George Siemens om framtidens lärande

George Siemens var en av huvudtalarna på konferensen NKUL i Trondheim förra veckan. Han var länge verksam vid Technology Enhanced Knowledge Research InstituteAthabasca University i Kanada, men är sedan knappt tre år tillbaka föreståndare för LINK Research Lab vid University of Texas at Arlington. Här undersöker han tillsammans med andra forskare hur synen på kunskap och lärande förändras av den digitala utvecklingen och vad detta i sin tur betyder för skolan, utbildningssystemet och samhället.

För fem år sedan var han i Bergen och Haugesund och föreläste om konnektivismens rötter samt om hur en förnyelse av skolan, som drar nytta av teknikutvecklingen, kan bli möjlig. Konnektivismen är ett socialt och konstruktivistiskt grundat perspektiv på lärande som George Siemens har formulerat tillsammans med bland annat Stephen Downes. Perspektivet tar sin utgångspunkt i dagens digitala nätverkssamhälle och bygger vidare på insikter från de stora lärandeteorierna. Förutsättningarna för kunskap och lärande är på väg att förändras i grunden. Detta måste vi förstå för att verkligen kunna möta dagens krav, menade han.

föreläsningen i Trondheim konstaterade George Siemens att hans forskningsintresse kan sammanfattas i en enda fråga: Vad innebär det att vara människa idag? Han tillade att vi ägnar så mycket tid åt att diskutera hur samhället förändras att vi inte riktigt lägger märke till vad detta innebär för oss själva. Vad är vi på väg att bli? Vad betyder detta för hur vi lär oss och vilka kunskaper och förmågor vi behöver utveckla – och vad betyder det för skolan?

På LINK Research Lab arbetar han och hans kollegor med fyra övergripande forskningsteman:

  1. Nya kunskapsprocesser – hur skapas och delas kunskap i en värld och en tid som präglas av digital och bärbar teknik?
  2. Arbetets framtid – vad innebär automatiseringen och utvecklingen av maskinlärande för människans roll och funktion i arbetslivet?
  3. Alla elever ska lyckas – hur kan vi se till att det blir möjligt?
  4. Utbildningens framtid – hur kommer vi att lära imorgon: i skolan, i arbetslivet och på de högre utbildningarna?

Samarbete och problemlösning tillsammans med andra blir allt viktigare både i arbetslivet och i skolan, samtidigt som det uppstår mängder med informella lärmöjligheter på nätet. I takt med att både samhället och arbetslivet blir alltmer komplext och ställer andra krav än tidigare, uppstår krav på ständigt lärande för att göra sig gällande på arbetsmarknaden. Därför är det avgörande att se till att samhällets utbildningssystem öppnar möjligheter för alla att lära och utvecklas och bli integrerade i samhällslivet. Föräldrarnas utbildningsbakgrund får inte vara den faktor som avgör om dörrarna öppnas eller stängs, påpekade George Siemens.

Teknikutvecklingen och de snabba samhällsförändringarna ställer krav på att vi tänker om i många avseenden när det gäller skolan, betonade George Siemens. Idag handlar utbildning och lärande till övervägande delen om att hjälpa oss att förstå världen och att se till att vi tillägnar oss den etablerade kunskapen inom olika ämnesområden. Det är bland annat därför som så stor vikt läggs vid prov och bedömning, såväl individuellt som på skolnivå, tillade han. Det är viktigt att se till att eleverna och skolorna verkligen klarar detta.

I ett komplext och föränderligt samhälle där hela världen kopplats samman, uppstår ständigt nya och oväntade problem som det inte finns några självklara lösningar på, sade George Siemens. Därför är det avgörande att vi lär oss att hantera nya problem tillsammans, och att vi genom att samarbeta kan skapa nya lösningar och ny kunskap. Därför blir kollaborativt lärande och gemensamt skapande av ny kunskap en allt viktigare uppgift för skolan, något som forskarna Marlene Scardamalia och Carl Bereiter vid University of Toronto talat om i många år, tillade han. Redan små barn kan börja arbeta med detta. Det handlar om att formulera mål, kunna ställa upp hypoteser, att testa hypoteserna noggrant och systematisk och att dra genomtänkta slutsatser av testen. Tillsammans genererar gruppen ny kunskap som alla är delaktiga i och kan ha nytta av. Det handlar inte längre om att kunna minnas och återge kunskap på egen hand, utan om att lära och att skapa ny kunskap tillsammans.

Dagens och morgondagens samhälle behöver en skola som inte enbart fokuserar på barn och ungdomars kognitiva utveckling, hävdade George Siemens. Skolans undervisning måste fästa blicken på hela människa och det krävs ett brett fokus, menade han. Skolan ägnar mycket tid åt att utveckla elevernas tänkande – och det är förstås viktigt. Men vi bör komma ihåg att vi kanske är den sista generationen som är smartare av den teknik som vi omges av och som vi använder i arbetslivet och i vardagen. Erfarenheten har visat att maskinlärande i många avseende fungerar bättre än den mänskliga hjärnan. Därför är det avgörande att tänka bredare kring skola och utbildning. Det handlar inte bara om tänkande, utan i minst lika hög grad om att utveckla de sociala och mellanmänskliga förmågor som behövs för att vi ska kunna möta den digitala utvecklingen på halva vägen och dra nytta av den för att förbättra vår tillvaro. Tekniken är till för oss, inte tvärtom.

De som vill göra skolans undervisning mer strukturerad och analytisk förbereder barn och ungdomar för de jobb som var vanliga för femtio år sedan, hävdade George Siemens. Idag (och imorgon) handlar det snarare om att kunna förstå och dra nytta av den digitala tekniken och att kunna lära och skapa ny kunskap med andra i distribuerade nätverk på nätet. Det är inte längre tillräckligt att memorera fakta, utan det krävs att man kan se mönster och sammanhang och förstå hur komplexa system fungerar och hänger samman. Det blir också allt viktigare att kunna kombinera kunskap från olika områden för att förstå olika fenomen och för att lösa konkreta problem som uppstår. Samtidigt gäller det att lära sig att förstå att ingen människa kan överblicka dagens komplexa verklighet, tillade han. Men om vi samarbetar i nätverk och delar med oss av våra kunskaper och erfarenheter, kan vi tillsammans lära oss att hantera tillvaron.

George Siemens avslutade med att slå fast att de utmaningar som samhället står inför, framför allt finns på det mänskliga planet. Den allt överskuggande uppgiften är inte att skapa en starkare ekonomi, utan en mänskligare ekonomi och ett mänskligare samhälle, hävdade han. I arbetet med att utveckla hjärnan, är det även viktigt att vända sig till hjärtat. Välmåendet är den bakomliggande faktor som främst påverkar förmågan att lära sig och att utvecklas. Ett samhälle som inte uppmärksammar medborgarnas välmående riskerar att drabbas av allvarliga problem.

Hur kan och bör framtidens lärande se ut? George Siemens sammanfattade sina tankar i åtta punkter:

  1. Tänk bortom dagens system. Hur skulle vi tänka oss skolan och dess mål och syfte idag, om vi helt utgick från dagens förutsättningar och kunde tänka bort de traditionella ramarna?
  2. Dra nytta av aktuell forskning kring beteende, tänkande och lärande. Här handlar det i synnerhet om att lyfta fram de rent mänskliga elementen: att känna trygghet, att veta att läraren bryr sig, att kunna få stöd när det behövs, och så vidare.
  3. Anpassa undervisningen efter var och ens personliga förutsättningar och ge kontinuerligt den hjälp och den vägledning som krävs för att eleven ska utvecklas och lära sig att skapa kunskap tillsammans med andra.
  4. Skapa öppna kunskapsprofiler (Personal Knowledge Graphs) som tydligt visar vad var och en kan, som har en decentraliserad distribution och som kontrolleras av den enskilde. Sådana profiler är både viktiga för var och en av oss i vårt livslånga lärande och på arbetsmarknaden samt för hela samhället.

  1. Lärandet behöver bli mer deltagande och baseras på frågor och inte på förväg fastställda ämnesområden. Det är viktigt att undervisningen kopplar samman elever och lärare med nätverk och expertis utanför skolan och att man drar nytta av teknikens möjligheter att underlätta analys och förståelse. Istället för att tänka i termer av sekventiella kurser, kan man mer se undervisningen som ett landskap som ska kartläggas. Istället för att man lär sig ”klart”, gäller det att komma in i nätverk där man hela tiden kan uppdatera sina kunskaper samtidigt som man hjälper andra att komma vidare i sitt lärande.
  2. Skapa kursplanen i realtid för var och en med utgångspunkt i respektive kunskapsprofil.
  3. Använd big data och learning analytics för att hjälpa alla elever att utvecklas. Se till att de här systemen är decentraliserade, öppna och sammankopplade.
  4. Lägg fokus på hela människa och varje individs glädje och välmående – allt det som är avgörande i tillvaron, men som inte kan mätas på något bra sätt idag.

George Siemens vision om framtidens lärande går ut på att göra det möjligt för alla att få en utbildning som ger dem livskvalitet och ett meningsfullt och utvecklande arbetsliv. För att åstadkomma detta, är det nödvändigt att bygga vidare på god forskning inom relevanta områden, att samla in och analysera data som beskriver lärande och utveckling på ett heltäckande sätt samt att göra det möjligt för alla människor att dra nytta av maskinlärandets möjligheter i sitt lärande och i sitt skapande för att förstå och förändra verkligheten.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *