn Røe Isaksen. Eftersom det norska näringslivet till stor del vilar på goda kunskaper och praktiska färdigheter inom de här ämnena, är det viktigt att stärka dem framöver. Här krävs en ny strategi som ser till att eleverna lär sig att använda sina kunskaper i konkreta praktiska sammanhang. Pilotprojektet kring programmering som tillvalsämne i grundskolans högre årskurser, som startar i höst, är ett sätt att undersöka hur detta kan genomföras.

Torbjørn Røe Isaksens medverkan avslutades med att han deltog i en kort debatt kring digitaliseringen av den norska skolan.

Heidi Austlid, som är direktör för norska it-branschens intresseorganisation IKT-Norge, hävdade att ministern saknar en vision för skolans digitala utveckling. Detta är en av de viktigaste och svåraste utmaningarna som skolan står inför just nu. Hon menade att it och digitala medier både kan användas för att höja elevernas motivation och till att höja deras resultat. Men för att detta ska ske över hela landet, behövs nationella ramar som klargör vad som gäller. Enskilda skolor och kommuner kan inte själva ta ansvar för detta, tillade hon.

Frode Sømme, rektor på Jong skole, en grundskola i Bærum strax utanför Oslo, berättade att man på hans skola arbetar systematiskt och metodiskt för att införa it i all ämnesundervisning. För att detta ska bli möjligt, ser man till att lärarna får den fortbildning som de behöver för att känna sig trygga med detta. Redan efter ett par års arbete ser man tydliga förbättringar när det gäller elevernas resultat. Ett exempel är läs- och skrivundervisningen, som nu är helt digital och bygger på att eleverna skriver sig till läsning. När eleverna inte längre skriver för hand, utan använder ipads, knäcker de läskoden betydligt snabbare än tidigare.

Det här förändringsarbetet skulle behöva ske över hela landet, menade Frode Sømme. Men det förutsätter att regeringen drar upp tydliga riktlinjer och ger det stöd som krävs åt lärarutbildning och fortbildning. Det räcker inte att skolor som ligger i framkanten fungerar som goda exempel och förebilder.

Torbjørn Røe Isaksen svarade att han håller med om att lärarutbildningar och fortbildningsverksamheter måste bli bättre på att lyfta fram de digitala möjligheterna i undervisningen. Samtidigt hävdade han att det är viktigt att det inte är staten och regeringen som bestämmer hur skolornas undervisning ska se hur och hur lärarna ska bedriva sitt arbete.  Staten ska inte ta ett större ansvar för den nationella skolutvecklingen. Istället är det avgörande att skolor, kommuner och privata huvudmän samarbetar, bildar nätverk och lär av varandra.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *