SKL satsar på STL – digitalisering och språkutveckling

12 maj samlades utvecklingsledare, rektorer och blivande utvecklingsagenter från tjugo skolor i elva kommuner hos SKL i Stockholm för en första träff i fortbildningssatsningen STL – Skriva sig till lärande.

Sollentuna kommun arbetar sedan fem år med en framgångsrik modell som kopplar samman användningen av digitala verktyg och tjänster med de nyckelfaktorer som enligt forskningen främjar elevernas språkutveckling och lärande. Lärarna delar med sig av sina erfarenheter och hjälper varandra att komma vidare med utvecklingen av undervisningen.

SKL vill bidra till att det här sättet att digitalisera undervisningen sprids vidare ut i landet för att ge lärare och elever bättre möjligheter att utvecklas och lära. Satsningen på STL vänder sig till lärare som undervisar i årskurs 1-3, gärna i svenska och matematik. Modellen kan dock användas i alla ämnen och på alla nivåer.

STL är en vidareutveckling av Arne Tragetons modell Att skriva sig till läsning som på ett kraftullt sätt förenar teknik och pedagogik. Tanken är att it och digitala medier ska användas som en hävstång som underlättar och sätter fart på elevernas språkutveckling. Det rör sig om en strukturerad modell för hur lärare ska digitalisera sin undervisning som är tydligt kopplad till centrala kunskapskrav i grundskolans läroplan. Eleverna utvecklar sitt skrivande, sin läsförmåga och sin digitala kompetens. De tränar sig i att vara aktiva läsare och skribenter i ett digitalt medialandskap och de lär sig att samarbeta och interagera med andra.

Modellen bygger på att eleverna samarbetar och ger varandra formativ återkoppling på texter som skrivs och publiceras digitalt för verkliga mottagare. Läraren leder och samordnar arbetet och ger det kompletterande stöd som krävs för att eleverna ska utvecklas vidare. Kompensatoriska hjälpmedel som talsyntes och stavningskontroll stöder också eleverna under arbetets gång.

STL är ett språkutvecklande arbetssätt med it och digitala medier som bygger på synligt lärande. Med andra ord används klasskamraternas och lärarens löpande formativa återkoppling som redskap för att föra varje elevs utveckling och lärande framåt.

Det övergripande syftet med den här fortbildningssatsningen är att på vetenskaplig grund skapa en större likvärdighet bland landets kommunala skolor. SKL vill göra det möjligt för fler kommuner, skolor och lärare att arbeta på nya sätt med it och digitala medier i sin undervisning och att tillsammans med ledning och beslutsfattare utveckla och förändra organisationen, det dagliga arbetet och elevernas lärande.

STL-modellen ser ut så här:

  • Lgr 11 och de kunskapskrav som är direkt kopplade till läs. och skrivutveckling fungerar som utgångspunkt för undervisningen.
  • Att inspirera eleverna och att skapa den förförståelse som krävs är en nödvändig förutsättning. Här kan läraren använda det flippade klassrummet och andra arbetssätt som hjälper eleverna att lösa den aktuella uppgiften.
  • Genrepedagogik – eleverna lär sig genom praktiska, autentiska övningar hur olika texttyper är sammansatta och uppbyggda.
  • Under skrivprocessen skriver, samarbetar och återkopplar eleverna till varandra i realtid med hjälp av tjänster som Google Apps for Education (GAFE) och Office 365.
  • Efter kamratåterkoppling och återkoppling från läraren publiceras texterna på det sätt som avsetts, exempelvis som ett blogginlägg eller som en artikel i en klasstidning. Eleverna får återkoppling från läsarna, till exempel föräldran, syskon och andra  intresserade.
  • Läraren gör en formativ bedömning av varje elevs lärande.

Åke Grönlund och Annika Agélii Genlott, professor respektive doktorand i informatik vid Örebro universitet, analyserar arbetet med STL i Sollentuna: fortbildningen av lärare och användningen av modellen i undervisningen. De kommer också att följa de olika kommuner som deltar i den här satsningen. Deras forskning, som bland annat redovisas i en forskningsartikel i Computers & Education, visar att skillnaden mellan pojkar och flickors kunskaper i svenska och matematik i princip raderas när STL används i undervisningen i årskurs 1-3. Undervisningen fungerar även inkluderande för elever med funktionsnedsättningar eller inlärningssvårigheter samt för nyanlända, eftersom digitala kompensatoriska hjälpmedel ständigt finns tillgängliga.

Erfarenheterna från Sollentuna visar bland annat att flera av kunskapsmålen för årskurs 3 i svenska och matematik uppfylls redan i årskurs 1 när läraren använder STL som modell för sin undervisning. Det är också tydligt att de elever som presterar lägst når högre resultat än vid traditionell läs- och skrivundervisning. Möjligheterna att sätta in anpassat stöd redan i ettan leder förhoppningsvis till att behovet av stöd minskar längre fram under skolgången.

Betydelsen och värdet av tidigt stöd i undervisningen är skälet till att SKL väljer att vända sig mot årskurs 1-3 i den här satsningen. Förutom Sollentuna deltar Eslöv, Falköping, Gävle, Järfälla, Karlstad, Lidingö, Malmö, Nacka, Sigtuna och Skellefteå kommun.

Förutsättningen för att delta i den här satsningen är att det finns en vilja att medverka på alla nivåer i kommunen, alltifrån nämnd och förvaltning till skolledare och lärare, och att skolledare deltar aktivt i fortbildningen. Det är också nödvändigt att skolorna har nätverk som klarar en molnbaserad undervisning, att man har tillgång till GAFE eller Office 365 och att det finns minst en dator eller platta på två elever.

Fortbildningen startar i september, och från var och en av de tjugo skolorna kommer två utvecklingsagenter att delta. De kommer efterhand att fortbilda sina kollegor. Utvecklingsagenterna ska ha ett tydligt språkutvecklingsperspektiv och vara skickliga samtalsledare som kan handleda, motivera och fungera som förebilder i det kollegiala lärandet.

Syftet är både att lärarna ska lära sig att undervisa med STL och att de ska utveckla sitt professionella och kollegiala lärande. Under utbildningens gång ska de lära sig att fungera som ”kritiska vänner” som kan analysera och ge återkoppling på kollegornas användning av STL i sin undervisning. Analys, självreflektion och kollegialt lärande är viktiga byggstenar i varje lärares professionsutveckling.  Det är det också i det pågående arbetet med att utveckla och förbättra skolans undervisning i en digital riktning.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *